- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
117-118

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Furnera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lekhall (se fig.), tennisplan m. m. För barnens
nöje är mångsidigt sörjdt. Spritdrycker och öl
äro bannlysta från anläggningen. Från
Furuskärs klippor inom parkområdet har man vid
utsikt öfver hafvet.

Fury- och Hekla-sundet [fjō’ri], ett sund i
arktiska Nord-Amerika under 70° n. br., mellan
Baffinsland och Melvillehalfön. Det förenar
Fox-bäckenet (i ö.) med Boothia-golfen
(i v.) och upptäcktes 1822 af Parry,
som uppkallade det efter sina fartyg.
J. F. N.

Furön, holme i Kalmar sund, utanför
Oskarshamn. På holmens västra udde uppfördes 1874
en fyr, som lyser med dels rödt, dels hvitt sken
vid 14,5 m. höjd öfver vattenytan. Mot öster är
fyren försedd med klippapparat. Lysvidd för det
hvita skenet är 12, för det röda 8 minuter. På
platsen är jämväl lotsuppassningsställe.
A. G.

Fu-san (Pu-san), hamnstad i Korea på sydöstra
kusten, nära floden Nak-tung-gangs utlopp
i Koreasundet. 1876 öppnades F. jämte ett
kringliggande område af 2,400 kvkm. för japansk,
1882 äfven för annan främmande handel, och
till följd däraf uppstod hastigt en japansk
stad med egen förvaltning. Tillsammans hade
dessa städer 16,797 inv. 1899. Hamnen är stor
och djup nog för de största fartyg. Sjöfarten
steg 1901 till 342,176 ton, däraf 307,802 ton
japanska fartyg. Värdet af införseln (koppar,
garn, tändstickor, brännvin) utgjorde s. å. 2,7
mill. yen, af utförseln (ris, bönor, hudar och
skinn) 3,1 mill. yen. Ångbåtsförbindelse finnes
med östra Asiens stora sjöstäder, telegraf
till Söul och Nagasaki och järnväg till
Söul. (J. F. N.)

Fusarium, bot., svampsläkte omfattande
ofullständigt kända konidieformer (jfr Fungi
imper-fecti) af askomyceter, utmärkt af vanligen
röda konidiehopar. Flera arter åstadkomma
sjukdomar på kulturväxter, t. ex. meloner,
potatis, betor, rofvor, groddplantor af
barrträd, m. fl. Under våta höstar visa sig
ofta de röda konidiehoparna af F. avenaceum
(F. roseum) på säden och anses göra denna
giftig. F. aquæductuum, mysksvamp, förekommer
på vattenhjulen i kvarnar och i vattenkranar,
bildande slemmiga massor, hvilkas starka mysklukt
kan förorsaka illamående. G. L-m.

Fusaro [fosārå], Lago del (forntidens
Acherusia), en liten sjö i södra Italien, på
halfön mellan Gaëtabukten och Pozzuoli-viken,
v. om Neapel. Dess stränder användes i forntiden
till begrafningsplats. Folktron satte den i
förbindelse med underjordens flod Acheron.

Fusel (af tyskt ursprung), finkel; dålig tobak;
underhaltig vara.

Fu’seli, J. H. Se Füssli 4.

Fushiki [fuʃiki], hamnstad i japanska
prov. Echiu, på ön Nippon, vid floden
Shirakava. Omkr. 20,000 inv. F. och dess hamn
Shinminato öppnades 1889 för främmande fartyg.

Fushimi [fuʃi-], hamnstad i japanska
prov. Yamashiro, i södra delen af ön Nippon,
vid högra stranden af Ujigava. 21,515
inv. (1899). Viktig såsom förstad till Kioto,
Otsu och Nara. Slaget vid F. (1868) afgjorde
taikunatets öde i Japan.
J. F. N.

Fusicladium, bot., namn på konidieformer
af svampsläktet Venturia, hörande till
pyrenomyce-terna. Hithörande arter lefva
parasitiskt på växters blad, grenar och frukter
och framkalla på äpple- och päronträd sjukdomen
fruktskorf

(se d. o.). Svampens olivgröna mycelium
utbreder sig strålformigt i växtens öfverhud,
som sönder-spränges. Sjukdomen bekämpas genom
besprutning med bordeauxvätska (se d. o.).
G. L-m.

Fusiform, anat. Se Spolformig.

Fusijama. Se F u j i y a m a.

Fusiljering. Se F y s i l j e r a.

Fusiljärer. Se Fysiljärer.

Fusinato [fosinätå], Arnaldo, italiensk skald,
f. 1817 i Schio, ej långt från Vicenza,
d. 1888 i Verona, egnade sig åt advokatyrket
och tog som varm frihetsvän liflig del i de
politiska rörelser, som före-gingo resningen
1848, då han slöt sig till de mot Österrike
kämpande friskarorna och utmärkte sig vid
flera tillfällen. Han gifte sig 1856 med
skaldinnan Erminia Fua (se F u ä - F u s
i n a t o, Erminia). I dikten Tre ritratti
betecknar han som sin "ledare och mästare"
den toskanske skalden Antonio Guadag-noli,
med hvilken han lyckligt täflar i den lekande,
lätt persiflerande tonen, medan han alltid är
honom öfverlägsen i tolkningen af allvarliga
stämningar, l några af sina satiriskt hållna
bilder erinrar han något om Giusti, t. ex. i
La donna romantica, ett sidostycke till Giustis
"Il giovinetto", eller La necrologia, som synes
inspirerad af Giustis "Il mementomo". F:s
poesi erbjuder flera karakteristiska bilder
från 1840-talets Venetien, bland hvilka den
humoristiska teckningen af universitetslifvet
i Lo studente di Padova vunnit välförtjänt
popularitet, fastän den från intresseradt
håll vid sitt första framträdande möttes af
ett ogillande, hvilket föranledde förf. att i
poemet Un atto di contrizione göra en skämtsam
afbön. Stundom, såsom i Il cattivo operaio,
framträder i F:s poesi tendensen alltför blottad,
och i några dikter förflyktigas stämningen genom
en nyktert moraliserande afslutning. Poesie
complete di A. F. utgåfvos 1868 (flera senare
uppl.) samt Poesie di A. F. illustrate 1873.
Hj. Sdg.

Fusinoki, bot. Se Chamæcyparis.

Fusion (fr. fusion, af lat. fundere, gjuta),
gjutning, smältning; sammansmältning af olika
frågor, olika intressen, skilda politiska partier
o. s. v. Med detta ord betecknas särskildt de
försök, som efter 1848 gång på gång gjordes i
Frankrike att förena legitimister och orleanister
till ett parti. – Fusionist, anhängare af en
fusionspolitik. – Fusionistisk, som har afseende
på en fusion.

Fuskare. Se Bönhas.

Fuss [fos], ty., fot, tyskt längdmått af växlande
storlek: i Preussen (den s. k. rhenländska foten)
= 0,3138 m., i Österrike = 0,316 m., i Rhenpfalz
= 0,333 m. (i det öfriga Bajern = 0,2918 m.),
i Baden och Schweiz = 0,3 m.

Fuss [fos], Nikolaus von, schweizisk matematiker,
f. 1755 i Basel, d. 1826 i Petersburg, blef 1776
adjunkt och 1784 led. af vet. akad. i Petersburg
(hvars ständige sekreterare han var från 1820)
samt professor vid ryska kadettskolan och
1797 professor vid marinkåren. F. var led. af
svenska Vet. akad. och Vet.-soc. i Uppsala.
F. inlade stor förtjänst om ordnandet af
Rysslands högre undervisningsväsen. Hans
många vetenskapliga afhandlingar beröra olika
grenar af teoretisk och tillämpad matematik samt
astronomi äfvensom bank- och försäkringsväsendet.
K- L.*

Fust (af lat. fustis, trä). 1. Skpsb., ett slags
fartyg. Redan under 13:e årh. förekom under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:52 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free