- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
763-764

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Garning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

763

Garo hills-Garpenberg

764

Riforma della procedura penale in
Hälla: progetto di un nuovo codice
(i samarbete med Luigi Carelli, 1889).
N.s-g.

Garo hills [gä’råu hi’ls]. Se Garo.

Garonne [garå’n]. 1. (Lat. Garumna) Den största
floden i sydvästra Frankrike, upprinner på
spanskt område i Yal d’Äran i Pyrenéerna, 1,872
m. ö. h., och mottar där vattnet från Maladettas
glaciärer, inträder genom den smala klyftan
Pont-du-Eoi (505 m.) i Frankrike, böjer sig efter
att ha fr. v. mottagit Neste åt ö., därpå åt
n. ö., mottager längre ned Ariëge (fr. h.) samt
passerar Toulouse, där den böjer sig mot n. v.,
en riktning, som den sedan behåller. Nedanför
Toulouse inflyter en mängd små bergströminar från
Pyrenéerna i G., bl. a. Save, Gers och Balse,
medan från n. några betydande floder strömma
ned från Massif central, nämligen Tam, Löt och
Dordogne. Efter föreningen med sistnämnda flod
får G. namnet G i r o n d e och utvidgar sig till
ett bredt trattformigt æstuarium, som utmynnar
i Vizcayaviken mellan Pointe de Grave, den norra
udden på Médoc, halfön mellan hafvet och Gironde,
samt Eoyan. Ebb och flod äro märkbara ända till
Gastets. Till Bordeaux, som ligger 98 km. från
mynningen, gå stora oceanfartyg, men mynningens
djup aftager alltmer genom flodens aflagringar,
och särskildt blir G. nedanför Bordeaux svår
att passera för större fartyg. Den egentliga
mynningsviken, Gironde, är 72 km. lång, 5-13
km. bred. I den ligga flera öar och sandbankar
och utanför dess mynning det ryktbara fyrtornet
Cordouan (se d. o.). G. är segelbar från Cazëres
(465 km.); från Toulouse till Gastets åtföljes
floden af Garonnekanalen (Canal latéral å
la G.), 193 km. (däri inberäknad grenen till
Montauban), och vid Toulouse utgår Canal du
Midi, som förenar G. med Medelhafvet. - G:s
längd jämte Gironde är 650 km., dess flodområde
84,800 kvkm.,, däraf omkr. 2,500 kvkm. inom
Spanien. Väldiga spring-floder (mascarets)
anställa ibland stora förödelser ända fram till
Dordognes mynning; än större orsakas af de ofta
återkommande öfversvämningarna. Den största
inträffade 1875 och förstörde 7,000 hus, en
del af Toulouse m. m. och orsakade en förlust
af 85 mill. francs. - 2. Haute-Garonne [åt-],
departement i sydvästra Frankrike, bildadt till
större delen af Gascogne, till en mindre del af
Languedoc. 6,367 kvkm. 442,065 inv. (1906), 69 på
l kvkm. Södra delen är ett på naturskönhet rikt
bergland, som vid spanska gränsen höjer sig till
snögränsen med toppar af 3,000-3,200 m.; därifrån
sänker sig landet ned mot Garonnes dal, i hvilken
flera sidodalar utmynna; n. ö. om denna omfattar
dep. en kantsträcka af centralplatån. Jordbruket
och vinodlingen äro högt utvecklade och lämna
betydligt öfverskott till utförsel. Bergen
innehålla järn, zink, bly, koppar och flera
slags marmor; äfven stenkol förekommer. Antalet
mineralkällor är mycket stort. Industrien
omfattar hufvudsakligen bearbetning af järn
och stål samt tillverkning af porslin, papper,
väfnåder och halmhattar. Dep. är deladt i 4
arrondissemang: Toulouse, Muret, S:t Gaudens och
Villefranche-de-Lauraguais. Hufvudstad
är Toulouse.
J. F. N. Garonne-rasen [garå’n-], fr. race
garonnaise, är en hufvudsakligen till dragarbete
använd nötboskapsras i floden Garonnes dalgång
inom franska dep.

Löt et Garonne. Till färgen är rasen gulhvit,
med ljusare eller mörkare schatteringar.
H. F.

Garouille [-ro’j], rotbarken af Quercus
coccifera. Se Ekbark, sp. 81.

Garp (fnisl, garpr), urspr. en oförfärad,
stridsfärdig man, sedermera "morsk man",
"öfver-sittare", var under medeltiden både i
Sverige och Norge den vanliga benämningen på
tyskar, särskildt brukligt såsom smädenamn på
tyskar från hanse-städerna. Ordet lefver kvar som
första sammansättningsled i åtskilliga ortnamn,
såsom Garpenberg, Garphyttan, Garpström. Äfven en
feminin form af ordet, garpissa, brukades fordom.

Garpenberg. 1. Socken i Kopparbergs län, Hedemora
tingslag. 14,599 har. 2,867 inv. (1907). G. utgör
ett regalt pastorat i Västerås stift, Hedemora
kontrakt. – 2. Landtegendom i nämnda socken,
genom Garpenberg–Fors järnväg (17 km.) förenad
med Fors station å Norra stambanan. Egendomen,
som har ett vackert läge och en slottslik

illustration placeholder
Garpenbergs herrgård.


mangårdsbyggnad (se fig.), tillhör det 1890
bildade Garpenbergs aktiebolag, som eger
Trollbo i Hedemora socken, Brattfors och
Dormsjö bruk m. m. i Garpenbergs socken,
Fors järnbruk och Östanfors sulfitfabrik
m. m. i Folkärna socken, med ett sammanlagdt
taxeringsvärde af 1,354,400 kr. (1907), däraf
630,600 kr. för jordbruksfastighet, som har
en areal af omkr. 9,000 har, däraf 8,000 har
skog. Bolaget eger äfven större delen i Långviks
järnmalmsgrufvor och Ryllshytte zink- och
blygrufvor, Garpenbergs zink- och koppargrufvor
äfvensom Ickorbottens järnmalmsfält i Ludvika
socken. Om järntillverkningen se Fors. (Vid
Dormsjö eger nu ingen tillverkning rum,
liksom ej heller vid Brattfors, som förr haft
stångjärnsverk.) Förste kände innehafvaren
af G:s bruk var biskopen i Västerås, Israel
Erlandsson Ängel (d. 1332). 1401 innehades
egendomen af biskop Nic. Michael i Västerås
och 1486 af en Lasse Bonde. Under början
af 1500-talet tillhörde bruket kronan, och
1579–97 hade Johan III:s kammarherre Olof
Knutsson "Garpenbergs bruk tillika med de andra
bergverken i befattning". 1601 bearbetade Karl IX
koppargrufvorna och vistades ofta på bruket. 1613
lämnades det i förläning åt Kristofer Steijern
från Falun, 1620 öfvertogs det af åtskilliga
tyskar och 1634 af handlanden i Stockholm Tomas
Funck, hvilken 25 okt. 1639 fick öppet bref på
eganderätten för sig och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:19 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free