- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
541-542

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gade ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

541

Gade-Gadelius

542

en vacker frukt i Tre karakterstykker för
piano, och ett än mera nationellt uttryck fick
hans skapande i körballaden Elverskud (1853)
och baletten Et folkesagn i 185.4; komponerad i
förening med G :s svärfar J. P. E. Hartmann). "De
äro de mest äkta danska bland alla G :s
verk––––––: det dämpadt fosterländska,
som igenkännes öfverallt i hans första period,
träder här ohöljüt fram i dagens ljus; det
är folkvisan, som klingar i dessa toner"
(Ch. Kjerulf). Emellertid började G. Tid
denna tid ändra sin stil i så måtto, att det
forna originella och energiska grunddraget
trädde tillbaka, och de tyska mönstren,
särskildt Mendelssohn och Schumann, blefvo mera
synliga. Han kan snarare sägas Tara den siste
bland de äldre romantikerna än den förste bland
de nyare. Onekligen hör han emellertid ännu -
äfven oafsedt hans ofvan antydda nationella
betydelse - till sin tids förnämste mästare på
symfoniens och konsertkantatens områden, och
han utmärker sig i synnerhet genom romantisk
finkänslighet, mild lifsglädje, sinne för
välklang och harmonisk afrundning, graciöst
detaljarbete och glänsande orkestrering. Utom
hans redan nämnda kompositioner må ytterligare
antecknas symfonierna n :r 4-8, violinkonsert,
tre violinsonater, flera sånger och pianostycken
(A kvar eller), uvertyrerna Hamlet (1861)
och Michel Angelo (s. å.), Novelletter för
stråkorkester (1874), de större kantatverken
Korsjarerne (1866), Kalanus (1869), Zion (1873)
och den högstämdt själsklara Psyche (1882),
de smärre kantaterna Agnete og havmanden
(1842), Foraarsfantasi (1852), Baldurs dröm
(1857, ett något wagneriserande fragment),
Friihlingsbotschaft (1858), Die heilige nacht
(1861), Ved solnedgång (1863), Gefion (1869) och
Der ström (1889) äfvensom Jubelfestkantat för
universitetet (1879), operan Ma-riotta (1850)
samt orkestersviterna En sommerdag paa landet
(1880) och Holbergiana (1884). På konstresor
till utlandet (1870-80-talen) firades han
mycket. - Jfr Thrane, "Danske komponister",
Ch. Kjerulf i "Nordisk musiktidende",
1880, A. Ham-merich i "Nordisk tidskrift",
1891. Under titeln "Niels W. Gade" utgafs 1892
af hans dotter, Dagmar G., en samling "Breve og
optegnelser". Hans staty (modellerad af Bissen)
restes 1897 på S. Annæ pläds i Köpenhamn.
A. L. (E. F-t.)

Gade, Ludvig Harald, dansk balettdansör,
f. 1823, d. 1897, debuterade 1844 på
k. teatern i Köpenhamn, var sedan en af
balettens yppersta konstnärer, särskildt i
karaktärsroller, genom sin kraft och mimik
(Kong Svend i "Valdemar", Hr. Mogens i "Et
iolkesagn", Svend i "Fjældstuen", Björn i
"Valkyrien") och 1877-90 balettens ledare.
E. Ebg.

Gadebusch, stad i Mecklenburg-Schwerin,
22 km. n. v. om staden Schwerin. 2,421
inv. (1900). G. är bekant genom det efter staden
uppkallade slag, som utkämpades 3 km; s. därom
vid W a k e n s t ä d t 20 (g. st. 9) dec. 1712
mellan svenskar å ena sidan samt danskar och
sachsare å den andra. 20 (9) dec. på morgonen
framryckte den af föregående ansträngningar
uttröttade och utsvultna svenska armén under
Magnus Stenbock mot G. Den utgjorde 12.500 man,
hälften kavalleri och hälften infanteri, med
30 lätta kanoner. Danskarna, 13,000 nian under
befäl af konung Fredrik IV, hade uppställt sig
i slagordning omkr. 1,000 m. bakom ett 600
m. bredt, af kärr och skog bildadt pass. De
märkte dock, hvilket miss-

tag de begått, då de icke mött svenskarna vid
passet, och framryckte därför till detsamma,
hvarvid deras trupper kommo något i oordning och
fingo en mycket djup uppställning. Svenskarna
framryckte genom passet, med infanteriet på
två träffen, föregånget af artilleriet under
öfverstelöjtnant Cronstedt, hvilken lät manskapet
draga kanonerna, så att de kunde skjuta under f
ramryckningen - detta var en nyhet. Kavalleriet
följde på flyglarna, i två djupa kolonner. Slaget
började kl. 12 midd.; danskarna fingo
understöd af sachsiske fältmarskalken Flemming,
med 4,000 ryttare. Svenskarna ryckte genom
passet, deras kanoner härjade i fiendens led,
infanteriet sköt första salfvan 20 steg från
fienden, kavalleriet utvecklades småningom,
och efter en het strid, som länge vägde på
svenska vänstra flygeln, vunno svenskarna
en lysande seger - den sista under Sveriges
storhetstid. Danskarna förlorade 3,000 döda
och sårade samt mellan 2,000 och 4,000 fångar,
svenskarna 1,400 döda och sårade. Stenbock
drog icke fördel af sin seger, utan kvarblef
på slagfältet en vecka. Därefter gick han
till Holstein. Under tiden hade hans fiender
hunnit verkställa sin förening. Följden af
allt detta blef dagtingan i Tönning (maj 1713).
C. u. N.

Gadebusch, Thomas Heinrich, svensk-tysk
ämbetsman, författare, f. 11 aug. 1736 i Stolpe
i Hinterpommern, d. 2 april 1804 i Stockholm,
blef 1759 filos. doktor i Greifswald, 1773
sekreterare vid den af svenska regeringen
tillsatta visitationskornmis-sionen vid nämnda
stads universitet, 1775 e. o. professor i
tysk och pommersk statsrätt därstädes och 1797
medlem af pommerska beredningen i Stockholm. -
G. författade, utom en mängd arbeten rörande
Pommerns historia och statsrätt, Materialien
zur geschichte und statistik der nordischen
staaten, besonders Schwedens (1791-92), utgaf
"Briefwech-sel zwischen dem kronprinzen Gustav
von Schweden und dem reichsgrafen von Scheffer"
(1772) samt gjorde goda tyska öfversättningar af
flera svenska arbeten, bl. a. "F. Hasselquist’s
reisen nach Pa-lästina in den jahren 1749-52"
(1761). Gadeira (grek. rädsla). Se C å d
i z. Gadelius. 1. Erik G., läkare, f. 16
juni 1778, d. 2 febr. 1827 i Stockholm, blef
student i Uppsala 1795 samt med. kandidat och
licentiat Åbo 1800. 1802 blef han kir. magister i
Stockholm och promoverades s. å. till med. doktor
i Åbo. 1803 förordnades han till intendent vid
Sabbatsbergs brunn och till läkare vid därvarande
fattighusinrättning samt utnämndes 1805 till
anatomie prosektor i Stockholm. 1807 tog G.,
i förening med sex andra läkare, initiativet
till Svenska läkarsällskapets inrättande och
hade väsentlig andel i dess första organisation,
blef 1808 sekreterare därstädes, hvilken plats
han lämnade 1812, men återtog 1818 och sedan
bibehöll till 1821. 1811 förordnades G. till
professor i teoretisk medicin vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free