- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
911-912

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Generalrapport ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Örsted (1825-48). Den siste generalprokurören
var T. Algreen-Ussing (1848-72).

E. Ebg.

Generalrapport, sjöv., till konungen ställd
tjänsteskrifvelse, innehållande redogörelse
för utförandet af de uppdrag, som varit
anförtrodda åt en högste befälhafvare
öfver flotta. Sådan rapport af gifves
äfven efter slutad sjöexpedition af
eskader-, af delnings- och fartygschef,
som ej stått under befäl af högre chef.

H. W–l.

Generalrepetition, det sista och fullständiga
profutförandet af ett musikaliskt eller
teatraliskt program före den egentliga
föreställningen.

A. L.*

Generalrulla, krigsv., kallas en rulla, som i
Sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition
föres öfver flottans officerare, deras
befordringar, utmärkelser, kommenderingar m. m.

H. W–l.

Generalråd (fr. conseil general). Se Frankrike, sp. 1133.

Generalsalfva, krigsv., en såsom hedersbetygelse
förekommande skjutning med handeldvapen. Den skjutande
truppen formeras därvid "till parad", och skotten aflossas i luften.

C. O. N.

Generalsjömilitiekontoret inrättades 1791
i stället för amiralitetskollegium och
ställdes under inseende af statssekreteraren
för sjöärendena, som därvid biträddes af två
amiralitetsöfverkommissarier. Ämbetsverket
upplöstes 1794 och lades då under
storamiralsämbetet. Se Amiralitetskollegium.

O. E. G. N.*

Generalstab, krigsv., kallas inom hvarje armé
den af officerare bestående kår, som har till
uppgift att biträda de högre befälhafvarna
vid truppernas ledning. Till generalstaben
räknas stundom all för truppernas ledning
och vidmakthållande erforderlig personal,
såsom generalstabsofficerare, adjutanter,
högre artilleri- och ingenjörofficerare,
intendentur-tjänstemän, läkare, präster o. s. v.,
men numera hänföres dit i de flesta arméer blott
den för krigsrörelsernas ledning och truppernas
redovisning erforderliga personalen. Denna
kallades förr general-kvartermäslarstaben. Arméns
högste befälhafvare har till sitt biträde
en generalstabschef (chef för högkvarterets
generalstab), som ständigt meddelar honom
kännedom om allt, som angår krigsrörelserna,
och som utfärdar hans befallningar samt
vakar öfver deras verkställande. Till
generalstabschefens biträde finnes ett antal
generalstabsofficerare. Vid hvarje särskild armé,
om flera sådana finnas, och vid hvar och en af en
armés största enheter (armékårer och divisioner)
finnes en generalstabsofficer såsom stabschef
med biträde af några generalstabsofficerare
(stundom finnes endast en generalstabsofficer vid
hvarje division; i Sverige är en sådan afsedd
att tilldelas äfven hvarje brigad). I fredstid
tjänstgöra vid de större truppenheternas stab
vanligen så många generalstabsofficerare, som
skola tillhöra dem i krig, den s. k. truppernas
generalstab, under det att generalstabens alla
återstående officerare samlas vid en station
i landets hufvudstad, stora generalstaben
1. generalstabens hufvudstation, där de
sysselsättas med alla de förarbeten, som
erfordras, för att armén skall kunna användas
i krig, såsom att utarbeta planer för dess
mobilisering och sammandragande på olika
krigsskådeplatser, att inhämta i militäriskt
afseende viktiga underrättelser om främmande
länder, att bereda sig för sin sysselsättning
i krig o. s. v. Generalstaben skall
dessutom utveckla den krigsvetenskapliga
bildningen inom armén och bearbeta landets
krigshistoria, hvarjämte landets kartläggning
för militäriskt ändamål merendels tillhör
densamma. Generalstaben utgör i de flesta
arméer en fristående kår med befordran inom
sig. För inträde i densamma fordras vanligen
att ha genomgått ett högre militärläroverk,
att ha tjänstgjort en tid vid generalstaben
och att vara en. framstående officer, väl
förtrogen med trupptjänsten. För att denna
sistnämnda egenskap icke skall gå. förlorad,
och på det trupperna må få all möjlig nytta
af generalstabsofficerarnas skicklighet,
utflyttas dessa vanligen på trupperna efter en
tids vistelse i staben (i några arméer, såsom
den norska, danska och franska och numera äfven
den svenska, är denna tid lagligen bestämd). –
De första spåren till en svensk generalstab
finnas i Gustaf II Adolfs armé. Till sitt
eget och öfriga högre befälhafvares biträde
uttog konungen unga adelsmän, hvilka vanligen
själfva sedermera blefvo befälhafvare. En
generalkvartermästare fanns väl redan på Johan
III :s tid, men hans verksamhet bestämdes först
af Karl X. Karl XII utgaf två förordningar
(1709 och 1717) rörande generalstabstjänstens
bestridande. Denna fullgjordes af officerare,
som för dagen kommenderades från armén,
vanligen några "generalmajorer af dagen"
och generaladjutanter. Under den följande
tiden fullgjorde fortifikationskårens
officerare vanligen generalstabstjänsten,
till dess Gustaf III 1788 genom sin
s. k. generaladjutantsinstruktion bildade en
generalstab af från trupperna kommenderade
officerare. Enligt 1806 års instruktion
bestod generalstaben af generaladjutanter
(med generalmajorers rang näst efter dessa)
samt öfver- och stabsadjutanter, kommenderade
från trupperna. Generalkvartermästarbefattningen
och omsorgen om kartverket hade öfvergått till
den 1805 inrättade Fältmätningskåren. 1816
bestämdes K. M :ts generalstabs styrka till 16
generaladjutanter, 48 generalstabsofficerare
af regementsofficers och 16 af kaptens
grad, alla kommenderade. Efter åtskilliga
bestämmelser under loppet af åren 1828–38
bestod Konungens generalstab af ett obestämdt
antal officerare, tills vidare förordnade
att vara generalstabsofficerare. De skulle ha
genomgått det s. k. Högre artilleriläroverket
(nuv. Artilleri- och ingenjörhögskolan),
kvarstod» vid sina regementen och uppburo
lön därstädes. Först 1873 föreslog K. M:t
riksdagen inrättandet af en fast generalstab,
hvilken, sedan medel därtill blifvit beviljade,
uppsattes och erhöll instruktion 5 dec. 1873,
sedermera förnyad 17 juni 1904. Generalstaben
bildar, enligt denna instruktion, en särskild
kår och består af en generalsperson såsom
chef, 17 öfveradjutanter (2 öfverstar,
3 öfverstelöjtnanter, 12 majorer) och 30
stabsadjutanter (20 kaptener, 10 löjtnanter)
samt 1 professor, 1 krigsarkivarie och 1
aktuarie, 1 bibliotekarie m. fl. Generalstaben
arbetar i fredstid (vid sin "hufvudstation" i
Stockholm) på fyra afdelningar (kommunikations-,
militärstatistiska, krigshistoriska och
topografiska), hvarjämte dess officerare tidtals
tjänstgöra vid Landtförsvarsdepartementets
kommandoexpedition och arméfördelningarnas m. fl. staber.
För anställning såsom löjtnant vid generalstaben fordras
bl. a. att ha genomgått fullständig kurs vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:28:45 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0474.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free