Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Garning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Riforma della procedura penale in
Hälla: progetto di un nuovo codice
(i samarbete med Luigi Carelli, 1889).
N.s-g.
Garo hills [gä’råu hi’ls]. Se Garo.
Garonne [garå’n]. 1. (Lat. Garumna) Den största
floden i sydvästra Frankrike, upprinner på
spanskt område i Val d’Aran i Pyrenéerna, 1,872
m. ö. h., och mottar där vattnet från Maladettas
glaciärer, inträder genom den smala klyftan
Pont-du-Roi (505 m.) i Frankrike, böjer sig efter
att ha fr. v. mottagit Neste åt ö., därpå åt
n. ö., mottager längre ned Ariège (fr. h.) samt
passerar Toulouse, där den böjer sig mot n. v.,
en riktning, som den sedan behåller. Nedanför
Toulouse inflyter en mängd små bergströmmar från
Pyrenéerna i G., bl. a. Save, Gers och Baïse,
medan från n. några betydande floder strömma
ned från Massif central, nämligen Tarn, Lot och
Dordogne. Efter föreningen med sistnämnda flod
får G. namnet Gironde och utvidgar sig till
ett bredt trattformigt æstuarium, som utmynnar
i Vizcayaviken mellan Pointe de Grave, den norra
udden på Médoc, halfön mellan hafvet och Gironde,
samt Royan. Ebb och flod äro märkbara ända till
Castets. Till Bordeaux, som ligger 98 km. från
mynningen, gå stora oceanfartyg, men mynningens
djup aftager alltmer genom flodens aflagringar,
och särskildt blir G. nedanför Bordeaux svår
att passera för större fartyg. Den egentliga
mynningsviken, Gironde, är 72 km. lång, 5–13
km. bred. I den ligga flera öar och sandbankar
och utanför dess mynning det ryktbara fyrtornet
Cordouan (se d. o.). G. är segelbar från Cazères
(465 km.); från Toulouse till Castets åtföljes
floden af Garonnekanalen (Canal latéral à
la G.), 193 km. (däri inberäknad grenen till
Montauban), och vid Toulouse utgår Canal du
Midi, som förenar G. med Medelhafvet. – G:s
längd jämte Gironde är 650 km., dess flodområde
84,800 kvkm., däraf omkr. 2,500 kvkm. inom
Spanien. Väldiga springfloder (mascarets)
anställa ibland stora förödelser ända fram till
Dordognes mynning; än större orsakas af de ofta
återkommande öfversvämningarna. Den största
inträffade 1875 och förstörde 7,000 hus, en
del af Toulouse m. m. och orsakade en förlust
af 85 mill. francs. – 2. Haute-Garonne [åt-],
departement i sydvästra Frankrike, bildadt till
större delen af Gascogne, till en mindre del af
Languedoc. 6,367 kvkm. 442,065 inv. (1906), 69 på
1 kvkm. Södra delen är ett på naturskönhet rikt
bergland, som vid spanska gränsen höjer sig till
snögränsen med toppar af 3,000–3,200 m.; därifrån
sänker sig landet ned mot Garonnes dal, i hvilken
flera sidodalar utmynna; n. ö. om denna omfattar
dep. en kantsträcka af centralplatån. Jordbruket
och vinodlingen äro högt utvecklade och lämna
betydligt öfverskott till utförsel. Bergen
innehålla järn, zink, bly, koppar och flera
slags marmor; äfven stenkol förekommer. Antalet
mineralkällor är mycket stort. Industrien
omfattar hufvudsakligen bearbetning af järn
och stål samt tillverkning af porslin, papper,
väfnader och halmhattar. Dep. är deladt i 4
arrondissemang: Toulouse, Muret, S:t Gaudens och
Villefranche-de-Lauraguais. Hufvudstad
är Toulouse.
J. F. N.
Garonne-rasen [garå’n-], fr. race
garonnaise, är en hufvudsakligen till dragarbete
använd nötboskapsras i floden Garonnes dalgång
inom franska dep.
Lot et Garonne. Till färgen är rasen gulhvit,
med ljusare eller mörkare schatteringar.
H. F.
Garouille [-ro’j], rotbarken af Quercus
coccifera. Se Ekbark, sp. 81.
Garp (fnisl. garpr), urspr. en oförfärad,
stridsfärdig man, sedermera "morsk man",
"öfversittare", var under medeltiden både i
Sverige och Norge den vanliga benämningen på
tyskar, särskildt brukligt såsom smädenamn på
tyskar från hansestäderna. Ordet lefver kvar som
första sammansättningsled i åtskilliga ortnamn,
såsom Garpenberg, Garphyttan, Garpström. Äfven en
feminin form af ordet, garpissa, brukades fordom.
Garpenberg. 1. Socken i Kopparbergs län, Hedemora
tingslag. 14,599 har. 2,867 inv. (1907). G. utgör
ett regalt pastorat i Västerås stift, Hedemora
kontrakt. – 2. Landtegendom i nämnda socken,
genom Garpenberg–Fors järnväg (17 km.) förenad
med Fors station å Norra stambanan. Egendomen,
som har ett vackert läge och en slottslik
 |
| Garpenbergs herrgård. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
