- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
137-138

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyr ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

137

Fyrfärgstryck-Fyrkant

138

Fyrfärgstryck. Se Färggravyr.

Fyrgälar, zool Se Blöt d j ur, sp. 831.

Fyrhornade antilopen. Se A n t i l o p e r.

Fyrhändta däggdjur, zool. Se P r i m a t e s.

Fyrhögarna (Corpus quadrigeminum 1. Corpora
quadrigemina), anat., kallas det hjärnparti,
som ligger omedelbart bakom synhögarna,
med anledning däraf, att det är försedt
med två par halfklotformiga uppdrifningar,
två främre och två bakre. Se vidare Hjärnan.
E. Hgn.

Fyringenjörkontoret, en afdelning af
Lotsstyrel-sen, med hufvudsakligt uppdrag
att uppgöra förslag till samt utföra eller
öfvervaka nybyggnader och förbättringar
af lotsverkets fyrar och andra byggnader.
A. G.

Fyrirmaör, isl. Se G o d e.

Fyrisvall (isl. Fýrisvellir) hette enligt
isländska sagor slätten vid Uppsala längs ån,
som i slutet af 1600-talet kallades Fyris-ån,
men dittills hetat Sala-ån. I fsv. finnes
af hithörande blott Førisæng som namn på den
kungsgård, som låg på Islandet i Uppsala, och
på den müslånga ängsmarken utmed ån. Troligen
hette denna slätt i äldre tid Fȳri, då denna
form i betydelsen F. förekommer på en runsten vid
Högby i Östergötland från omkr. 1000. Detta namn,
som sammanhänger med isl. fyrva, "blifva ebb",
afser den tidvis öfversvämmade sankmark, hvaraf
sjöarna Öfre och Nedre Föret äro rester, och
troligen har isl. Fýri samma betydelse. Enligt
sagan strödde Rolf Krake guld på F., för att
de förföljande svearna, konung Adils’ män,
skulle hindras genom dess uppsamlande, hvarför
de isländske skalderna kalla guldet Fyrisvalls
säd
eller Rolf Krakes säd. På F. stod sannolikt
omkr. 988 det ryktbara slag, i hvilket Erik
Segersäll besegrade sin brorson Styrbjörn Starke,
som stupade.
B-e.

Fyrisvand l. Fyrrisvand [-vann], en af de största
insjöarna i Öfre Telemarken, i Norge. Längd 27
km. Ytinnehåll 54 kvkm. Höjd öfver hafvet 270 m.
Y. N.

Fyrisån (se Fyrisvall), Upplands största
vattendrag, har sitt ursprung i Rasbokils sockens
norra skogstrakt, flyter först åt n. till Film
och Dannemora, upptagande vattnet från många
smärre sjöar, därefter i sydlig hufvudriktning
genom Upplandsslätten och Uppsala stad samt
utmynnar efter 72 km. lopp i Mälarfjärden Ekoln
vid Flottsund, fordom Flötsund. Ån upptager
med sina tillflöden – Tensta- l. Vendelsån,
Björklingeån och Jumkilsån från v., Fundboån,
i sitt nedre lopp kallad Säfjaån, från ö. –
ett vattenområde af 1,960 kvkm. (däraf 2,8
proc. sjöar), men dess vattenmassa är likväl
ej synnerligt betydande, utom vid höst- och
vårfloderna eller under ovanligt våta somrar, då
öfversvämningar förekomma i lågt belägna trakter
och då den framrinnande vattenmängden uppgår till
100–130 kbm. per sekund. Totala fallhöjden är 30
m. Ån är segelbar från mynningen till Uppsala
(8 km.) för 2,4 m. djupgående fartyg samt 8
km. ofvanför Uppsala för pråmar. – Om den 1857
öfver Fyrisåns dalbäcken af A. Erdmann utgifna
färgtryckta geologiska kartan och dess betydelse
se Erdmann 1.
(Wbg.)

Fyrk (platt-ty. verdink, verink, fda. firik,
ferchen], egentl. "en fjärdedel", ett
silfvermynt under senare delen af medeltiden
och under 1500-talet, i Danmark = 1/4 skilling,
i Sverige, där det med säkerhet präglades under
1400-talet och förra
hälften af 1500-talet, = 1/4 öre l. 1/2
örtug. I Sverige motsvarade fyrken egentligen 4
"penningar", stundom 6, och innehöll från 0,372
gr. till 0,243 gr. fint silfver och växlade i
värde från 5,84 till 3,32 öre i vår tids mynt.

Fyrk, förv. Fyrk är enligt k. förordn. om
kommunalstyrelse å landet af 21 mars 1862, §
58, sådan denna erhållit förändrad lydelse
genom lagen 2 april 1898, den norm, enligt
hvilken kommunalutskylder å landet skola
utgöras. Det antal fyrkar, som blifvit en till
kommunen skattskyldig påförd, kallas hans
fyrktal, och åtgärden, hvarigenom fyrktalet
bestämmes, benämnes fyrktalssättning. Denna
skall verkställas af kommunalnämnden.
Öfver fyrktalssättningen skall upprättas en
särskild längd, fyrktalslängd, af beskaffenhet
och innehåll, som ett lagen 9 nov. 1900,
angående ändring af förstnämnda k. förordn.,
bifogadt formulär närmare utvisar. Denna längd,
som ligger till grund för kommunalutskyldernas
debitering, utgör tillika kommunens röstlängd. –
Till beräkningsgrund för fyrktalssättningen
tjänar den bevillning enligt gällande förordn.
om bevillning af fast egendom samt af inkomst
(jfr Bevillning), som skattskyldige, jämlikt
senast fastställda taxeringslängder, till
staten erlägga, sålunda att för hvarje
beskattningsföremål
påföres en fyrk för
bevillning till belopp af 1 t. o. m. 10 öre, två
fyrkar för bevillning utöfver 10 t. o. m. 20 öre,
tre fyrkar för bevillning utöfver 20 t. o. m. 30
öre o. s. v. För jordbruksfastighet, för hvilken
bevillning ej erlägges, påföres fyrktal efter
det belopp, som, därest bevillning för densamma
enligt gällande förordn. ang. bevillning af fast
egendom samt af inkomst skulle utgå, på grund
af taxeringsvärdet svarar mot sådan bevillning;
inkomst af arrende för sådan fastighet sättes
däremot ej i fyrktal. Hvad sålunda stadgats,
gäller jämväl kronopark, som bildats vare sig
af mark, som åt kronan inköpts efter 1874 års
början, eller af staten tillhörig jordbruksdomän
eller del af sådan. I fråga om löntagare, som
tillika innehar boställe, skall bevillningen
för inkomst från bostället, hvilket, enligt
ofvan angifna grunder, bör särskildt sättas till
fyrktal, naturligtvis icke vid fyrktalssättningen
för den öfriga lönen tagas i beräkning. Enligt
det vid 1907 års riksdag villkorligt antagna
förslaget till ändringar i den kommunala
rösträtten kommer fyrktalsberäkningen att
upphöra och å landet liksom i stad röstvärdet att
beräknas för en hvar röstegande i förhållande
till den sammanlagda inkomst, för hvilken
han är pliktig erlägga kommunalutskylder. –
Ang. Dalarna äro särskilda stadganden gifna
genom k. brefvet 3 mars 1865. – Om den särskilda
vägfyrktalssättningen för vägskattens utgörande
se Väghållningsskyldighet.
A. Th. S. (G. T.)

Fyrkant. 1. Krigsv, (fr. carré), den slutna
uppställning, med front åt alla sidor,
som infanteri intager för att möta anfall
af kavalleri. Särskilda fyrkantsformeringar
förekommo först under linjar-taktikens dagar,
i 18:e årh., då kavalleriet blef mera rörligt och
dess anfall farligare än förut. Under Bonapartes
fälttåg i Egypten (1798) bildade hela divisioner
stora fyrkanter, med artilleriet i hörnen och
trängen i midten. I denna formering måste man
marschera långa sträckor för att skydda sig
mot fiendens kringsvärmande kavalleri. Såsom
marsch-formering nyttjades fyrkanten senare
af fransmännen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:19 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free