- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1053-1054

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Germanoman ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från början af 6:e årh., är en mera själfständig
skapelse, då däremot den yngre delen under
6:e årh:s sista del utarbetades efter Lex
salica. Till frankernas lagar hör äfven
Lex francorum chamavorum, som gällde för
Hamalandet och upptecknades vid öfvergången
från 8:e till 9:e årh. – I en annan grupp
af germanska lagar kunna alemannernas och
bajrarnas lagar sammanföras. Alemannernas äldsta
rättsurkund, den s. k. pactus, omarbetades och
utbildades i början af 600-talet, hvarigenom
Lex alamannorum Hlothariana uppkom. Af en
ny bearbetning i början af 8:e årh. blef
resultatet Lex alamannorum Lantfridana. Lex
bajuvariorum
erhöll sin affattning 744–748
och har lånat innehåll både från alemannernas
och västgoternas rättskällor. – Äfven de
frisiska, thüringska och sachsiska lagarna
visa en viss inre öfverensstämmelse. Såväl
Lex saxonum som Lex angliorum et werinorum
h. e. thuringorum
förskrifva sig från Karl
den stores regering. Till denna sachsiska
laggrupp kunna äfven föras Leges angelsaxonum,
hvilka lagars affattande påbörjades redan vid
midten af 6:e årh. och fortsattes under flera
århundraden; äfven Edicta longobardorum (det
äldsta ediktet är från midten af 600-talet) röja
i vissa afseenden frändskap med den sachsiska
gruppens lagar. Slutligen höra de burgundiska och
västgotiska lagarna tillsammans. Lex burgundionum
härrör till större delen från konung Gundobad
(d. 516), hvarför den äfven benämnes Lex
gundobada
. Lex wisigotorum (västgoternas lag)
fullbordades först omkr. 660, men efter något
mer än 20 år hade lagstiftningsmaterialet vuxit
så, att en ny lagbok kunde utarbetas. Den
tyska medeltidens rättsböcker, äfvensom
de fornskandinaviska rättskällorna bilda
särskilda afdelningar af den germanska rätten.
K. H. B.*

Germantown [dJS’mentäün], förstad till
Philadelphia. 4 okt. 1777 vunno engelsmännen
under Howe en seger därstädes öfver amerikanerna,
som anfördes af Washington.

German [ge’r-], Ernst Friedrich, tysk zoolog och
mineralog, f. 1786 i Glauchau, d. 1853 i Halle,
1817 e. o. och 1824 ord. professor i mineralogi
i Halle, författade Reise durch Oesterreich
und Tyrol nach Dalmatien (1814), värdefulla
afhandlingar öfver fossila insekter och växter,
bl. a. Monographie der versteinerungen des
steinkohlenge-birgs von Wettin und Löbejün
(1844-53), och undersökningar öfver fossila
insekter från Solenhofen. Som mineralog och
geolog var han icke af betydelse, men såsom
insektkännare synnerligen framstående. IBland
hans dithörande arbeten är det viktigaste Fauna
insectorum Europæ, i hvilket han författade
häftena 3-24 (1817-47). Dessutom utgaf han
tillsammans med Zinken "Magazin der entomologie"
(4 bd, 1813-21) och "Zeitschrift fur entomologie"
(5 bd, 1839-44). G. var led. af svenska
Vet. akad.

Germe [Järm], fr. (af lat. germen, grodd,
fruktämne), första anlaget till en ny
individ. Ordet har af Pasteur blifvit
användt om jästsvampar och bakterier.
O. T. S.*

Germer [ge’r-], Heinrich, tysk musiker,
f. 1837 i Sommersdorf (prov. Sachsen),
pianolärare i Dresden, har gjort sitt namn
kändt genom de pedagogiska verken Die technik
des klavierspiels, Wie tpielt man Tilavier?,
en pianoskola m. fl. samt kom-

ponerat pianoetyder, utgifvit instruktiva
upplagor af Mozarts och Beethovens sonater (med
fraseringsbeteckningar), Czernys etyder m. m.
E. F-t.

Germersheim [ge’rmershajm], distriktshuvudstad
i bajerska Ehenpfalz, vid Queichs inflöde i
Khen. 5,868 inv. (1900). Staden anlades i 13:e
årh., var först fri riksstad, men kom 1330
till Kur-Pfalz. I slutet af dec. 1631 intogs
G. af svenskarna. Efter kurfurst Karls död
(1685) gjorde fransmännen anspråk på staden,
hvarigenom framkallades det s. k. germersheimska
arfföljds-kriget (1688-97). Vid G. blefvo
fransmännen under Beauharnais 19 och 22 juli
1793 besegrade af österrikarna under Wurmser
och Hohenlohe. 1815 bestämdes G. till tysk
förbundsfästning och försågs 1834-42 med
en kaponjärenceinte; sedermera anlades ett
brohufvud på högra flodstranden. Oaktadt G. efter
1870-71 års krig förlorat en stor del af sin
betydelse, ha sedermera flera detacherade verk
tillkommit. Jfr Probst, "Geschichte der stadt und
festung G." (1898). J. F. N. L. W:sonM.

Germinal [järmina’l], fr. (af germe, grodd),
"groddmånaden", sjunde månaden enligt franska
revolutionskalendern. Den omfattade tiden
fr. o. m. 21 mars t. o. m. 19 april af åren
1793-99 samt fr. o. m. 22 mars t. o. m. 20 april
af åren 1800 -05. Jfr Kalender.

Germinal [järmina7!], roman af Ëmile Zola
(se-d. o.) 1885.

Germinalselektionen. Se Descendens-teori,
sp. 201.

Germinatiön (af lat. germinätio, knoppning,
gro-ning). Se Gro ni n g.

Germinie Lacerteux [järminl lasärtö], roman af
bröderna Goncourt (se d. o.) 1865.

Gernandt [ger-]. 1. Christian Emanuel G.,
boktryckare, bokförläggare, f. 28 april 1831
i Kalmar, d. 2 juni 1906 i Stockholm, inköpte
1857 i Halmstad ett boktryckeri, som ännu eger
bestånd, och anlade 1871 i Stockholm ett nytt
tryckeri, som efterhand utvecklade sig till ett
af de mera framstående i landet. Från dessa
tryckerier, först i Halmstad och därefter
i Stockholm, utgaf han 1864-82 den af honom
redigerade illustrerade månadsskriften Svenska
familj-journalen (se d. o.), som vann allmänt
erkännande för sitt goda innehåll. Såsom ledande
kraft och störste delegare i det bolag, hvilket
1873 öfvertog affären, var G. förlagsgifvare
till Nordisk familjebok (18 bd, 1875-94),
och det var i främsta rummet hans uthålliga
intresse och efter svenska förhållanden
storartade offervillighet man hade att tacka
för, att detta verks fortsatta utgifvande och
fullbordan möjliggjordes. Det på grundvalen
af Nordisk familjebok utarbetade Gernandts
konversationslexikon (4 bd, 1890-94) har sitt
namn efter honom. G. var en spekulativ natur
äfven på det andliga området och egnade sig
med entusiasm,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:19 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0545.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free