- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
567-568

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gagliano ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

567

Gail-Gainsborough

568

som i sin öfre del kallas L essä ch t al,
i sin nedre Gail t a l, och utmynnar nedanför
Villach. 126 km. lång. G :s dal är i öfre delen
bebodd af tyskar, i den nedre af slovener. Den
mellan dalen och Dravadalen i s. liggande
alpkedjan heter G a i 11 a 1-alperna. De delas
genom passet Gailbergsattel (970 m.) i en västlig
del (högsta topp Sandspitze, 2,863 m.) och en
östlig (högsta topp Keisskofel, 2,369 m.). De
sluta i ö. med toppen Dobratsch (2,167m.).
J-F. N.

Gail [gaj], Jean Baptist e, fransk hellenist,
f. 1755, d. 1829 som professor i grekiska
litteraturen vid College de France samt medlem af
Institutet och konservator vid k. bibliotekets
handskrifts-afdelning, utgaf en mängd grekiska
författare (Homeros, Herodotos, Xenofon,
Theokritos m. fl.), öfversatta Thukydides
m. fl. samt offentliggjorde åtskilliga andra
förtjänstfulla arbeten, bl. a. det rikhaltiga
samlingsverket Le philologue, ou recher-ches
historiques, géographiques, militaires
etc. (1814 -18, 22 band) och Géographie
d’Hérodote (1823). Hans många skrifter ha, ehuru
lidande af rätt mycken ytlighet, varit af stor
betydelse för grekiskans studium i Frankrike. -
Hans maka, Edmée Sop -h i e G ar r e (f. 1775,
d. 1819), komponerade flera operor och romanser
m. m. Deras son Jean Francois G. (f. 1795,
d. 1845) gjorde sig ett namn som hellenist.
(A- M. A.)

Gail [gajl], Wilhelm, tysk arkitekturmålare,
f. 1804 i München, d. där 1890, gjorde under
1820- och 1830-talen resor uti Italien, Frankrike
och Spanien. Frukter af dessa studieresor
föreligga bl. a. i hans litografiska verk
Erinnerung an Florenz, Rom ’und Neapel (1827)
och Erinnerungen aus Spanien (1837) samt i
oljemålningar: Korridoren i dogepala-tset,
Lejongården i Alhambra, Det inre af en
klostergård m. fl. G. är representerad
i Berlins nationalgalleri, Münchens nya
pinakotek, galleriet i Karlsruhe m. fl. st.
G-g N.

Gailhabaud [gajabå], Jules, fransk arkeolog,
f. 1810 i Lille, d. 1888 i Paris, var till en
början köpman, men sysselsatte sig sedermera
uteslutande med arkeologiska och konsthistoriska
forskningar. Hans bästa arbete är Monuments
andens et mödernes (4 bd, 1839-50, med 400
planscher), en illustrerad arkitekturens
historia (på tyska utg. 1842-52 under titeln
"Denkmäler der baukunst"). Därjämte utgaf han
bl. a. Uarcliilecture du V :e au XVII :e siëcle
(4 bd, 1850-59) samt uppsatte den bekanta
tidskriften "Revue archéologique".

Gail Hamilton [gei’l he’milten], pseudonym för
M. A. D.o d g e.

Gailhard [gajä’r], Pierre, fransk operasångare
och teaterledare, f. 1848 i Toulouse, utbildade
sig vid konservatoriet i Paris, var 1867-72
anställd vid Opéra-comique där och vann 1872-84
framgångar på Stora operan genom sin varmt
färgade basröst, f såsom Mefistofeles i "Faust",
Kasper i "Friskytten", Leporello i "Don Juan"
o. s. v. 1884 -91 var han jämte Ritt direktör
vid Stora operan, blef 1893 E. Bertrands
meddirektör vid konstanstalten och var från
1899 till nyåret 1908 ensam direktör för Stora
operan. Under hans ledarskap ha bl. a. Richard
Wagners verk i afsevärd mån omhuldats där.
E. F-t.

Gaillac [gaja’k], arrondissemangshufvudstad i
franska dep. Tarn, vid floden Tam. 5,384 inv.

(1901). Linneväfverier, handel med
trädgårdsalster, olja och i synnerhet med vin
(rödt och hvitt).

Gaillard [gajär], Gabriel Henri, fransk
historieskrifvare, f. 1726, d. 1806, blef 1760
medlem af Académie des inscriptions och 1771 af
Franska akad. Bland hans många berättande och
föga kritiska historiska arbeten märkas Histoire
de Francois I :er (l bd, 1766-69) och Histoire
de la rivalité de la France et de l’Angleterre
(11 bd, 1771 -77). G. författade dessutom
största delen af Dic-tionnaire historique (6
bd. 1789-1804) i "Ency-;lopédie méthodique"
äfvensom flera loftal och estetiska arbeten.
(V. S-g.)

Gaillard [gajär], ClaudeFerdinand, fransk
kopparstickare och målare, f. 1834 i
Paris, d. där 1887, studerade vid Ëcole des
beaux-arts och i Rom 1855-66, var en utmärkt
porträttör, kanske allra bäst i sina tecknade
porträttstudier af slående karakteristik och
utmärkt teckningskonst - exempelvis m:me R:s
porträtt i Luxem-bourg. Där ses också hans
Mannen med nejlikan, en utsökt studie i olja
efter Jan van Eyck. Som kopparstickare var
G. en af sin tids främste. Han utförde - ofta i
förening af stick och etsning - plåtar efter så
olikartade mästare som van Eyck, Botticelli,
Michel-angelo, Rafael, Ingres. Karaktären
är alltid träffad, helhetsverkningen är
lika intensiv som detaljarbetet energiskt
genomfördt. Monografi af Guillemin (1890).
G-gN.

Gaillarde [gaja’rd], fr. ("den käcka,
muntra"). 1. Gammal fransk dans. Se G a 11 i a
r d. - 2. Boktr. Se B o r g i s.

Gaillardet [gajarda], Théodore Frédéric,
fransk författare, f. 1808, d. 1882,
vann 1832 en process mot Alexandre Dumas
d. ä. ang. författarskapet till teaterpjäsen
La tour de Nesle, begaf sig därefter till New
York, hvarest han uppsatte tidningen "Courrier
des Ëtats-unis", men återvände sedermera
till Frankrike. G. skref bl. a. skådespelet
Struensée ou le médecin de la reine (1832) och
den romantiserade Mémoires du chevalier d’Eon
(1836; ny, mera kritisk uppl. 1866).

Gaillardia [gaja’rdia] Foug., bot., växtsläkte
af fam. Compositæ, hvars alla arter äro
amerikanska. De äro örter med punkterade blad
och gula eller purpurröda blommor; kantblommorna
äro ofta tvåfärgade. Flera arter odlas ofta som
prydnadsväxter i trädgårdarna, såsom G. aristata
Pursh och G. pulchella Foug. (båda ofta kallade
G. Mcolor). G. L-m.

Gailtal, Gail t al al p er n a. Se Gail.

Gainesville [gei’nsvil], namn på flera städer
i Förenta staterna. 1. Stad i Georgia. 4,382
inv. (1900). Brunnsort. – 2. Stad i
Texas, ej långt från Red river. 7,874
inv. (1900). Bomulls- och boskapshandel.
J. F. N.

Gainfarn, by med kallvattenkuranstalt i Nedre
Österrike, nära kurorten Vöslau (se d. o.). Ln.

Gainsborough [géVnsbere], stad i engelska grefsk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:19 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free