- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
85-86

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fuessli ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är ett osundt rum, och så anses det
fortfarande. Där är kallt, dragigt och luktar
mögel. Kläder, möbler och husets trävirke
angripas; det sistnämnda kan alldeles uppfrätas
af hussvampen, som ej synes vara giftig för
människan. Allehanda sjukdomar bruka infinna
sig i fuktiga lägenheter, så att man vant sig
att anse fukten som sjukdomsorsak. Muskel- och
ledgångsreumatism samt katarrer skrifvas på
fuktens och köldens räkning; de uppfattas
ju som orsakade af förkylning. Men äfven
smittsjukdomar äro vanliga som följder af
fukt; möjligen står detta i samband därmed,
att smittbakterier lättare hålla sig lefvande
i fukt än vid torka. Italienaren Gosio har
uppvisat, att i fuktiga rum med arsenik i
tapeterna många slag af mögel utsöndra en
gasformig arsenikförening, som är ytterst giftig
och verkar vid inandning t. o. m. i ovägbara
mängder. Sålunda ha vi fått säker förklaring
till många fall af arsenikförgiftning. Utröna
vi orsakerna till fuktandet, så erhålla vi
samtidigt botemedlet för hvart särskildt
fall. I en nybyggnad af tegel finnas oerhörda
vattenmassor i muren. Så funnos enligt Sondén i
ett stort stenhus i Stockholm på något öfver 100
rum 340 kbm. vatten. I Tyskland räknar man med
12–24 kbm. vatten i en mur på 100 kbm. Af denna
väldiga vattenmassa äro blott 5–10 proc. kemiskt
bundna vid kalken; detta vatten har knappt någon
betydelse. Fuktandet undvikes säkrast, om man
låter huset stå oinredt under en sommar. Den,
som bor i nyuppfördt hus, måste öppna fönstren
flitigt och elda flitigt. Det har varit vanligt
att skylla fukten på salthaltiga tegel. Detta är
oriktigt. Vi känna blott sådan verkan, då saltet
inkommit efter husets byggande, genom förorening
med urin, genom stänk af hafsvatten m. m. En
mycket vanlig orsak till fukt utgöres af tunna
murar; i städerna träffas sådana t. ex. då
uthus inredts till boningsrum. Fuktandet
kommer till stånd, då ytterväggen afkyles
under rumsluftens daggpunkt. Ju mer vattengas
frambringas af de inneboendes andning, kokning,
tvätt m. m., desto förr fuktar det, och dess
mer, ju kallare det är ute. Vid måttligt fuktig
rumsluft reda vi oss bra med tegelmurar på
50 cm. i tjocklek. Vid öfverbefolkning och
torkning af fuktiga kläder inne blir det ändock
fukt. Då väggen är uppförd af gråsten eller
andra för värme lätt ledande material, hjälpa
ej ännu tjockare väggar. Regnet kan åtminstone
i västra Sverige piska rätt igenom de murar,
som ligga öppna för regnvindarna. Muren bör då
skyddas med vattentät beklädnad. Mycket vanlig,
ehuru eget nog mindre beaktad, är en annan orsak
till fukt. Regnvattnet blir stående under huset
och suges upp i väggarna på nedre botten. Detta
sker så ofta i Sverige, emedan husen byggas
på lergrund och man försummar att med dikning
bortleda vattnet från husets grund. Hösttiden
kan det fukta i alla lägenheter, då luften
ute är mycket rå; denna olägenhet afhjälpes
lätt genom eldning, som också hjälper, då fukt
uppstått i ett halfkallt rum, emedan familjens
medlemmar trängt ihop sig i en del af våningen.
E. At.

Fuktighet, fys. o. meteor. Atmosfärens fuktighet,
som beror på afdunstningen (se d. o.), spelar en
stor roll i de meteorologiska företeelserna. Dels
utgör den afdunstande vattenångan (jämte
kolsyran) ett slags skyddande drifhusfönster
öfver jordytan

(se A b s o r p t i o n), dels är den af
betydelse för atmosfärens dynamik genom sitt
latenta värme. Detta inses lätt, om man betänker,
att liiftkretsen är ett slags värmemaskin, hvars
rörelser drifvas genom termiska processer, och
om man undersöker tillståndsförändringen hos en
torr, resp. en fuktig luftmassa, som flyttas i
vertikal led. Torr luft. som stiger 100 m. högre
i närheten af jordytan, afkyles genom adiabatisk
utvidgning ungefär 1°, medan fuktighetsmättad
luft under samma förhållanden afkyles endast
1/2°, hvilket beror därpå, att en del vattenånga
kondenseras, så att värme frigöres. Mängden
vattenånga i gram per kubikmeter luft kallas
luftens absoluta fuktighet. Denna kan också
anges såsom det bidrag vattenångan lämnar till
lufttrycket och mätas i mm. kvicksilfver. Nästan
samma mätningstal erhålles i båda fallen, såsom
framgår af nedanstående tabell, som visar äfven
vattenmängden i luft vid mättninir:

Temperatur......... -10 O " 10 20
30°

Mängd vatten i gr.

per kbm.......... 2,4 4,3 9,s
17,* 30,i

Ångtryck i mm. (Hg) 2,2 4;6 9,i
17,4 31^5

Luftens fuktighetstillstånd är emellertid icke
fullständigt beskrifvet genom begreppet absolut
fuktighet. I många fall kommer det mera an på
den mängd vatten, som luften ytterligare förmår
upptaga, det s. k. mättningsdeficit, och därför
har man infört begreppet relativ fuktighet, som
är lika med förhållandet mellan den verkligen
befintliga mängden vatten och den mängd, som
luften vid mätt-ning skulle innehålla. Den brukar
anges i procent. Eelativa fuktigheten är tydligen
också lika med förhållandet mellan det verkliga
ångtrycket i luften och trycket af mättad ånga
vid luftens temperatur. För ett klimats torrhet
är i främsta rummet den relativa fuktigheten
bestämmande, så att t. ex. ett torrt klimat
låter förena sig med stor vattenhalt i luften,
om temperaturen är hög.

Den absoluta fuktigheten står i nära samband
med afdunstningens storlek, som återigen beror
af temperaturen. I tropikerna är fuktigheten
stor och håller sig året rundt omkr. 20 mm.;
mot polerna aftager den, så att trycket i de
kallaste trakterna utgör endast några tiondelar
af en millimeter. I Sverige är vattenångans tryck
i medeltal ung. 6 mm., men kan i extrema fall
uppgå till 20 mm. en het och kvalmig julidag och
nedgå till några tiondels mm. en kall och klar
vinterdag. Den absoluta fuktigheten varierar
med årstiderna och har ett maximum på sommaren
och ett minimum på vintern. Mera komplicerad
är den dagliga variationen. Man skulle vänta,
att fuktigheten följde temperaturen och hade ett
maximum på dagen och ett minimum på natten. Detta
är också förhållandet på bergsstationer, men
vid lägre höjd öfver hafvet klyfves, särskildt
på sommaren, det "normala" dagsmaximum i två,
som falla ung. kl. 9 morgon och afton, hvilket
beror därpå, att under dagen uppstigande
varma luftströmmar transportera vatten från
lägre skikt till högre. Variationerna i den
absoluta fuktigheten äro ej så stora, att de
fullt motsvara temperaturvariationerna, och i
följd däraf komma växlingar, om också mindre
betydande, att ega rum äfven i den relativa
fuktigheten, så att denna har ett minimum,
ung. när temperaturen har ett maximum, och
tvärtom. Nedanstående tabell visar den absoluta
och den relativa fuktigheten vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free