- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
765-766

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Garning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

efterkommande. Dessa innehade bruket till 1758. Från
denna tid bytte egendomen ofta egare. 1758–73
synes Rikets ständers bank ha innehaft
egendomen, som 1773 inköptes af K. G. Küsell
och J. D. Wahrendorff; Küsells del öfvergick
1782 till bergsrådet S. von Stockenström, som
uppbyggde sockenkyrkan och herrgården. Egendomen
innehades 1852–57 af frih. K. G. Fleetwood samt
medintressenter, 1857–62 af grossh. P. Kleman,
1862–67 af Högbo stål- och järnverksbolag,
1867–72 af brukspatron H. A. Cornelius samt
Hofors och Hammarby bruksegare, 1872–80 af
Avesta–G:s bolag och 1880–90 af Järnkontoret
och Norrköpings ensk. bank. Koppargrufvorna i
socknen i närheten af en sjö, Grufsjön, äro af
hög ålder. De bearbetades länge af Garpenbergs
bruks egare och antagas ha fått sitt namn efter
Tomas Litlev Garp, som omtalas i Magnus Erikssons
bref 19 febr. 1360. På slutet af 1400-talet
tillhörde de kronan. Sedermera arbetades de
med växlande vinst af enskilda och kronan,
men 1634 öfvertogos de af T. Funck och drefvos
sedan för hans familjs och öfriga egares af
G. bruk räkning intill våra dagar. Under några
årtionden har grufarbetet hvilat, men har nu
återupptagits af det 1905 bildade aktiebolaget
Garpenbergs zink- och koppargrufvor, som börjat
en större grufbrytning samt anlagt kopparhytta
m. m. Från 1637 till 1874 ha grufvorna lämnat
6,27 mill. kg. malm med ett värde af omkr. 8
mill. kr. Grufvorna ligga i gnejs, som närmast
fyndigheten öfvergår till glimmerskiffer,
strykande n. ö.–s. v. och fallande obetydligt åt
s. ö. Malmen består af kopparkis, svafvelkis,
något blyglans och zinkblände samt grå
kopparmalm. G:s grufvor voro bland de första,
vid hvilka sprängning med krut på allvar infördes
(1724). Vid Ryllshytte grufvor, som urspr.
brutits på hufvudsakligen järnmalm, brytas numera
endast zinkmalm (export omkr. 15,000 ton årligen)
och något kopparmalm. Ett anrikningsverk har
anlagts för förädling af en del fattigare malmer.

Garpenberg–Fors järnväg (sign. G. F. J),
10 km. lång och bredspårig (1,435 m.) samt
tillhörig Garpenberg–Fors järnvägsaktiebolag,
är belägen inom Kopparbergs län och ansluter till
statsbanelinjen Stockholm–Storvik vid stationen
Fors, 10 km. n. om Krylbo och 48 km. s. om
Storvik. Järnvägen öppnades för godstrafik 9
febr. och för persontrafik 1 aug. 1905. Från
Garpenberg utgår en 20 km. lång linbana till
Långvik. Järnvägens bokförda byggnadskostnad
inklusive rullande materiel uppgick 31
dec. 1906 till 660,000 kr. Styrelsen har sitt
säte vid Garpenbergs bruk. Aktiekapitalet är
410,000 kr. Urspr. obligationslån 400,000 kr.
A. d’A.

Garpe-slott, ruiner i V. Hargs socken i
Östergötlands län, på en holme (numera,
sedan sjön 1865 aftappades, en halfö)
i Kilarpsjön. Tornet, invändigt omkr. 10,7
m. djupt i n. v., omkr. 9 m. i tvärmått, är af
gråsten. Utvändigt är muren, på somliga ställen
tydlig, ehuru utfallen, omkr. 7 m. hög. Af det
egentliga slottet synes nu endast en trädbevuxen
kulle, omgifven af en uppgrundad graf och
därutanför en vall, rasad och öfvervuxen. Detta
slott kallas i medeltidshandlingar Svaneholm,
hvilket anlades af Magnus Eriksson och belägrades
samt intogs 1364 af Albrekts trupper, hvarefter
det ej vidare omtalas. Benämningen G. antyder,
att tyskarna behållit slottet och att
det kunnat af dem bebos (se Garp).
B. S.*

Garphyttan, kronopark i Örebro och Edsbergs
härad, Askersunds revir, Örebro län, bildades
jämlikt k. br. 18 april 1902 genom inköp från
Garphytte bruk för 280,000 kronor. Areal
5,302 har. G. gränsar till kronoparken
Tysslingen.
G. Sch.

Garpissa. Se G a r p.

Garrat, tekn. Se B a b l a h.

Garrett. Se Fa w c et t, Henry, sp. 1467.

Garre’tt, Joäo Baptist a. Se Almeida-Garrett.

Garrick [gä’rik], David, engelsk skådespelare,
f. 19 febr. 1717 i Herefordshire, d. 20 jan. 1779
i London, var i ungdomen juris studerande och
därefter en tid vinhandlare, men uppträdde 1741
i Ipswich på scenen under ett antaget namn, for
sedan omkring med ett resande teatersällskap
och kom 1741 till London, hvarest han på en
mindre scen väckte ofantligt uppseende genom
sin framställning i af Rikard III. Han var
l 1742-45 anställd vid Drury-lane-teatern,
därefter ett år i Dublin och ett år vid
Coventgarden-teatern i London samt verkade
1747 -76 som artistisk direktör och förste
skådespelare vid Drury-lane-teatern, som han
själf i förening med Lacy inköpt, och där han
samlade omkring sig en duglig trupp. Hans stora
förtjänst som teaterledare var, att han framförde
Shaksperes dramer i renad gestalt, ehuru i viss
mån bearbetade efter tidens smak. Vid sin död
efterlämnade han en förmögenhet af omkr. 140,000
pd st. (omkr. 21/? mill. kr.), och hans lik
bisattes vid foten af Shaksperes monument
i Westminster abbey. - G. var en af världens
störste skådespelare. Han var liten till växten,
men väl byggd samt hade svarta, lifliga ögon
och en särdeles välljudande, på växlingar rik
stämma. Alla sina rörelser och miner kunde han
behärska fullkomligt samt var därför i stånd
att återgifva de mest olika karaktärer. Den
dittills rådande deklamatoriska förkonstlingen
dref han på flykten genom sitt spels natur och
passionerade liffullhet. Företrädesvis var han
en mästare i att framställa roller ur Shakspere:
Macbeth, Hamlet, Rikard III, Lear m. fl. G. var
äfven författare. Af hans 27 lustspel ha några
(The lying valet, Miss in her teens, High li/e
below stairs och The clan-destine marriage) ända
till våra dagar bibehållit sig på scenen. Hans
Dramatic w s utgåfvos 1768 (3:e uppl. 1798). 1785
utgafs UL titeln Poetical works en samling
af hans prologer och lyriska dikter, bland
hvilka flera epigram och tillfällighetspoem
framstå. Hans brefväxling utgafs, i 2 bd,
1831-32. Jfr biografier öfver G. af Fitzgerald (2
bd, 1868), Knight (1894) och mrs. Parsons (1906)
samt Gaehde, "David G. als Shakspearedarsteller"
(1904). - G. var sedan 1749 gift med Eva Maria
Veigel (f. 1724, d. 1822), som under namnet V
i öl ett e var en på sin tid ryktbar dansös.
(E- F-1.>

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:52 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free