Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gammalkatolska kyrkan i Nederländerna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
703
Gammalstorp-Gammelskat
704
Immanuelsynodens till 5,300 med 13 präster. -
Äfven inom andra tyska stater, t. ex. Hessen,
Hannover, Baden, föranledde unionens genomförande
småningom bildandet af lutherska frikyrkor, som
på ett eller annat sätt stå i förbindelse med
den preussiska. Men äfven inom dessa kyrkor ha
åter och åter separationstendenser framträdt och
föran-ledt nya utbrytningar. - En särställning
bland de lutherska frikyrkorna i Tyskland
intar den sachsiska, som bildades 1876 under
inflytande från den ultra-ortodoxt lutherska
s. k. Missouri-synoden i NordAmerika. Då
statskyrkan inom Sachsen bär rent luthersk
prägel, innebär denna separation en protest
ej mot unionen, utan mot hela den öfriga,
enligt denna riktnings mening från den äkta
lutherdomen affallna, lutherska kyrkan. -
Litt.: J. G. Scheibel, "Geschichte der neuesten
unternehmungen einer Union" (1834), Wangemann,
"Der kirchen-streit unter den Lutheranern in
Preussen" (1862), och G. Froböss, "50 jahre
lutherischer kirchen-geschichte" (1896).
E. Eg.
Gammalstorp. 1. Socken i Blekinge län, Listers
härad. 6,010 har. 2,422 inv. (1907). G. bildar
med Ysane ett regalt pastorat i Lunds stift,
Listers och Bräkne kontrakt.
2. Bränner! i ofvannämnda socken, tillhörigt
riksdagsmannen N. Jönsson. Tillverkning 2
okt. 1906- l maj 1907 478,100 liter af
normalstyrka.
3. Gods i Tuns socken, Skaraborgs
län, bestående af l mtl G., l mtl
Tun gamlegården samt till samma egare
hörande 71/4 mtl, 1906 taxerade till
330,400 kr., däraf 4,000 kr. för väderkvarn.
Tun gamlegården synes vara den gamla
sätesgården Tun, hvilken vid 1400-talets
början beboddes af riddaren Jöns Magnusson,
häradshöfding öfver Dal. Från midten af
1400-talet egdes Tun eller G., såsom det från
1400-talets slut kallas, af släkten Posse
ända till 1700-talets början, gick
sedan genom arf till släkten Zelow och genom
köp till landshöfding M. Friedenreich.
På 1830-talet egdes godset af konung Karl XIV
Johan, under hvars tid Lurö skärgård, som förut
tillhört G., frånsåldes.
Gammaltjecher. Se Böhmen, sp. 882. Ga’mmarus,
zool. Se M ä r l d j u r. Gamme, en hos den
fastboende lapska befolkningen i Norges
nordligaste delar förekommande
IFig. 1. Plan af en gamme, Fig. 2.
Det inre af en an-
g gången 1. förstugan, s sof- nan gamme,
visande res-
platser i stugan, e eldstad, ningen af
björkstörar och
/ afskild del af stugan med därutomkring
torfbetäck-bås för fåren och getterna.
ningen.
bostadstyp, som med sin betäckning af jord och
torf och sin öfvertäckta gång (se fig. l g]
påminner om forntidens gånggrifter. Man har
ansett gammen som en kvarlefva från en äldre,
bland urtidens folk vida utbredd boningsform,
som äfven tjänat till förebild för gånggrifterna,
men senare forskningar ha visat,
att den är en utveckling af det vanliga
gammalnordiska huset, sammansmält
med vissa beståndsdelar i det lapska
tältet. Jfr Andr. M. Hansen i "Det norske
geogr, selskabs aarbog" XVII (1906).
K. B. W.
Gammelgarn (Gammalgarn), socken i Gott-lands
län, Norra häradet. 3,754 har.
397 inv.
Gammelgarns kyrkas långskeppsportal.
(1907). Annex till östergarn, Visby stift,
Medelkontraktet. Kyrkan har en märklig portal
(se fig.) och en väldig kastal.
Gammelholm (förut Bremerholm) kallades Köpenhamns
äldsta örlogsvarf, hvilket anlades under
Kristian III :s regering (1536-59), i motsats
mot det nya varf, som 1685 inrättades på en annan
holme. Båda varfven öfverflyttades 1860-66 till
Nyholm och sammanslogos till ett. G. såldes
till enskilda personer, och där reste sig
ett helt nytt kvarter, som hufvudsakligen
bebos af affärsmän. Äfven Nationalbanken,
Lifförsäkringsanstalten och Studenterforeningens
byggnad ligga på G. E. Et)g.
Gammelmosegaard fort [-går-] 1. L y n g b y
fort. Se Köpenhamn.
Gammelost, norsk ostsort, beredd af sur
mjölk, brun till färgen, med genomträngande
lukt. Den är högt skattad i Norge.
H. J. Dft.
Gammelskat, en på den danska jorden sedan 1844
hvilande skatt, som upptogs med ett fast belopp
för hvarje tunna hartkorn (se d. o.) efter den
gamla skattläggningen af 1688, medan landskatten
beräknades efter den nya skattläggningen af
1840. Sedan 1850 utgick skatten allestädes med 13
kr. 67 öre för tunna hartkorn utom på Bornholm,
där den var 4 kr. för tunna bornholmskt hartkorn,
och in-bragte, efter att 1867 ha utsträckts till
de forna slesvigska distrikten, till statskassan
årligen 5 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
