- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
771-772

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Garve ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tagelser af människolifvet, hvilka han
framställde i en för hans samtida tilltalande
form. G. var äfven en ypperlig öfversättare
(delvis bearbetare) af åtskilliga engelska,
latinska och grekiska arbeten. Jfr Manso, "Garve
nach seinein schriftstellerischen charakter"
(1799), och Schelle, "Briefe über Garves
schriften und philosophie" (1800). <S-e.)
illustration placeholder


Garve, Karl Bernhard, tysk psalmdiktare, f. 1763
i Jeinsen vid Hannover, d. 1841 i Herrnhut,
tillhörde den herrnhutiska riktningen och
verkade först som lärare vid pedagogien i Niesky,
därefter som predikant vid brödraförsamlingarna
i Neusalz a. O. och Herrnhut. G., som mottog sina
litterära impulser från Klopstock, anses på goda
grunder vara den mest betydande psalmförfattaren
inom sitt kyrkosamfund, och hans sånger äro
fria från det sjukligt känslosamma maner,
som vidlådde den äldre zinzendorfska skolans
religiösa diktning. Under ett grundligt studium
af klassisk och modern poesi hade han odlat sin
smak, och hans psalmer utmärka sig för en ädel
och fulländad form, på samma gång de präglas af
innerlighet och kraft. Många af dem ha också
införlifvats med lutherska kyrkans sångskatt;
så äro t. ex. nio upptagna i den nuv. schlesiska
psalmboken, bland dem en passions-, en påsk-
och en pingsthymn, alla af framstående värde.
E. N. S-g.

Garwhal. Se Garhwal.

Garz, stad i södra delen af Rügen, preussiska
reg.-omr. Stralsund. Omkr. 2,000 inv. I närheten
rester af vendiska borgen Charenza, de forne
Eugenfurstarnas säte, som 1168 jämte det berömda
gudahuset förstördes af Valdemar I.

Gas. 1. Fys., ett ämne, som utmärkes däraf,
att det i motsats till fasta och flytande
kroppar saknar bestämd volym. En gas utfyller
fullständigt ett kärl af hvilken form och storlek
som helst, i hvilket den inneslutes, och utöfvar
i följd af sin sträfvan efter utvidgning ett
tryck mot kärlets väggar. Med gaser i trängre
bemärkelse menar man sådana ämnen, som vid
vanlig rumstemperatur förmå uppbära ett tryck af
l atmosfär eller däröfver, utan att kondenseras
till vätskor, såsom väte, syre, kväfve, kolsyra
etc.; ämnen, som under vanliga förhållanden ha
fast eller flytande form, kunna vid lågt eget
tryck eller hög temperatur existera i gasform
och benämnas då ångor, t. ex. vatten-, alkohol-,
eterånga. Förr afskildes bland gaser i trängre
bemärkelse de permanenta, till hvilka räknades
de, som man icke förmått bringa i flytande
form. I den mån starkare tryck och afkylning
kunde åstadkommas, lyckades man kondensera allt
flera gaser, ochvf. n. (1908) återstår endast
helium (jfr Kondensation). - Om volymen v af en
afspärrad gas förändras, så ändras i följd däraf
gasens tryck p; hålles temperaturen konstant,
uttryckes sambandet mellan tryck och volym genom
ekvationen pv = p0 v0
(1), där p0 och v0 äro
utgångsvärdena på resp. tryck och volym. Denna
lag framställdes 1662 af engelsmannen Robert
Boyle och 17 år senare af fransmannen E. Mariotte
samt kallas efter dem vanligen Boyle-Mariottes
lag
. Om äfven temperaturen af gasmassan
förändras, lyder gasen Gay-Lussacs lag (1802),
uttryckt genom ekvationen pv = p0 v0 T/T0, (2), där
T och T0 ange absoluta temperaturen (antalet
Celsiusgrader ökadt med 273). Likheterna (1)
och (2) gälla fullkomligt strängt endast för
ideala gaser, de i verkligheten existerande
visa afvikelser, som dock äro ganska
obetydliga, så länge gaserna icke närma sig
kondensation. Tillsammans med Avogadros lag
(se d. o.) utgöra dessa två de egentliga
gaslagarna. Alla tre sammanfattas i formeln
pv = 0,0818 (m/M) T, (3), där m betyder mängden i
gram af den gas, hvars tillståndsförändringar
betraktas, p trycket i atmosfärer, v volymen
i liter, M gasens molekylarvikt och T absoluta
temperaturen. En grammolckyl (m = M) af en gas
hvilken som helst upptar sålunda vid 0°C. och
l atmosfärs tryck volymen 22,32 liter. -
Specifika vikten af en gas, gastätheten,
anges vanligen i förhållande till luft af
samma temperatur och tryck; l liter luft
väger vid 0° C. och l atmosfärs tryck 1,293
gr. - Om två kärl, innehållande olika gaser,
sättas i inbördes förbindelse, så diffundera
gaserna in i hvarandra, tills de äro likformigt
blandade. För en gasblandning gäller Daltons
lag
(1802), att det tryck en viss gas utöfvar
är oberoende af om gasen ensam fyller kärlet
eller om den är blandad med andra gaser; häraf
följer, att det totala trycket på kärlets
väggar är lika med summan al de i blandningen
ingående gasernas resp. partialtryck. En gas i
beröring med en vätska löses eller absorberas
i denna till en större eller mindre mängd (jfr
Absorptionskoefficient). För absorptionen gäller
Henrys lag (1803), enligt hvilken den i vätskan
lösta mängden växer proportionellt mot trycket af
gasen ofvanför vätskan. Både Daltons och Henrys
lagar gälla i likhet med öfriga gaslagar icke
absolut strängt. Angående gasers förtätning på
ytan af fasta kroppar se Adsorption. - En formel,
som afser att framställa sambandet mellan tryck,
volym och temperatur fullständigare än ekvationen
(3), är van der Waals’ ekvation: (p-h ^) (v - V^RT;

konstanten R är lika med koefficienten till T i
formel (3), a och b äro för gasen karakteristiska

konstanter. Tilläggstermen a/v2 kan anses
beteckna en attraktionskraft mellan gasmolekylerna;
förefintligheten af en dylik ådagalägges
genom försök af Joule och W. Thomson (1852),
som visade, att en gas afkyles vid utvidgning,
äfven när denna sker utan förrättande af yttre
arbete. På denna afkylning baseras de moderna
metoderna för framställning af flytande luft
(se d. o.). Vänder Waals’ ekvation kan användas
äfven på gasers kondensation. öfver en viss
temperatur, den kritiska temperaturen, kan ett
ämne icke bringas i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0404.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free