- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1171-1172

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giller ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gilder förekommer flerstädes i de gamla landskapslagarna.
Ännu är gillret ett inom skogsbygden ofta
användt redskap till fångande af tjäder, orre, järpe
m m. Om förbud mot bruket af giller och själfskjut
se Djurfång.
J. W. L. (A. Km.)

Giller [gi’l-], Agaton, polsk skriftställare, f.
1831, d. 1887 i Galizien, företog på 1850-talet en
studieresa till Sibirien, hvilket land han beskref i
Opisanie zabajkalskiej krajiny (Beskrifning på
transbajkalska landet, 1867) och Podróz po Siberyi
etapami w r.
1854 (Sibirisk fångtransport, s. å.).
Efter deltagande i resningsförsöket 1863, som han
skildrade i Historya powstania narodu polskiego w
1861-64 roku
(4 dlr, 1867–71), bosatte han sig
i Paris som publicist (pseud. Sulita) och var en
tid bibliotekarie i Rapperswyl (Schweiz).
A-d J.

Gillerbössa. Se Giller.

Gilles [***], fr. Se Ægidius den helige.

Gillestämma. Se Gille, sp. 1167.

Gillhof, kapellförsamling, i Jämtlands län, till
Näs, Härnösands stift, Jämtlands östra kontrakt.
297 inv. (1907).

Gillhofskälen, kronopark i Hackås socken,
Härjedalens revir, Jämtlands län, afsatt genom k. bref
22 dec. 1869 af öfverloppsmarken Gillhofskälen.
Areal 1,918 har. Skogshushållningsplan fastställdes
1897 med en årlig afverkning af 2,205 träd.
G. Sch.

Gilliéron [***], Jules, fransk språkforskare,
f. 1854, professor i fransk dialektologi samt
directeur adjoint i École des hautes études i Paris.
Bland hans tidigare arbeten märkas Le patois de
Vionnaz
(1880), Petit atlas phonétique du pays
roman
(1881) samt många artiklar i den af G. och
abbé Rousselot redigerade tidskr. "Revue des patois
galloromans" (5 vol., 1887–92). Sedan 1901
egnar sig G. i förening med E. Edmont åt utgifvandet
af det banbrytande arbetet Atlas linguistique de
la France
, som på nära 2,000 kartor ger en bild
af den nutida franskan i vid pass 700 på ungefär
lika afstånd från hvarandra belägna kommuner
inom språkområdet, detta ur såväl fonetisk och
morfologisk som syntaktisk och lexikografisk
synpunkt. Det väldiga arbetet har redan gifvit upphof
till ett antal värdefulla specialundersökningar, af
hvilka flera äro författade af G. själf.
E. S-f.

Gillies [gi’lis], John, skotsk historieskrifvare, f.
1747, d. 1836, blef 1793 k. skotsk historiograf.
Han utgaf bl. a. en länge ganska omtyckt History
of ancient Greece and its colonies
(2 bd, 1786),
hvilken upplefde många uppl. samt äfven öfversattes
till franska och tyska.

Gilling, nord. myt., enligt Snorres Edda en jätte,
som jämte sin hustru blef inbjuden till dvärgarna
Fjalar och Galar. Dvärgarna frågade honom, om
han ville ro ut och fiska med dem, och då de nu
rodde längs landet, kom båten på ett skär, så att
den kantrade. G. kunde icke simma och drunknade,
men dvärgarna vände båten rätt igen och rodde i
land. De berättade olyckan för G:s hustru, som
började gråta högt. Då hon på Fjalars uppmaning
gick för att se utåt sjön, där hennes man omkommit,
steg Galar upp öfver dörren och släppte en kvarnsten
i hufvudet på henne. När jätten Suttung, G:s
son, sporde detta, for han till dvärgarna, grep dem
och satte dem på ett flodskär. De bådo Suttung skona
deras lif och erbjödo honom den dyrbara skaldemjöden
i försoning för faderns dråp. Suttung emottog
anbudet. I följd däraf kallas i fornnordisk poesi
skaldemjöden för "Gillings försoningsbot". Jfr
Schück, "Stud. i nord. litt. och religionshist.", I,
s. 82 f.
Th.w.*

Gillingham [***], stad i engelska grefsk. Kent
vid Medway, n. ö. om och tätt intill Chatham.
42,530 inv. (i hela kommunen, 1901). Torpedverkstad
samt tegel- och cementtillverkning.
J. F. N.

Gillingit, miner., ett amorft, svart, vattenhaltigt
järnsilikat (eller blandning af flera sådana), hvilket
anträffats vid Gillinge grufvor i Södermanland; står
i närheten af hisingerit.
P. T. C.*

Gillis land. Se Giles land.

Gillisnuole (Allesnuole), bönehus för en del
af lappbefolkningen i Sorsele socken, beläget vid
norra stranden af Stor-Vindeln. Gudstjänst hålles en
gång om året.

Gilliss [gi’lis], James Melville,
nordamerikansk astronom, f. 6 sept. 1811 i Georgetown,
d. 9 febr. 1865, tjänade från 1827 i den
nordamerikanska marinen, blef 1836 anställd vid Depot
of charts and instruments, men egnade sig därjämte
åt matematiska och fysikaliska studier samt astronomi.
1842 genomdref han inrättandet af det stora
Naval observatory i Washington, hvars chef han blef
1861. Han höjde denna institution till ett första
rangens observatorium. 1849–52 ledde han den
astronomiska expedition, som från Förenta staterna
utsändes till Chile för bestämning af solparallaxen.
Härunder inrättade han observatoriet i Santiago.
Expeditionens resultat nedlade han i The United
states’ naval astronomical expedition to the southern
hemisphere during the years 1849–52
(6 bd, 1855-59).
(B-d.)

Gilljam, Gustaf Fredrik, skolman,
politiker, statsråd, f. 22 juli 1832 i Ärentuna församling,
Uppsala län, d. 17 jan. 1908 i Stockholm,
tillhörde en under 1600-talet inflyttad vallonsläkt
(Guillaume) och var son till komministern, sedermera kyrkoherden i Ekeby och
Bladåker Karl Jakob G.

illustration placeholder
[Porträtt; ingen bildtext]


Han blef 1849 student i Uppsala samt 1857 filos. doktor och 1859 docent i grekiska
litteraturen därstädes. 1863 utnämndes han till lektor i latin och grekiska vid
Gäfle högre elementarläroverk, men förordnades s. å. till rektor vid Hudiksvalls
högre elementarläroverk samt var rektor 1872–80
vid Stockholms gymnasium och 1880–83 vid
högre allmänna läroverket å Norrmalm i Stockholm.
1881 hade han som lektor förflyttats till sistnämnda
läroverk från Gäfles och tog 1898 afsked. G. var
led. af kommittéerna för inrättande af en pedagogisk
undervisningsanstalt för elementarlärare (1873) och
för revision af läroverksstadgan (1874) samt ordf.
i kommittén för afgifvande af förslag ang. ålderdomsunderstöd
åt lärare och lärarinnor vid småskolorna
(1890). – Men vid sidan af sin pedagogiska
verksamhet kom G. att blifva ett högt skattad kraft i
det politiska lifvet. Efter att 1879-81, vald af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:19 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0606.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free