Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Födelsemärke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
Födoämnen
334
ligen vida gränser alltefter olika ålder, kön,
kroppsvikt och arbete. Som normalvärden för
en s. k. medelarbetares dagliga näringsbehof
angaf tyske fysiologen K. von Voit i midten af
1870-talet 118 gr. ägghvita, 56 gr. fett och 500
gr. kolhydrat. Med medelarbetare förstod Voit en
kraftig man, som 9-10 timmar dagligen utför ett
medelarbete, t. ex. ett sådant som en murares,
timmermans eller snickares. Denna allmänt bekanta
s. k. Voitska normalkostsats, som representerar
en krafttillförsel af 3,055 värmeenheter, ligger
ännu till grund för en stor mängd offentliga
anstalters utspisningsstater. För vårt lands
förhållanden torde följande normalkostsatser,
framgångna ur ganska omfattande undersökningar
under de senaste 20 åren, lämpligen kunna gälla:
däremot de, som vinnas ur växtriket
(vegetabiliska), i allmänhet äro rika på
kolhydrat. Af animaliska födoämnen är det
hufvudsakligen mjölk och däraf vunna produkter,
som innehålla - förutom ägghvita och fett -
äfven kolhydrat (i form af socker) i någon
afsevärd mängd. Vegetabiliska födoämnen
innehålla i regel alla tre hufvudgrupperna
näringsämnen. Kolhydraten äro dock i allmänhet de
förhärskande. I en stor grupp af vegetabilierna
(sädesslagen, ärter och bönor) utgör äfven
äggh vitan en mycket viktig beståndsdel. Af
vegetabiliskt fett, som torde spela en ej så
alldeles obetydlig roll i vår föda, förtjäna
oljorna och kokossmör att nämnas. För öfrigt
äro de vegetabiliska födoämnen, i hvilka fett
förekommer i riklig mängd, såsom choklad, mandel,
nötter, i
Animal. ägghv. gr.
Veget. ägtfhv. gr.
Total ägghv. gr.
Fett gr.
Kolhydrat gr.
Kalorier
För fullvuxna män ur de bättre situerade
klasserna (enligt Hultgren och Landergren)
. . . .
94
34
128
115
300
2824
För svenska medelarbetare
(enligt Hultgren och Landergren)
................................................
68
66
134
80
485
3,282
För svenska arbetare med tyngre arbete (enligt
Hultgren och Landergren)
91
98
189
110
673
4,557
För kvinnor af medelklass vid medelarbete
(Hultgren) > ammor (Hultgren) ..
70 80
30 40
100 120
90
85
275 325
2,375 2615
> barn 3 - 6 år (Hultgren)
40
20
60
3õ
165
1 250
» barn . 6 - 14 år >
...........................
80
40
120
70
300
2.375
Den för kroppens underhåll erforderliga mängden
näringsämnen upptages med födan, som utgöres
af en blandning af olika födoämnen jämte nödiga
njutningsmedel (t. ex. kryddor). En del födoämnen
innehåller äfven för kroppen otjänliga ämnen
(affall). Vid fritt val af föda fyller kroppen
instinktmässigt sitt behof af näringsämnen. För
personer åter, som ej ega att fritt välja sin
föda, är det af stor vikt, att ett lämpligt
urval af olika födoämnen göres, så att kroppens
näringsbehof blir rätt tillgodosedt. Detta
låter sig jämförelsevis lätt göra, tack vare den
tämligen vidsträckta kännedom, som vi f. n. ega
ang. födoämnenas kemiska sammansättning. Ur
djurriket härstammande (animaliska) födoämnen
innehålla på få undantag när endast ägghviteämnen
och fett, då
allmänhet af underordnad betydelse i människans
föda; de användas mest som njutningsmedel.
Halten af näringsämnen i våra vanligaste
födoämnen och njutningsmedel framgår af
efterföljande tabell (där med A. betecknas
undersökningar offentliggjorda af Almén, H. af
Hultgren, L. af Landergren, Ham. af Hammarsten,
J. af Jürgensen och K. af König). Mängden
näringsämnen angifves i gram (gr.) på l kilogram
(kg.) födoämne, där ej liter (1.) särskildt
finnes utsatt.
Den grafiska framställningen å sp. 343-350
lämnar en öfversikt af våra vanligaste födoämnens
kemiska sammansättning.
Ang. näringsmedel för husdjuren se Fodermedel.
1. Födoämnen ur djurriket:
Ägghvita
Fett
Kolhydrat
Vatten
Salter
Affall
a. Kött. Buljongkött, hals och lägg,
med ben ...... (A.)
150
75
_
514
11
250
» oxsvans
» ...... »
120
60
-
509
11
300
Får- och lammkött, färskt, bringa »
...... »
150
150
-
561
9
130
Får- och lammstek, färsk
» ......
150
150
-
561
9
130
Fårkotlett
» ......
140
140
-
511
9
200
Fårkött, salt
» ......
160
180
-
440
90
130
Kalfkött, färskt, bringa, stek
» ......
165
100
-
574
11
150
Kalfstek, gödkalf
» ......
155
150
-
545
10
140
Kalfkotlett
» ......
150
110
-
479
11
250
Nötkött, färskt, vanligt slaktkött »
......
170
100
-
568
12
150
» » slaktkött utan
» ......
200
118
-
668
14
-
» » köttfärs
......
200
118
-
668
14
-
» » oxstek, oxbringa med »
......
165
100
-
574
11
150
» » biff
utan » ......
200
110
-
676
14
-
» salt med
» ......
185
115
-
450
100
150
» » inuanlår utan
» ......
215
130
-
555
100
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
