Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galbeum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
581
Galbeum-Galdõs
582
går till brunaktig. De äro för känseln torra,
antingen sammansittande eller fria. Galbanum
har en egendomlig, aromatisk lukt (densamma som
utvecklas af det välbekanta s. k. gummiplåstret,
emplast-rum gummi-resinosum, i hvilket
galbanum är en beståndsdel); smaken är bitter,
något lökartad och obehaglig. Galbanum
innehåller flyktig olja, harts och gummi
(eller växtslem). Ur hartset kan framställas
umbelliferon. - Galbanum räknas, till följd
af sin flyktiga olja och sitt harts, till
de exciterande medlen. Det har ansetts
ega en särskild verkan på lifmodern - en
föråldrad uppfattning, som gifvit anledning
till benämningen "moderharts" - samt varit
användt såsom ett slemlösande och lindrigt
retande medel. Utom i gummiplåster ingår
galbanum äfven i aloëpiller med gummigulta
(se G u m m i g u 11 a). Galbanum omtalas
i 2 Mos. 30: 34 under namnet chalbenah och
ingick i den heliga rökelsen. Dess äldsta
grekiska namn (hos Theofrastos) är chal-la’ne.
O. T. S. (C. G. S.)
Ga’lbeum, lat. Se Armband, sp. 3. Ga’lbula,
zool. Se Glansfåglar. Galbu’lidæ, zool. Se
Glansfåglar. Gäldar, stad. SeGranCanaria. Galder
(besläktadt med gala, sjunga) kallas i nordiska
fornspråket hvarje magiskt kväde, med hvilket man
ansåg sig kunna åstadkomma öfvernaturliga
verkningar. Trollsången afsjöngs under vissa
bruk, hvilkas noggranna iakttagande fordrades
för att ernå det åsyftade målet. I slutet
af Eddasången Håva-m ål säger sig Oden kunna
aderton olika galdrar, i Grõgaldr sjunger
Groa nio till gagn för sin son, i Skirnesfor
tvingas Gerd genom galder att älska Frej och i
Buslubön kung Ring att afstå från sitt uppsåt.
Th- w- <B-e-> Galdhöpiggen, Galdhötind
1. Ymesfjæld, Norges och norra Europas högsta
fjälltopp, ligger i Loms socken, i Kristians
amt, Hamar stift. Den
Galdhöpiggens topp och jökel.
stiger upp från Galdhöernes stora platå,
hvilken är uppfylld af Styggebræen samt dess
många förgre ningar och hvilken begränsas af
Bæverdal, Visdal ocr Leirdal. Från G:s topp
(se fig.), 2,560 m. ö. h., ha man åt alla håll
den mest hänförande utsikt öfve: Jotunfjældene,
Lomseggen, Dovrefjæld, Rondane sam Nordfjords
och Söndmöres berg, med deras vilda storartade
natur, öster om G. ligger den endast i m. lägre
fjälltoppen Gli t ret in d. O. A. ö
Galdhötind. Se Galdhöpiggen.
Galdõs, B en i to Pérez, spansk författare,
f 1845 i Las Palmas på Kanarieöarna, kom efter
sluta( elementarundervisning till Madrid, där
han aflad
uridisk examen, men har sedan uteslutande
egnat ig åt författarverksamhet. G. har
varit deputerad, men har som sådan ej spelat
någon roll. Hans lif ar mest förflutit i
Madrid, Toledo och Santander ch under ett
åt författarskap egnadt arbete. G. lar
äfven företagit täta resor utom sitt
land, i ynnerhet till England, hvars kultur och
litte-atur han skattar högt. [_ sin prosadiktning
ger nya uppslag, vidt skilda från den
historiska romanen ä la Walter Scott, som
odlats af Espronceda, Escosura m. fl.,
från Fernån iaballeros sentimentalitet eller
Truebas barns-_j "cuentos". Han återgick
till en sund realism, besläktad med de
ärofullaste traditionerna i den nationella
litteraturen. Beröringspunkter med Zolas
stridande naturalism saknas icke, men
närmare står han Dickens, hvars realism G.
om-klädt i den spanska andens festivitas. F.
n. står G. som en af de förnämste prosadiktarna
i Spanien, så kvalitativt som kvantitativt.
Hans utkomna arbeten tills dato (1908)
utgöra ett nittiotal band. Den första
perioden af G:s romandiktning, 1870
-80, omfattar 8 volymer, nämligen La Fontana
de Oro (1870), El audaz (1871), historiska
romaner om spanska förhållanden från
den reorganisations-period, som började
1812, Dona Perfecta (1876; sv. öfv.
1893), konflikten mellan kyrkan och
vetenskapen, Gloria (1877; sv. öfv. 1884). kampen
mellan kristendom och judendom, Marianela
(1878; sv. öfv. 1894), en spansk Mignon,
La familia de Leon Roch (1878), fanatismen
under kyrkans skydd samt 2 bd noveller, som
på olika tider publicerats i tidningar
och tidskrifter. 1881-1905 följde en serie
romaner, som G. betecknat med det gemensamma
namnet "Novelas contemporåneas", nämligen La
desheredada (1881), El amigo Manso (1882), El
doctor Centeno (1883), Tormento (1884),
La de Bringas (1884), Lo proMbido (1885),
Fortvnata y Ja-cinta (1887), Miau (1888),
La incognita (1889), Rea-lidad (1890), Ängel
Guerra (1891), Tristana (1892), Torquemada (en
serie af 4 romaner, 1893-95), Na-zarin (1895),
Halma (s. å.), Misericordia (1897), El abuelo
(s. å.) och Casandra (1905). Dessa romaner
äro tendentiösa; de äro konstnärens kopior af en
verklighet, som ej öfverflödar af ljusa reflexer.
Det är det spanska medelklasslifvet, där fåfänga
och flärd föda laster och brott, som här skarpt
tecknas. Uti "Nazarin" och "Halma" framträder
en viss dragning till mystisk religiositet.
Det största inflytandet på det nutida Spanien
har G. emellertid nått genom sina Episodios
nacionales (4 serier på 40 bd), som med entusiasm
mottagits och blifvit en folkläsning, så mycket
som sådant i Spanien är möjligt. De omfatta
"tiden från slaget vid Trofälgar (den första
volymens titel) till drottning Isabella II:s
fall, som skildras i den sista volymen, La de
los tristes dcstinos (1907). I detta arbete
figurera mera än 600 personer, verkliga och
diktade. Det är en serie historiska romaner
eller romantiserad historia, men alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
