- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
913-914

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Generalrapport ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en af de militära högskolorna, minst 2
år tjänstgjort såsom aspirant vid
generalstaben och tjänstgjort vid främmande
vapen. Befordran sker inom generalstaben, men
officerare kunna in- och utflyttas i alla grader.
C. O. N.

Generalstabens kartverk kallas vanligen de,
hufvudsakligen för militäriskt bruk afsedda
kartverk, som i de flesta länder ha utgifvits
af generalstaberna genom deras topografiska
afdelningar. - Generalstabens karta öfver Sverige
är namnet på fortsättningen af det kartverk,
som påbörjades 1810 samt 1810-57 utgafs
under namn af Svenska militärkartverket och
1857-74 af Topografiska corpsens karta öfver
Sverige
. Det ombesörjes och utgifves numera
af Rikets allmänna kartverk (so d. o.), hvari
generalstabens topografiska afdelning i själfva
verket uppgått. 1810 började kartläggningen i
Västerbotten samt fortsattes 1812 och 1815-20
i Skåne, där uppmätningen verkställdes i
skalan l : 20,000. Då detta arbetssätt tog
för lång tid och vållade för stor kostnad,
företogs uppmätning i skalan l : 100,000,
och 1821-43 kartlades på detta sätt nästan
alla kustlänen samt Västergötland och Örebro
län. 1826 började kartbladen graveras i koppar
genom etsning, hvilket arbete, då kartverket
var hemligt, utfördes af Topografiska kårens
officerare. För att vinna större noggrannhet
började man 1844 att verkställa uppmätningen i
skalan l : 50,000 och att därefter öfverföra
kartan i l : 100,000, hvarefter den graverades
i koppar. Senare har gravyren för hand delvis
blifvit ersatt med heliogravyr. 1857 tillkom
höjdmätning, och s. å. började kartverket att
offentliggöras. För större spridnings skull
har det från 1877 utgifvits i litografiskt
öfvertryck. Intill 1908 ha utgifvits alla
blad, som falla inom Göta land och Svea land
(med undantag af de nordligaste och västligaste
delarna af Värmland och Dalarna), samt kustbladen
i Norrland intill Ångermanälfven. Sedan 1887
utgifves ett särskildt kartverk öfver Norra
Sverige i skalan l : 200,000, af hvilket utkommit
alla bladen, som omfatta Norrbottens län samt
en stor del af Västerbottens och en mindre
del af Västernorrlands län. Jfr Ch. D. Tottie,
"Om fortgången af Europas allmänna topografiska
kartarbeten under innevarande decennium" (i
"Ymer", 1899). Generalstaben (Topografiska kåren)
har dessutom utgifvit länskartor i skalan l :
200,000, med beskrifning öfver mellersta och
södra Sveriges flesta län, en generalkarta öfver
Sverige i skalan l : 1,000,000 samt en höjdkarta
i skalan l : 500,000. C. O. N.

Generalstabens litografiska anstalt, förut
kallad Generalstabens litografiska inrättning,
bildades på grund af k. br. 5 okt. 1833, ställdes
under chefen för Landtförsvarsdepartemen-tets
kommandoexpedition såsom inspektör och fick till
uppgift att verkställa de litografiska arbeten,
som erfordrades för nämnda expedition och för
Topografiska kåren samt att bereda officerare
tillfälle att få insikt i litografiens
användande. Inrättningens personal bestod
af kommenderade officerare och af civila
tryckare. 1872 upplåts anstalten genom kontrakt
på 25 år till hofintendenten A. Börtzell. Staten
lämnade lokal (huset n :r l Sergelgatan) och
inredde densamma, hvaremot föreståndaren för
anstalten förband sig att utföra litografiska
arbeten för allmänna verk och inrättningar mot
vanligt gällande pris, att följa litografiens och
kartografiens framsteg, att lämna undervisning
i dessa saker åt dem af generalstabens
personal, som kunna beordras därtill, att vid
fälttjänstöfningar ställa erforderlig personal
till krigsstyrelsens förfogande och att i
händelse af krig öfverlämna hela anstalten till
krigsstyrelsen mot godtgörelse. Anstalten får
äfven mottaga beställningar af enskilda personer,
då dess tid det tillåter. 1886 förlängdes
kontraktet i oföränd-radt skick med K. M-:t
till 1907 och transporterades samtidigt på
A. Börtzells aktiebolag, hvilket fortfarande är
innehafvare af anstalten. Val af verkställande
direktör, som ock skall vara föreståndare
och teknisk ledare, måste underställas
K. M :ts pröfning och godkännande. 1904
förlängdes kontraktet ytterligare till 1924,
mot det att bolaget erlade hyra för den af
staten upplåtna lokalen. Såsom anstaltens
föreståndare efterträddes Börtzell 1898 af
dåv. ingenjören, sedermera hofintendenten
A. Lagrelius, som är dess nuv. chef.
A. L-s.

Generalstabsresor. Se Generalstabsöfningar.

Generalstabsskolor kallas stundom de militära
högskolor, som ha till uppgift att vidga
officerarnas kunskaper i allmänhet och att
bibringa dem de insikter, som fordras för
inträde vid generalstaben. Se Krigshögskola.
C. O. N.

Generalstabsvakt, krigsv., kallas i Sverige
den vakt, som tilldelas en i fält varande
armés högkvarter. Denna vakt kallas i andra
arméer vanligen stabsvakt och uttages för hela
kriget ur någon gardestrupp eller ur hela armén.
C. O. N.

Generalstabsverk kallas i dagligt tal ofta de af
generalstaben utgifna krigshistoriska arbetena,
t. ex. preussiska generalstabens, arbete
öfver krigen 1864, 1866 och 1870-71 samt öfver
Fredrik II:s krig, österrikiska generalstabens
öfver Österrikes flesta krig under 1700-talet,
krigen mot Napoleon I samt krigen 1859 och 1866,
franska generalstabens öfver kriget 1870-71,
svenska generalstabens öfver "Sveriges krig åren
1808 och 1809", hvilket arbete pågått sedan 1890,
m. fl. . C. O. N.

Generalstabsöfningar l. Generalstabsresor,
krigsv., kallas vanligen de fältöfningar, hvilka
afse generalstabsofficerarnas utbildning. De
första sådana öfningar föreslogos i Preussen
af general Scharnhorst 1808 och infördes såsom
regelbundna öfningar af general von Müffling
1821. Sedermera ha de småningom införts i alla
arméer. I Sverige egde dylika öfningar rum
första gången 1862 och ha sedan 1870-talet
årligen återkommit. Jfr Fältöfningar.
C. O. N.

Generalstaterna (holl. Staten generaal),
"allmänna stånden", riksständerna. 1. Benämning
i den nederländska republiken på de af
provinsständerna valda ombud, hvilka utöfvade
republikens suveränitetsrättigheter. Redan före
republikens bildande fanns en församling med
detta namn, hvilkens makt dock var tämligen
begränsad; den sammanträdde vanligen i
Bruxelles. Från 1593 hade generalstaterna sitt
säte i Haag. Ombuden voro 60 till antalet;
omröstningen försiggick ej per capita, utan
så att hvarje provins’ ombud hade tillsammans
l röst. Arf ståthållaren var församlingens
förste med-lein. Med Nederländernas eröfring af
fransmännen 1795 upphörde generalstaterna. Jfr
Juste, "Histoire des Ëtats-Généraux" (2 bd,
1861-64). - 2. I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:28:45 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0475.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free