Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gandara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
713
Gandia-Ganega
714
i högsta himmelen; i epos och den
klassiska tiden bo de i Indras himmel och
tjänstgöra där såsom himmelska sångare
och skådespelare, medan apsaras’erna äro
danserskor och skådespelerskor. Äfven senare
föreställningar förbinda gandharva’erna
med himmelska naturfenomen. Deras antal är
tolf, motsvarande månaderna, eller tjugusju,
motsvarande månzodiakens afdelningar (månhus)
eller oändligt stort. Deras stad (eller värld,
helt nära gudarna), Gandharvana-gara eller -pura,
lyser af en magisk glans och identifieras med
fata morgana och andra luftspeglingsfenomen,
hvarför man ock i dylika veiat se upphof vet
till gandharvaföreställningarna. - En särskild
äktenskapsform, utan alla ceremonier, men med
giltighet i öfrigt, kallas gandharva-äktenskap;
så är Dusyantas och Cakuntaläs äktenskap i
Kä-üdäsas skådespel "Qakuntalä" ett sådant. -
Med Gändharva-veda, "vetenskapen om gändharva",
d T. s. sång och musik, menas ett tillägg
till Säma-yeda, i hvilket gändharva’ernås
konst (sång, dans, drama) läres. Den säges ha
meddelats människorna genom Bharata, som anges
som författare till en lärobok i dramatikens
konst, Nätyacästra. - Hos buddisterna höra
gandharva’erna till den lägsta himmelen, och
deras konung Dhataratta (sanskr. Dhrta-rästra i
"Mahäbhärata") är världsvaktare i n., boende
på Yugandhara’s nordligaste punkt. Äfven i
jainasektens teologi ha gandharva’erna rum,
nämligen såsom tjänare åt dess 17 :e Helige
(arhant) i den nuv. världsperioden. - Jfr
Oldenberg, "Keligion des Veda" (1894), Pischel
i Pischel och Geldner, "Vedische studien", I
(1889), Hillebrandt, "Ve-dische mythologie"
(1891 ff.), Muir, "Original sanskrit texts",
I, III, Y (1858 ff.), och Warren, "Buddhism
in translations". K. F. J.
Gandia, stad i spanska prov. Valencia, vid
floden Alcoy, 3 km. från dess mynning. 10,026
inv. (1900), med hamnplatsen El G ra o, hvarifrån
exporteras apelsiner och russin.
Gandillot [gädijå’], Leon, fransk dramatiker,
f. 25 jan. 1862 i Paris, debuterade 1886 med en
vådevill i fem akter, Les femmes collantes,
som hade stor framgång, och har skrifvit
en mångfald komiska pjäser, seni vittna om
säker scenvana och godt humör, hvarigenom han
förvärfvat stor popularitet. Bland hans dramer
kunna nämnas La mariée récal-citrante (1889),
La course aux jupons (1890), L’en-lévement de
Sabine (s. å.), Ferdinand le noceur (s. å.;
en af hans mest omtyckta vådeviller), De fil en
aiguille (1891), Le bonheur å quatre (s. å.),
La tournée Ernestin (1892), Le sous-préfet de
Chateau-Buzard (1893), Les dames du Plessis-rouge
(1894), Associés! (s. å.), La cage aux Hons
(1895), La torlue (1896), La villa Gaby (s. å.;
"Villa Gaby", 1897), L’amorceur (1898), Zigomar
(1900) o. s. v. Han har dessutom skrifvit Vers
amoureux (1887), romanen Les filles de Jean de
Nivelle (s. å.) och Contes å la Inne (1888).
J-M.
Gando (G an du, Igwandu), en af hausa-staterna
i västra Sudan, mellan 11° och 14° n. br.,
på båda sidor om Niger. Omkr. 200,000
kvkm. 5,6 mill. inv., dels rena fulbe, som
äro den härskande rasen, dels och mest hausa,
i synnerhet sonrhai. Området är deladt mellan
franska VästAfrika och brittiska protektoratet
Northern Nigeria. Det bildades af ful be 1817,
men dess politiska enhet är redan stadd i
upplösning. Hufvudstad är
Gando, nära Sokoto, vid rikets östra gräns i en
fruktbar omgifning; den består mest af eländiga
lerhyddor och har 10-15,000 inv.
Gandsfjord kallas den 13 km. långa arm af
Stavangerfjorden, som från Stavanger går
rakt ned mot s., mellan socknarna Hetland
och Höiland. Längst in vid fjordarmen ligger
den lilla lastageplatsen S a n d n e s.
O. A. ö.
Gandsja, georgiskt namn på ryska staden J e
l i-zavetopol.
Gandul. Se G ond u 1.
Gandvik var den fornnordiska benämningen
på Hvita hafvet. Namnet betyder
trollvik, och de kringboende folken
(bjarmerna) troddes vara trollkunniga.
Th. W.*
Ganeca, ind. myt., eg. "gana’ernas herre" (af
gana-ica-}, i hvilken egenskap han äfven kallas
G an apa t i (hvaraf Gänapatya, en mindre sekt,
som dyrkar Ganapati 1. Ganeca som hufvudgud),
alltså ledare af de lägre gudomsväsen, som
under namn af gana’er utgöra Qivas följe (se G
an a). Han namnes som son af Qiva och Pärvatl
(eller Durgä) eller af Pärvatl ensam. Han
framställes som en kort, fet man med gul färg
och utstående mage (Lambo-dara, "hängbuk"), fyra
händer och elefanthufvud (Gajänana, Gajavadana,
Karimukha, alla betydande "med elefantansikte"),
med blott en bete (Ekadanta,
Från en Ganeya-fest med regatta i Benares.
Fartjrg med Gr :s bild ombord.
"entand"). I en hand håller han en mussla, i en
annan en diskus, i den tredje en klubba eller
pik-staf och i den fjärde en vattenlilja. Ibland
afbildas han ridande på en råtta (som sådan
kallas han Äkhuratha, "som har en råtta till
fordon") eller åtföljd af en sådan. Flera
hinduistiska legender äro gängse om G. och
hans elefanthufvud och enda bete. - G. gäller
som visdomens gud och undanröjare af hinder
(Vighneca, "herre öfver hindren", Vighna-häri,
"undanröjare af hinder"). Han anropas vid början
af företag och i början af böcker (Oin Gane-cäya
ung. "ära åt Ganeca") samt gäller som beskyrl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
