- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
863-864

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geijer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

863

Geijer

864

än förr och blef därigenom, långt mer än han
eljest skulle ha blifvit, en uppfostrare för sitt
folk, en af de störste andarna i den svenska
bildningens historia. Med en i vår litteratur
sällsynt öppenhet har han i sina skrifter blottat
sin personlighets innersta under dess olika
utvecklingsskeden, och som hans personlighet icke
hade någonting disharmoniskt att dölja, kan man
på honom själf i egentligaste mening tillämpa
hvad han säger om goda författare: "att de verka
stärkande, gifva känslan af själens hälsa." -
G. var led. af nästan alla svenska och en stor
mängd utländska akademier och lärda samfund
(i Svenska akad. invaldes han 1824).

Geijerstatyn i Uppsala.

Han fick förslagsrum till biskop i Karlstad
1834, men af böj de för sitt historieverks
skull. Hans samlade "Skaldestycken" utkommo 1835
(senaste uppl. 1896). Hans "Samlade skrifter"
utgåfvos i 13 bd, på 2 af-deln. (1849-55; en
mindre uppl. utkom i 8 band 1873-75 jämte suppl,
i 2 bd, 1876-77). Hans viktigaste arbeten
öfversattes redan under hans lifstid till
franska, tyska och engelska. G :s namnteckning
finnes återgifven å pl. IV till art. Autograf. -
Hans af Börjeson modellerade kolossalstaty (se
fig.) med en allegorisk sockelfigur, "Tanken",
aftäcktes utanför nya universitetshuset i
Uppsala 30 okt. 1888. Den gamla "Geijersgården"
i Eansäter, som icke vårdats, sedan den bebotts
först af familjen Geijer och senare af den med
denna besläktade familjen Dahlgren {se d. o.),
har 1907 återförvärvats af den Geijerska
släkten. 1855 hade där till G :s minne uppställts

ett större granitmonument. Litt.:
S. A. Hollander, "Minne af E. G. Geijer" (1869,
en samling lefnads-teckningar och åminnelsetal
m. ni.), J. Hellstenius, "Lefnadsteckning"
(i E. G. Geijers samlade skrifter, 1873-75;
särskildt tryckt 1876), K. Hjärne, "Götiska
förbundet och dess hüfvudmän" I. (1878),
A. Nyblæus, "Den filosofiska forskningen i
Sverige" (l, II, 1881), 0. Alin, "Karl Johan
och hans tid" (i Schinkels "Minnen ur Sveriges
nyare historia" XII, 1881-93), G. Ljunggren,
"Svenska vitterhetens häfder" (III-V,
1889-95), V. Vedel, "Svensk romantik" (1894),
N. Erdmann, "E. G. Geijer. En minnesteckning"
(1897), C. D. af Wirsén, "Järta och Geijer
före och efter den senares utg. af Svenska
litteraturbladet" (i "Sv. akad :s Handl. ifrån
år 1886", XIV, 1900), H. Schück, "När Geijer
blef professor" (i "Ur gamla papper", 1902) och
"Den götiska skolan" (ibid. 1904), "Ur Geijers
brefväxling. Familjebref af E. G. Geijer"
(utg. af H. Schück, 1903), "Ur M. Silfverstolpe
anteckningar" (i "Nord. tidskr.", 1904-07),
A. Blanck, "G:s äreminne öfver Sten Sture
d. ä." (i "Studier tillegnade H. Schück",
1905), H. Bore-lius, "G. och Schiller" (i
"Schiller och Sverige. En minnesskrift", utg. af
Litteraturhistoriska seminariet i Lund, 1905),
L. Dahlgren, "Kansäter, värmländska släktminnen
från 1800-talets förra hälft" (1905), A. Molin,
"Geijerstudier" (akad. afh. 1906), F. Vetterlund,
"Från nyromantikens dagar" (1907), L. Wahlström,
"E. G. Geijer. En lefnadsteckning" (1907) och
"E. G. G:s reseanteckningar från England",
utg. af A. Blanck (i "Samlaren", 1907). -
Tidskriftsuppsatser: G. Frunck (i "Samlaren",
1888), F. Berg (i "Sv. lärartidning", 1897),
0. Sylwan (i "Samlaren", 1899), Å. Molin (i
"Ord och bild", 1903, och "Nord. tidskr.",
1904) och L. M. Bååth (i "Ord och bild",
1904). L. W-m. 4. P e r A d o l f G., den
föregåendes sysslings son, af Krokstadsgrenen,
universitetslärare, filolog, f. 9 april 1841 å
Uddeholms bruk i Värmland, blef student i Uppsala
1860, filos. doktor 1869, erhöll 1872 adjunkturen
i franska och italienska språken vid Uppsala
universitet, hvilken 1889 förändrades till
e. o. professur i romanska språk, och utnämndes
1890 till professor i nyeuropeisk lingvistik
(afd. romanska språk), från hvilken befattning
han 1906 tog afsked. G. har företagit ett stort
antal utländska studieresor och varit förordnad
till censor vid mogenhetsexamina 1880-1907. Han
var led. och sekreterare i den 1888 tillsatta
k. kommittén för utredning ang. undervisnings-,
examens- och studieväsendet vid universiteten
samt 1889-97 sekreterare i Humanistiska
vetenskapssamfundet i Uppsala, uti hvars
"Skrifter", som han 1890-96 redigerade, han
i bd 5 (1897) meddelade Historisk öfverblick
af latinets qui och qualis, fortsatta som
relativpronomina i de romanska språken. Till
Uppsala univ :s Årsskrift har han bidragit
med afhandlingarna Ëtude sur les mémoires de
Phi-lippe de Comines (1871), Meddelanden om
skolor och universitet i Tyskland, Italien och
Frankrike (1876), Om ljuden y och ö i franskan
(1887), Om accessoriska ljud i franska ord
(s. å.) m. m. Tid 2:a nord. filologmötet (i
Kristiania, 1881) holl G. ett föredrag Om de
franska episka versformernas ursprung och vid det
4:e (i Köpenhamn, 1892) Om franska växtnamn. I
de af Ny filologiska sällskapet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:19:00 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free