Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Germaner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra hänseenden viktigt arbete. Utöfver här
ofvan gifna litteraturhänvisningar må inom nyare
litteratur nämnas K. Müllenhoff, "Deutsche
alterthumskunde" (1870–92), samt Fustel de
Coulanges, "Histoire des institutions politiques
de l’ancienne France" (1875–92), ensidigt
underskattande germanernas historiska betydelse,
och H. S. Chamberlain, "Die grundlagen des
19. jahrhunderts" (8:e uppl. 1907), paradoxalt
öfverskattande "den germanska rasen", hvari
förf. inbegriper äfven kelter och slaver.
S. B.
Germani [Järmani’], Thomas. Se Guldsmedskonsten.
Germania, lat. 1. Germanien, germanernas land (se
Germaner). - 2. I inskränktare mening Tyskland. -
3. En i Tysklands vitterhet och bildande konst
sedan 1840-talet utbildad personifikation af
Tyskland 1. tyska nationen i skepnad af en
hjältekvinna, t. ex. Schillings kolossalstod
på Niederwaldmonu-mentet (se N i e d e r-w a
l d), Siemerings på segermonumentet i Leipzig
(se fig.), E. Begås’ ryttarstaty på gafveln af
riksdagshuset i Berlin och Henzes marmorstod
Germania, på segermonumentet på Altmarkt
i Dres- i Leipzig, af R. Siemering. den.
E. F-t.
Germania, studentförening. Se Burschen-s c h a
f t.
Germania, en på nyåret 1871 i Berlin uppsatt
politisk tidning, som utkommer med två nummer
dagligen och är hufvudorgan för det ultramontana
centrumpartiet i tyska riksdagen. I synnerhet i
"kulturkampen" deltog tidningen verksamt under
P. Majunkes redaktörskap. F. n. (1908) är H. ten
Brink dess redaktör.
Germania, astron., en af
småplaneterna. Germanicus Cæsar, f. 15 f. Kr.,
var son af Nero Claudius Drusus (hvilken
på grund af segrar i Germanien för sig och
efterkommande erhållit namnet "Germanicus"),
brorson till Tiberius och sonson till i Augustus’
maka Livia (Nero Cl. Drusus var son 1 till
Livia och Tiberius Cl. Nero). Han utmärkte
sig såsom krigare och fältherre förnämligast i
Germanien. Efter Augustus’ död " (14)
ville krigshären i
’Germanicus Cæsar. Efter en n ’ .
,.? o ,
antik staty från Gabü (nu i Germanien förmå
ho-Louvre, Paris). nom att blifva
kejsare,
men han afböjde anbudet och återställde genom
klok öfvertalning, slutligen äfven genom
stränghet, lugnet inom hären. Han framträngde
under de följande åren mer än en gång öfver Ehen,
ända till Ems, och begrof benen efter Varus’ i
Teutoburgerwald år 9 fallna soldater samt gjorde
från land- och sjösidan infall i Germanien
och besegrade Arminius. Därefter återvände
han till Kom och firade där en lysande triumf,
hvari Arminius’ maka Thusnelda uppträdde. Därpå
sändes G. till Asien och ordnade förhållandena
därstädes, men dog redan år 19. Man trodde,
sannolikt oriktigt, att ståthållaren i Syrien,
Piso, hvilken i hemlighet gynnades af Tiberius,
låtit förgifta honom. G :s död uppväckte allmän
sorg i romerska riket. Han var nämligen högt
värderad och afhållen för sina goda egenskaper
och sin mångsidiga förmåga, dels som fältherre
och statsman, dels äfven som talare och
skald. Måhända ha dock G :s duglighet och
ädla karaktär väl mycket framhållits, för
att Tiberius’ fel skulle så mycket bjärtare
framträda. Han var gift med Agrippina d. ä. och
hade med henne flera barn, bland hvilka Gajus
(Caligula) blef kejsare. - G :s dikter -
bearbetning af grekiskt original - utgåfvos 1867
af Breysig. &. Tdh.
Germanischer Lloyd [ger-], "Tyska Lloyd", tysk
fartygsklassifikationsanstalt. Se Lloyd.
Germanisches museum [ger-], ty., Germanska
nationalmuseet. Se Nürnberg.
Germanisëra, förtyska, göra till tysk.
Germani’sm, idiomatiskt tyskt ord eller
uttryckssätt, i synnerhet då det nyttjas i ett
annat språk.
GermanPst, person, som gjort tyskt språk
eller tysk kultur till hufvudföremål för sina
studier. - Germanistlk, tysk filologi, det
vetenskapliga studiet af tyskt språk eller
tysk kultur.
Germänium, kem., ett af Cl. Win kl e r 1886
i mineralet argyrodit från Freiberg upptäckt
grundämne, hvars tillvaro på teoretiska grunder
långt förut varit af Mendelejev förutsagd
("ekasilicium"). Germänium är gråhvitt,
metallglänsande, kan kristallisera i oktaedrar,
smälter vid 900° och ger för blåsrör hvitt
beslag, liksom antimon. Det angripes icke af
luften vid vanlig temperatur, men väl vid
glödgning, löses icke af klorvätesyra, men
ger med kungsvatten flyktig klorid. Eg. vikt
5,4?. Atomvikten, som tecknas Ge, är
72,5. Germanium hör till de 2- och 4-atomiga
grundämnena och är närmast släkt med kisel
och tenn. Föreningar af 2-atomigt germanium
äro föga kända. Det 4-atomiga germaniums oxid,
Ge02, är ett hvitt och eldfast pulver. Det ger
med vatten en mjölkhvit vätska, som klarnar vid
uppvärmning, men vid afsvalning opaliserar. En
del oxid löses i 247 delar vatten vid 20° och i
95 vid 90°. Något egentligt hydrat tyckes icke
finnas. Salter af 4-värdt germanium äro icke
kända. Kloriden GeCl4 är en flyktig färglös
vätska. Hydrokloriden Ge H Clg motsvarar
kloroform, CHC13. Germaniumfluorid ger med
fluorkalium kristalliserande fluosalt K2Fl6Ge,
motsvarande ett kiselfluorkalium. Germanium är
svårt att skilja från andra ämnen; bäst sker
detta medelst svafvelväte, som ur svafvelsura
lösningar fäller den hvita disulfiden GeS2.
P. T. C.*
Germanofäg (af lat. germänus, tysk, och
grek. fagéi’n, äta), "tyskätare", fiende till
tyskarna och deras kultur.
Germanofob (af lat. germänus, tysk, och grek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
