- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
205-206

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fårsläktet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvarest de orsaka riklig slemafsöndring. De
fullvuxna larverna (se fig., b) afgå genom
värddjurets rysningar och förpuppa sig i jorden.
G. G.

Fårsvingel, bot., namn på Festuca ovina.

Fårticka, bot., namn på Polyporus ovinus.

Fårö, ö n. om Gottland, från hvilket den skiljes
genom Fårösund. Arealen är 11,135 har, däraf
976 har vatten (några myrar) och holmar. På öns
nordöstra udde, Holmudden, ligger Fårö fyr, en
omgående spegelfyr med blänk, anbragt i ett åren
1846–47 uppfördt stentorn af 30,3 m. höjd. Fyrens
lysvidd är 16 minuter. Tillsammans med Gotska
sandön bildar F. en socken i Gottlands län, Norra
häradet, med en areal af 14,736 har och 1,105
inv. (1906), hvilken utgör ett konsist. pastorat
i Visby stift, Norra kontraktet.

Fårösund, utmärkt hamn i sundet mellan
Gottland och Fårön. Sundet har en längd i
n. v. och s. ö. af 8 km. samt en bredd af 1,5–4
km. Nordvästra inloppet har endast 3,3 m.,
det sydöstra åter 6,5 m. djup. Vid Fårösunds
färjplats (i Bunge socken på Gottland), som
eger icke obetydlig sjöfart, finnas post-, lots-
och tullstation. Antalet ankommande och afgående
fartyg 1905 var 248 om 41,834 ton, däraf 2
ångfartyg om 454 ton ankommo från utrikes ort. I
Fårösund hade västmakternas flottor under kriget
mot Ryssland 1854–56 sin Östersjöstation. –
Redan 1712 hade till försvar af södra inloppet
till F. byggts ett batteri på södra stranden
midt emot Skarfgrundet och ett blockhus för 2
st. 8 #:iga kanoner längre ut på Bungenäs. Efter
freden 1721 fingo dessa befästningar förfalla,
men ännu synas dock tydliga lämningar af
batteriet. Först 1818 och sedan flera gånger har
från militärt håll betydelsen af F., bl. a. såsom
förträfflig örlogshamn, påpekats. 1885, då krig
mellan Ryssland och England befarades, gällde
det att genom anordning af minspärrning och
batterier göra F. till krigshamn, hvarigenom
skulle antydas, att Sverige nu, i olikhet
mot 1854–56, ämnade med allvar upprätthålla
sin neutralitet. Under våren byggdes därför i
största hast ett batteri vid F:s södra gatt för
7 st. 12 cm:s framladdningskanoner i flottans
"fyrarullalådor"; andra kanoner stodo nämligen
ej till buds. Sedermera byggdes ett dylikt,
ehuru något mindre batteri vid norra gattet,
och slutligen anlades ett tredje batteri
för gröfre pjäser s. ö. om det första. 1900
–02 ombyggdes de två första batterierna samt
försågos med modernare bestyckning. Sedan 1905
är ett kustartilleridetachemang från Vaxholms
kustartilleriregemente förlagdt till F., där
1902–06 ett kasernetablissemang för detsamma
uppförts. Försvarspositionen vid F. benämnes
fr. o. m. 1905 Fårösunds kustposition.
Wbg. L. W:son M.

Fåsjön, insjö i Västmanlandsdelen af Örebro
län, 87,6 m. ö. h., 11,5 kvkm., har aflopp
genom Rast-älfven (längre ned kallad Järleån
och Dyltaån), en af Arbogaåns källfloder.
Wbg.

Fat (fr. faute). Se Faute och Brädspel, sp. 409.

Fåttel. Se Fortel.

Fåtölj (fr. fauteuil, af fnhty, faltstuols. af
falten, vika, och stuol, stol; jfr
fsv. fällstol), länstol. Fåtöljen har på
sitt sätt blifvit en symbol af den akademiska
värdigheten därigenom, att Ludvig XIV bestämde,
att 40 fåtöljer skulle framsättas för ledamöterna
i Franska akad. under dess

illustration placeholder
En af Svenska akademiens fåtöljer.

sammanträden. Efter hans exempel öfverlämnade Gustaf
III åt Svenska akad. vid dess instiftelse
18 länstolar (se fig.), märkta med numren
I-XVIII. De förste ledamöterna intogo sina
platser efter lottning, utom riksrådet grefve
A. J. v. Höpken, åt hvilken konungen anvisade
stolen n:o 1. Hvarje ledamot, som sedermera
invalts, har efter sitt inträdestal intagit
och sedan alltid innehaft den stol företrädaren
lämnat.

, jur., i vårt rättsspråk, särskildt från
äldre tid, beteckning för tama husdjur,
vanligen med uteslutande af hund och katt,
någon gång (t. ex. i 1734 års lags Byggningab.,
22 kap: 5 §) äfven inbegripande hund. Jfr
Okynnes fä. – Nyare lagspråk använder
gärna i st. f. fä andra uttryck, såsom kreatur,
hemdjur, husdjur. – I medeltidens rättsspråk
kunde också betyda egendom i allmänhet.
C. G. Bj.

Fäbod. Där aflägse belägna betesmarker användas,
uppföras byggnader för kreaturens hysande
nattetid, bostäder för vallhjonen och stundom
äfven hus för mjölkens förvaring och bearbetning
till ost och smör. En plats med sådana byggnader
benämnes fäbodvall l. säter. Förr var i de
flesta skogrika delar af landet vanligt, att
nötkreatur, får och getter regelbundet under viss
tid af sommaren voro vid dylika fäbodställen,
men då omkostnaderna för vallhjon och mjölkens
skötsel samt för boskapens flyttning från hemmet
till fäbodarna, vanligen två gånger om året
(till fäbodarna i juni och aug. samt hem i juli
o. sept.), blifva dyra samt mjölkens bearbetning
svårligen kan handhafvas så väl och ekonomiskt
som vid ordentliga mejerier och då tillika de
betande kreaturen göra stor skada på skogen, har
fäbodsväsendet alltmer inskränkts och fäbodarna
antingen ombildats till verkliga gårdar eller
öfvergifvits. Fäbodsväsendet användes dock
fortfarande allmänt i Dalarnas och Norrlands
(med undantag af Västerbotten) skogrika trakter,
men anses i allmänhet, med undantag blott där,
hvarest fjällbeten finnas, som en hämsko på
kreatursskötselns framåtskridande. – I Norge,
där de flesta sätrarna ligga vid eller öfver
trädgränsen, stundom 50 km. från de gårdar, dit
de höra, komma genom säterdriften största delen
af landet i söder och stora delar af landet i
norr till användning som beten för husdjuren och
bidraga i ej ringa grad till kreatursstockens
ökning; för många af fjälldalarnas gårdar spelar
säterdriften en stor roll. – Äfven i vissa
orter af Sverige var fäbodsflyttningen förr
så allmän, att byarna under högsommaren stodo
nästan tomma. Vanligast torde dock ha varit,
att blott några af gårdens flickor (butöser,
no. sæterjenter) följde med boskapen för att
sköta densamma, insamla mjölken samt bereda den
till smör och ost. Öfver lifvet på sätern, med
dess afskildhet och umgänget med en allvarlig
natur, ligger skimret af en viss vemodig poesi;
och den nordiska dikten och tonkonsten stå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 12 02:28:30 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free