- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
87-88

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fuessli ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fuktig kammare-Fulbert

olika årstider i Wien och på Sonnblick (3,105
m. .ö. h.):

jan. mars maj juli sept.
nor. Kelativ fuktighet:

Wien.......... 84 73 67 71 76
84%

Sonnblick..... 84 90 91 93 89
82 %

Absolut fuktighet:

Wien ....... 3,4 4,4 9,2 11,3
9,5 4,8mm.

Sonnblick... l,5 1.5 3,3 4,4
3,s l,9 mm.

Den relativa fuktigheten i medeltal för året
på några olika platser af jordytan är följande:
Sverige 80 proc., Berlin 74 proc., Rom 68 proc.,
Kairo 55 proc., Sahara 19-30° n. br. och 9-14°
ö. lgd 39 proc., Kamerun 88 proc.

Angående de olika metoderna för uppmätning
af luftens fuktighet seHygrometri.
G. N.

Fuktig kammare, bot., slutet glaskärl af olika
.konstruktion, i hvilket luften är ständigt
mättad med fuktighet, afsedt till kultur af
bakterier och andra lägre växter. För större
kulturer användas yanligen skålar, på insidan
beklädda med vått filtrerpapper och täckta af
en större skål eller en klocka (fig. 1). För
kulturer på objektglas användes en tallrik med en
ställning af zinkbleck, på hvilken objektglasen

Fig. 1.

Fig. 4.

Fig. 2.

hvila, täckta af en glasklocka (fig. 2). En
fuktig kammare för kulturer ;;i hängande
droppe’’ består af ett objektglas, försedt med
en rund urslipning, som täckes af täckglaset,
på hvars undre sida kulturdroppen hänger
(fig. 3). En annan konstruktion består af ett
objektglas med fastkittad glasring (fig._4).
G. L-m.

Fökui (förr S a k a t a), stad i japanska
prov. Echi-zen, på ön Nippon, på ömse sidor af
Asuvagava. 50,155 inv. (1903). Liflig industri
och handel. Dess hamn, Sak a i, hade 54,040
inv. 1903. (J. F. N.)

Fukuo’ka, stad i japanska prov. Chikuzen, på ön
Kiusiu, vid en vik af Koreasundet. 71,047
inv. {1903). Sidenindustri.
’(J. F. N.)

Fukuyama. 1. (Förr Matsurna j) Hamnstad i

japanska prov. Oshima, på sydspetsen af ön Yeso
(Hokkaido), vid inloppet till Tsugarusundet. Som
handelsplats har F. öfverflyglats af Hakodate
och har nu blott omkr. 6,000 inv. Sedan 1901
är det en befäst krigshamn. - 2. Hufvudstad i
japanska prov. Bingo, på sydsidan af "hufvudön"
Hondo, vid Tsjogavaflodens utflöde i det japanska
inhafvet. Omkr. 18,000 inv.

Fula. Se F u l be.

Fulbe (sing. P u 1), ett hamitiskt folk i
Väst-Sudan, utbredt emellan 5°-19° n. br., kallas
af haussa f el l a n i, af araberna f u 11 a n,
af mandinga f u l a, af kanuri f e 11 a t a,
af tuaregerna i’f e 11 a n.

Fulbe-typer.

Folkets språk är till sin kärna hamitiskt, men
starkt uppblandadt med negcrspråk. Skriftspråket
har ringa utbredning. Skriftecknen likna de
arabiska. På det ofantliga området, större än
halfva Europa, utgöra fulbe nästan öfverallt
blott en mindre del af befolkningen. Deras antal
stiger enligt Barth till 6 å 8 mill. De rene
fulbe äro högväxta, magerlagda, med rödbrun till
gul hudfärg och ha fina ansiktsdrag, tunna läppar
samt spetsig, stundom böjd näsa. Utmärkt starka
och uthålliga äro de som fotgängare. De fleste
af de resande, som besökt dem, ge dem ampla
loford för intelligens och kroppsskönhet. De
fleste fulbe äro dock starkt uppblandade med
negerblod och ha därigenom förlorat sitt typiska
utseende. Fulbe äro fanatiska muhammedaner,
som både fredligt och med vapen i hand gjort
propaganda för islam i Sudan. På förvånansvärdt
kort tld ha de utbredt sig öfver ett väldigt
område. Staterna Sokoto och Ganda äro bildade
af dem. Genom de koloniserande européerna är
deras makt numera bruten. Fulbe lefva framför
allt af boskapsskötsel. Deras förnämsta föda är
sur mjölk. De äro duktiga smeder samt utmärkta
väfvare och garfvare. Kvinnan hos dem intager
en jämförelsevis aktad ställning. Se Meyer,
"Petermanns mitteilungen. Ergänzungsheft
121" (1897; innehåller förteckning på äldre
litteratur), och Girard, "L’anthropologie"
(1902). E. N-d. Fulbert, fransk biskop, d. 1028,
fick sin bildning i Reims hos Gerbert och öppnade
omkr. 990 en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:52 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free