- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
147-148

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyrskruf ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

147

Fürth-Fyrverkeri

148

ningen af förbränningsluften och bränslegasen
eller bränsleångorna, som skola förbrännas
i cylindern; under andra takten komprimeras
blandningen till ett högt tryck - i äldre
maskiner till 4 ä 5 atmosfärer, men i nyare till
flera gånger så högt belopp, i dieselmotorn (se
d. o. med figurer) till omkr. 35 atmosfärer;
under tredje takten expanderar den vid
taktens början på ett eller annat sätt
antända och exploderande gasblandningen
och öfverför under expansionen arbete å
maskinens arbetskolf; under fjärde takten
slutligen utblåsas förbränningsprodukterna ur
cylindern. Fyrtaktprincipen har medfört betydande
förbättringar i fråga om värmemotorernas termiska
verkningsgrad. Ehuru komprimeringen kräfver ett
betydligt arbete, medför den dock en verklig
fördel. Genom densamma stegras icke allenast
blandningens tryck, utan äfven dess temperatur;
den senare höjes vanligen flera hundra grader. De
brännbara partiklarna komma närmare hvarandra,
och blandningen blir lättantändligare; dessutom
fortplantas förbränningen hastigare inom
gasmassan. Komprimeringen har i dessa hänseenden
så stort inflytande, att bränslefattiga
gaser, t. ex. masugnsgas, hvilka vid vanligt
barometertryck och vanlig lufttemperatur
äro tröga att antända, genom densamma blifva
explo-sibla. I okomprimeradt tillstånd äro sådana
gaser icke användbara i explosionsmotorer;
med komprimering däremot äro de icke allenast
användbara, utan gifva t. o. m. en termisk
verkningsgrad lika hög som den bästa andra
värmemotorer utveckla. Komprimeringen kan
emellertid ej drifvas huru långt som helst,
ty drifves den till en viss höjd, antändes
blandningen genom hettan, och explosionen
inträffar för tidigt. Genom att, såsom
förhållandet är i dieselmotorn, verkställa
komprimeringen af förbrän-ningsluften och
bränslegasen i skilda rum och först efter
det att komprimeringen är fullt genomförd
Manda luften och gasen kan komprimeringen
drifvas längre. Någon särskild anordning för
blandningens antändning är då icke erforderlig.
O. E. W.

Fürth, omedelbar stad i bajerska
reg.-omr. Mittel-franken, vid Pegnitz’
utlopp i Kegnitz, 6 km. n. v. från Nürnberg,
med hvilken stad F. är förenadt genom en
järnväg, den äldsta lokomotivbana i Tyskland
(öppnad 1835). 60,635 inv. (1905), däraf
omkr. 30 proc. katoliker. F. är en mycket
viktig fabriksstad och bildar tillsammans
med Nürnberg ett enda industriområde. Där
tillverkas i synnerhet spegelglas (1,500
arbetare) och spegelramar (1,600 arbetare),
färger, blyertspennor, galanterivaror,
optiska instrument, promenadkäppar, guld-
och silf-vervaror, möbler, lyxpapper, skor,
maskiner, leksaker m. m. Stadens vidt
utbredda handel omfattar hufvudsakligen
utförsel af egna industrialster äfvensom
humle samt bomulls- och yllevaror. Dessutom
har F. vidsträckta speditions- och
växelaffärer samt en starkt besökt mässa
vid Mikaelitiden. F. har ett gymnasium,
2 realskolor samt flera tekniska skolor. -
3 km. s. v. om F. ligger den gamla borgen Alte
Veste (se d. o.). F. fick stadsrättigheter 1818.
(J. F. N.)

Fyrtiotvå artiklarna. SeEpiskopalkyrkan, sp. 711.

Fyrunga, socken i Skaraborgs län, Skånings
härad. 1,335 har. 546 inv. (1906). Annex till
Jung, Skara stift, Barne kontrakt.

Fyrungastenen kallas en runsten med urnordisk

runinskrift, som anträffades 1894 på
gården Stora Noleby, Fyrunga socken i
Västergötland. Inskriften, som af S. Bugge
antages ristad omkr. 600 e. Kr., är viktig genom
uttrycket runo raginakudo ’runor, som stamma från
gudar’, hvilket motsvarar isl. rünar reginkunnar
i "Havamal" och visar, att Eddadiktningens
uttryckssätt och föreställningar stamma frän
den grå forntiden. Inskriften har varit föremål
för flera tolkningsförsök, af S. Bugge, i
"Arkiv f. nord. fil." 13, s. 317 (1897), 15,
s. 142 ff. (1899), 22, s. l ff. (1904), af
E. Bråte därsammastädes 14, s. 329 ff. (1898)
samt af F. Sander och Th. v. Grienberger.
B-e.

Fyrverk (ty. feuerwerk, af jeuer, eld) 1. F y
r -verkarföremål, krigsv., ett gemensamt namn
på all ammunition, som innehåller krut eller
tändsats. Jfr Fyrverkare och Fyrverkeri. W.G.B.*

Fyrverkare, krigsv., i äldre tider alla de, som
tillverkade fyrverk och betjänade de eldvapen, ur
hvilka fyrverkarföremålen (brand- och lyskulor
m. m.) kastades. I Sverige sammanfördes på
1700-talet alla fyrverkare i fyrverkarkompanier,
hvilka dock 1779 upplöstes, då fyrverkarna
uppdelades på artillerikompanierna. 1816
försvann benämningen, men återupptogs 1824,
då ett arfvotle för en fyrverkare anslogs,
med skyldighet för denne att undervisa i
fyrverkerikonsten inom artillerivapnet. 1832
uppsattes en raketkår, som 1845 förändrades till
en fyrverkarkår med förläggning vid Marieberg
(på Kungsholmen i Stockholm), där äfven kårens
rakettillverkning försiggick. Officerare och
underofficerare vid denna kår kommenderades
från artilleriregementena, där de kvarstodo
med lön på stat; dessutom bestod kåren af l
förste och 2 andre öfverfyrverkare samt 22
fyrverkare med löner på kårens stat. 1876
upplöstes fyrverkarkåren i sammanhang
med artilleriets omorganisation, och de
på densamma kommenderade officerarna och
underofficerarna fortsatte sin tjänstgöring vid
den ammunitionsfabrik, som s. å. organiserades
för att öfvertaga fyrverkarkårens göromål.
W. G. B. (G. af WdM

Fyrverkarföremål. Se Fy r verk.

Fyrverkarkår. Se Fyrverkare.

Fyrverkeri (se F y r v e r k) 1. P y r o t e
k n i k, tillverkning och förbränning enligt
konstens regler af föremål, som i olika
blandningar och former framställas af lätt
brännbara och explosiva ämnen; äfven benämning
på samtliga "pjäser", som begagnas vid en
sådan afbränning. Fyrverkerikonsten kallas
krigsfyrverkeri, då den nyttjas för militära
ändamål, och lustfyrverkeri, när den afser att
endast till ögonfägnad frambringa storartade
och omväxlande ljuseffekter. - Lustfyrverkeriet
idkades i Indien och Kina antagligen redan före
vår tidräkning, förekom i Europa bevisligen på
1300-talet, utvecklades där genom uppfinningar
hufvudsakligen af italienare och var i synnerhet
undex 1600- och 1700-talen oumbärligt, "när det
gällde att förhöja större festligheters glans. -
Fyrverkeripjäser bestå af i pappershylsor
inneslutna "satser", d. v. s. pulverformiga
blandningar af dels lätt brännbara ämnen
(mjölkrut, träkol, svaf-vel, kolofonium,
gummilacka o. s. v.), dels syre-afgifvande ämnen,
erforderliga för förbränningen (kaliumklorat,
kalisalpeter o. d.) samt dels vanligen ämnen, som
färga lågan (så nyttjas antimonglans till hvit
färg, natriumsalter till gul, bariumsalter till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 12 02:28:30 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free