- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
561-562

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gagliano ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

561

Gagliano-Gahm Persson

562

där han under många år ledde utrikesministeriets
handelspolitiska afdelning och städse visade
sig som öfvertygad stortysk klerikal. Han tog
1874 afsked och blef 1881 led. af österrikiska
herrehuset. V. S-g.

Gagliano [galjänå], Marco da,
italiensk tonsättare, en af de tidigaste
operakompositörerna, f. omkr. 1575 i Gagliano
(Toscana), d. 1642 i Florens, stiftade 1607
Accademia degl’ elevati, blef 1608 kanonikus
och kapellmästare vid Lorenzokyrkan därst,
samt 1611 hofkapellmästare hos medicéern Kosimo
II. G :s 1608 i Mantua uppförda opera Dafne
(i nyare tid utg. af Rob. Eitner) betecknar
ett framsteg utöfver Peris och Caccinis
försök. Han komponerade ett par operor till
samt 5-stämmiga madrigaler (6 bd, 1602-17),
mässor m. m. Jfr monografi öfver G. af E. Vogel
(i "Vierteljahrs-schrift fur musikwissenschaft",
V, 1890). E. F-t.

Gagliarda [galja’rda], it. (af gagliardo,
kraftig, hurtig), en gammal dans. Se Galliar d.

Gagliardini [galjardmi], Julien Gustav e,
fransk målare, f. 1846 i Mulhouse, är en
framstående skildrare af Syd-Frankrikes
natur med dess brännande solsken och saftiga
färger. Eepresenterad i Luxembourg, i staden
Paris’ samling och i andra franska museer.
G-g N.

Gagnef. 1. Socken i Kopparbergs län, Gagnefs
tingslag. Areal, med inräkning af kapellet,
41,135 har’. 6’,396 inv. (1907). G. jämte
Mockfjärds kapell utgör ett konst, pastorat i
Västerås stift, Leksands kontrakt. - 2. Tingslag
i Kopparbergs län, ingår i Nedan-Siljans domsaga
och fögderi samt omfattar socknen Gagnef och
Mockfjärds kapell. 41,135 har. 8,123 inv. (1907).

Gagnefs kanal. Se Grada kanal.

Gagner. 1. Lars Peter G. (hette eg. N y-q u
i s t, men upptog moderns namn G.), präst,
andlig författare, f. 5 nov. 1791 i Karlstad,
d. 11 maj 1869 i Arvika, blef student i Uppsala
1811 och filos. magister 1818. Sedan han blifvit
prästvigd, utnämndes han 1819 till lärare vid
K. lifgardets regementsskola och 1820 tillika
till slottspastor på Rosersberg. 1821 blef han
regementspastor vid Värmlands fältjägarregemente,
1825 erhöll han enahanda befattning vid Andra
lifgardet och utnämndes 1827 till kyrkoherde i
ölmestads pastorat af Växjö stift. Därifrån
erhöll han 1841 transport till Arvika
pastorat af Karlstads stift och blef 1844
kontraktsprost. G. var flitigt verksam som
andlig författare. I hans predikningar finner
Wieselgren spår af inflytande från Swedenborg,
möjligen beroende på G :s något frasrika och
slarfviga stil. - Bland G :s många skrifter må
nämnas Predikningar och nattvardsbetraktelser
(1828-32; 2:a uppl. 1835), Catechetisk lärobok
eller Luthers lilla cateches etc. (1831),
Strödda betraktelser uti andliga ämnen
(1838-41), Communion- och bönebok etc. (1840;
5:e uppl. 1841), Bönebok för barn och ungdom
(1837; ny uppl. 1852), Blad utur Jesu evangelium
till tröst och hugsvalelse (1840-41), Till
nattvardsbarnen etc. (1836; 9:e uppl. 1837),
Cnristelig betraktelse öfver Herrans bön: Fader
vår (1841), Biblisk historia uti sammandrag
för folkskolor och allmogens barn (s. å.; efter
J. Hübner) och Högmessopredikningar etc. (första
årgången, 1862-63). (E. M. B.)

2. K a r l P e t e r V i l h e l m G., den
föregåendes son, väg- och vattenbyggnadsingenjör,
f. 29 nov. 1835 i Arvika, blef student i Uppsala
1852, aflade

afgångsexamen från Högre artilleriläroverket
å Marieberg 1858, blef nivellör vid statens
järnvägar s. å. samt utnämndes i Väg- och
vattenbyggnadskåren 1862 till löjtnant,
1871 till kapten och 1887 till major och
distriktschef. G. har alltsedan 1861, då han blef
arbetschef för Simrishamns hamnbyggnad, utvecklat
en mycket omfattande och gagnrik verksamhet,
speciellt som hamnbyggnadsingenjör i södra
Sverige, där hamnarna i Hälsingborg, Höganäs,
Mölle, Lerberget och Halmstad utförts efter G
:s förslag och under hans ledning. Vid sidan
häraf har G. upprättat förslag till ett flertal
hamnbyggnader (bl. a. Falkenbergs, Laholms,
Landskronas, Skanörs, Trelleborgs, Ystads,
Karlshamns, Ronnebys, Gäfles). 1906-08
har G. varit permanent medlem af
Fiskehamnskommissionen. G. var öfveringenjör
och kontrollant vid kontinentaljärnvägen och
medlem af den första undersökningskommissionen
för routen Trelleborg-Sassnitz, har på
K. M :ts uppdrag upprättat förslag till
kraftstationer vid Trollhättan och Älfkarleby
samt på enskildt uppdrag förslag till
åtskilliga vattenkraftanläggningar och andra
ingenjörsarbeten. S. L-k.

Gagnera [ganjëra], fr. gagner, draga fördel af,
vinna, förtjäna.

Gagnerus, Samuel, vitterhetsidkare, f. 21. juni
1731 i Västerås, d. 1791 i Kungs-Barkarö
i Västmanland, blef student i Uppsala 1751
och filos. magister 1758. 1763 ingick han som
amanuens i k. biblioteket och Antikvitetsarkivet,
där han 1770 blef assessor och translator. 1767
blef G. led. af sällskapet "Utile dulci"
och skref företalet till sällskapets samling
"Vitterhetsnöjen", bland hvilka dikterna
Ungdomens försvar, Den okända lyckan och
Förtjensten äro af honom. Han var en af de
förste odlarna af den från Frankrike hämtade
äreminnesstilen; särskildt är att nämna hans
formellt något maniererade Äreminne öfver
Stjernhjelm (1776). G. sysselsatte sig äfven med
språkstudier, och "Upp-fostringssällskapets
tidning", n:r 21 för 1784, innehöll hans
"Prospekter på ett nytt och mera fullständigt
svenskt lexikon". Som pedagogisk författare
uppträdde han med skriften Erinringar rörande
upp-fostringsverket och dess nödiga förbättringar
(1774) G.^utgaf äfven 1767-69 del. 2-4 af det
af Gjörwell påbörjade "Svenska magazinet" och
författade uppbyggelsebokeu Betraktelser om
menniskiors sista stunder (1775).

Gagneur [ganjör], Louise, född M i gn er o t,
fransk författarinna, f. 1832, d. 1902, utgaf
en mängd i socialistisk och antiklerikal anda
hållna romaner, bland hvilka märkas Une expiation
(1859), Une femme hors ligne (1861), Un drame
électoral (1863), La croisade noire (1864),
Le calvaire des femmes (1867; "Qvinnornas
martyrskap", 1868), Les réprouvés (s. å.), Les
forcats de mariage (1869), Les crimes de l’amour
(1874), Les droits du mari (1876) och Une dévote
fin de siëcle (1891).

Gagnrad (isl. GagnråÜr), nord. myt., "den,
som råder för seger", möjligen "som gifver
gagneliga råd", Odens namn i "Vaftrudnesrnal"
vid besöket hos jätten Vaftrudner. Namnet
skrifves annorstädes Gangråtir.
B-e.

Gagnvirke, skogsh. Se Virke.

Gagra. Se G o gr a.

Gahm Persson, Sigfrid Lorens, samlare,
tjänsteman, f. 7 sept. 1725 på Helgaryd, Gårdsby

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:19 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free