- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
769-770

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Garning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

769

Gars-Garve

770

t. o. m. rapphönsungar. Som ett bevis på
nötskrikans djärfhet kan anföras, att den
angriper och hackar ihjäl äfven fullvuxna
huggormar. Det uppgifves, att den underhåller
sin egen afkomma, då den blifvit något mera
vuxen, företrädesvis med fågelungar. Boet lägges
vanligtvis i en gran; äggen (6-8) äro ljusgrå,
tätt fläckade med brunt. - Lafskrikan, Garrulus
infaustus, förekommer ännu allmännare i Sveriges
nordliga delar, ned i norra Värmland och Närke;
mot norr går den lika långt som granskogen. Den
har hufvudet ofvan svartbrunt, halsens öfre del,
ryggen och skuldrorna rödgulaktigt grå, öfver-
och undergumpen roströda, undre delarna rostgrå,
vingarna brunaktigt askgrå och stjärten roströd,
med mellersta penn-paret askgrått; kroppslängden
är 27-32 cm. Liksom föregående art angriper
lafskrikan smärre fåglar och däggdjur samt
förtär fåglar, som fastnat i snaror. Liksom
nötskrikan är den för resten allätare.
C. R. S. (L-e.)

Gars, Kapten, ett inkognitonamn, som Gustaf
II Adolf begagnade under sin resa till
Brandenburg och Pfalz 1620. Namnet bildades af
begynnelse-bokstäfverna i de latinska orden:
Gustavus Adolphus rex Sueciæ ("Gustaf Adolf,
konung af Sverige"). Ga’rsjin. 1. Vsevolod
Michajlovitj G., rysk novellförfattare,
f. 1855. d. 1888, studerade till bergsingenjör
och deltog som frivillig i ryskturkiska kriget
1877, där han sårades i aug. s. å. En i skogen
kvarlig-gande sårads själstillstånd skildrade
han i sia första skiss: Fyra dagar (1877). Hans
vittra alstring fortsattes de närmast följande
åren med novelletterna Ett möte, Konstnärer,
Soldaten Ivanovs hågkomster från rysk-turkiska
kriget, Attalea princeps m. fl. G. hemföll
åt grubbel (hans skisser Den röda vallmon
och En natt äro egendomliga studier öfver
en sinncsrubbads tillstånd), som efter hand
öfvergick till verklig sinnessjukdom. Samlingar
af hans berättelser utgåfvos 1882, 1885 och
1888. Alla de ofvan anförda finnas öfversatta
till svenska dels i samlingen "Från Ryssland"
(1887), dels under titeln "Fyra berättelser",
öfv. af K. E. Peterson (s. å.). Dessutom finnas
öfvers. af Sagan om rosen (af K. E. Peterson i
"Ny ill. tidn?’. 1888), Nadczjda Nikolajevna (af
A. Jensen i "Göteb. Hand. o. sjöf.-tidn." samt
i Helsingfors, 1894), Pultronc’n (Helsingfors
1898) och En tilldragelse (öfv. af E. Lindquist
i finska "Ate-neum", 1898). G. var en af de mest
lefvande bland 1870-talets ryska novellister. Med
Lev Tol-stoj, hos hvilken han en gång tillbragt
en hel natt under samtal "om hela mänsklighetens
lycksalig-görande", hade han gemensamt det rent
mänskliga och sanningskärleken, särskildt i
stridsskildringar; men i sin patopsykologiska
analys stod han Dosto-jevskij närmare. - Jfr
A. Jensen, "Några karaktäristiska dras: ur den
nyare ryska novellistiken" <i "Finsk tidskr.",
1889)’.

Tryckt den 22/6 08

till j

2. Jevgenij Michajlovitj G., den föregåendes
broder, rysk skriftställare, f. 1860, lärare
i rysk litteraturhistoria och efter 1892
utgifvare af tidskriften "Kusskoje bogatstvo",
har författat många skrifter, hvaribland
märkas Novgorodskia drevnosti (Novgorods
fornminnen, 3:e uppl. 1892), Krititjeskie
opyty (en samling litterära essayer, 1888)
och Russkaja literatura XIX v. (1891, ofullb.).
A-d J.

Garsonnet [-såna], Jean Baptiste Eugen e, fransk
rättslärd, f. 1841, d. 1899, började sin bana som
universitetslärare i Douai, men förflyttades 1870
till Paris som professor i civil process. Hans
hufvudarbete är den mycket använda Traité
théorique et pratique de procédure (1882 -96).
LAfz.

Garston [gä’ston], förstad till Liverpool
i engelska grefsk. Lancaster, på högra
stranden af Mer-seys mynning, 7 km. ofvanför
Liverpool. 17,289 inv. (1901). Metallindustri,
dockor.

Ga’rtenlaube, Die (ty., "löfsalen"), en tysk
illustrerad veckoskrift med skönlitterärt
innehåll samt frisinnad hållning i religiöst
och politiskt hänseende. Den uppsattes 1853 i
Leipzig af E. Keil. Utgifningsorten är sedan
1900 Berlin, där tidskriften 1903 öfvergick i
A. Scherls förlag. Upplaga tidtals 350,000 ex.

Garter, Order of the [å’dor ev tho gä’te], eng.,
strumpebandsorden (se d. o.).

Gärtner (da.; ty. gärtner, af garten, trädgård),
trädgårdsmästare.

Gartnersällskap (se Gärtner), förening för
främjande af trädgårdsskötsel. Åtskilliga
trädgårdsföreningar (se d. o.) med namnet
gartner-sällskap finnas i Sverige; äldst och
störst bland dessa är Stockholms gartnersällskap
(se d. o.).

Gartz, stad i preussiska reg.-omr. Stettin,
vid Öder. 4,061 inv. (1900). Tobaksodling och
cigarrtillverkning. Under trettioåriga kriget
befästes staden starkt af de kejserlige, men
besattes i slutet af dec. 1630 af svenskarna,
hvarefter dess försvarsverk ombyggdes
efter ritning af generalkvartermästaren de
Trayfcorrens. 1635 gick G. förloradt, återtogs i
sept. 1636, uppgafs åter i början af 1638, men
kom snart igen i svenskarnas händer, hvarefter
befästningarna 1647 förstärktes. 1713 brändes
G. af ryssarna. J. F. N. L. W:sonM.

Gärua, stad i landskapet Adamaua i tyska
kolo-! nien Kamerun i Afrika, på högra stranden
af Binue, j 210 m. ö. h. Omkr. 5,000 inv.,
mest hausa och l kanuri. Det är förnämsta
handelsplatsen inom Binue-’ området och sedan
1902 militärstation. J. F. N. Gäruga
Koxb., bot., växtsläkte af fam. Bursera-ceæ
med 3 arter (träd med filthåriga grenar och
blad) i indisk-malajiska området. G.
floribunda Decne, inhemsk på Timor och i
nordvästra Australien, lämnar en del af
handelns manila-elemi. Jfr E l e m i.
G. L-m.

Garu’mna. 1. Se G ar o n ne 1. -2. Astron.,
en af småplaneterna.

Garve [-fe], Christian, tysk filosof, f. 1742 i
Breslau, d. 1798, var 1768-72 e. o. professor i
filosofi i Leipzig. Han var en af den tyska
populärfilosofiens flitigaste författare,
och hans många i skrifter vittna om
skarpsinniga och omfattande iakt-

9 b*2õ

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free