- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1175-1176

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giller ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Linz, trädde 1834 i statens tjänst och erhöll
1847 anställning i hofkansliet i Wien samt
blef 1854 ståthållarsekreterare i Linz. G:s
Gedichte utkommo samlade först efter hans död
(2 bd, 1864–65; ny uppl. 1894 och 1902) och i
urval 1889. G. skref naturlyrik och frihetsdikter
(Jesuitenlieder) med starkt utpräglad tyrolsk
partikularism och hembygdskänsla. Jfr arbeten
om G. af Sander (1887), Ernst (1897), Greinz
(s. å.) och Greinz, "Liederfrühling aus Tirol"
(1889).
E-n B.

Gilolo, en stundom förekommande namnform för
Djilolo (se d. o.).

Gil Polo [chil på’lå], Gaspar, spansk skald,
f. 1516 i Valencia, d. 1572,
blef ryktbar genom sin herdedikt Diana
enamorada
(1564, nya uppl. i Madrid 1802
och i Paris 1827), en fortsättning af
Montemayors "Diana", berömd af Cervantes.
F. ö. efterlämnade G. quintillas, canciones
och sonetter, som utmärkas för formrenhet och
finkänsla. De äro intagna i Rivadeneiras
"Biblioteca de autores españoles", bd 42.
Ad. H-n.

Gilson [***], Paul, belgisk tonsättare,
f. 1865 i Bruxelles, sedan 1900 harmonilärare
vid konservatoriet därstädes och sedan 1902
tillika vid Amsterdams konservatorium, har gjort
sig känd som kompositör af bl. a. symfonien
La mer (1892), skotsk rapsodi, uvertyrer,
kantaten Francesca da Rimini (1895), kantat
vid Bruxelles-utställningens öppnande 1897 samt
operorna Alvar (1895), Les pauvres gens (1902),
Prinses Zonneschijn (1903) m. fl.
E. F-t.

Gil Vicente [***], "det portugisiska
dramats fader", f. omkr. 1470, d. 1557, skref
med Juan del Encina till förebild ett stort
antal skådespel, dels farsartade stycken, hvari
han framställde typer ur det verkliga lifvet,
skildrade med godt humör och kvickhet samt utprägladt
nationella, dels religiösa (autos), hvilka
visa påverkan från latinska och franska
mysteriedramer. Vid nästan alla större
portugisiska hoffester på hans tid uppfördes
af honom författade dramatiska stycken.
1834 utgåfvo Feio och Monteiro en korrekt
upplaga af hans arbeten jämte inledning och
glossarium. Hans på spanska skrifna "autos"
intogos 1832 i Böhl von Fabers "Teatro español
anterior á Lope de Vega". G., som äfven var
skådespelare, bildade en diktarskola, till
hvilken äfven Camões räknas. Hans dotter
Paula, hofdam hos infantinnan Maria, utvecklades
af honom till sin tids förnämsta skådespelerska.
Se Sanches de Baena, "G. V." (1894), Th. Braga,
"Vida de G. V. e sua escola" (2:a uppl.
1898), och Rebello, "G. V." (1902).

Gil y Zárate [chil i tha’rate], Antonio,
spansk dramatisk skald och politiker, f. 1793
i San Ildefonso, d. 1861 i Madrid, fick sin
utbildning, företrädesvis naturvetenskaplig,
i Passy (Paris), anställdes 1820 i spanska
inrikesdepartementet, blef därefter
expeditionschef i finansdepartementet,
statsråd och generaldirektör för
undervisningsväsendet samt led. af Spanska
akad. På undervisningsområdet utöfvade G. en
fruktbringande verksamhet, och hans arbete De
la instrucción pública en España
(3 bd, 1855)
är af stor förtjänst. G:s första diktverk
tillhör den fransk-klassiska riktningen, men
1830 inträdde han i romantikernas led, där då
hertigen af Rivas, Hartzenbusch och Zorilla
voro banerförare. Hans arbeten utmärkas för
verkningsfullhet, fyndig intrig, rik fantasi,
flytande dialog och glänsande språk.
G:s första komedi, El entremetido (1825)
vann bifall, så ock Don Pedro de Portugal
(bearb. efter Arnault, 1827), men Rodrigo,
último rey de los gordos
och Blanca de Borbón
(1829) förbjödos af censuren, liksom ett par från
franskan öfversatta teaterstycken. Dramat Carlos
II el hechizado
väckte skandal, men gjorde
förf. populär. Af öfriga arbeten må nämnas Don
Alvaro de Luna
, Masaniello, Guzmán el Bueno,
El gran Capitán, Cuidado con las novias, Un año
dispues de la boda
, Cecilia de la Cieguecita och
Un amigo en candelero. G:s Manual de literatura
(tills, med Amador de los Rios, 8:e uppl. 1874)
är af mycket värde. G. signerade flera af
sina arbeten Marqués de Valmar.
Ad. H-n.

Gima, gammal grufterm, som betecknar själfva
öppningen eller början till en "ort".
Th. N-m.*

Gimle, nord. myt., en himlaboning,
hvarest enligt Voluspa efter ragnarök
alla rättsinniga skola lefva och bo.
Th. W.*

Gimli [gi’m-], af isländare anlagdt nybygge
vid västra stranden af sjön Winnipeg i Manitoba
(Dominion of Canada), hade 1891 1,640 inv. (alla
isländare) och utgör hufvudorten i de isländska
nybyggena i Manitoba (Husavik, Arnes, Hnausar
Geysir, Hekla m. fl.), som 1901 räknade
5,400 på Island födda invånare och nästan
lika många af isländsk börd födda i Manitoba.
Wbg.

Gimmened, bränneri och jästfabrik i Suntaks
socken, Skaraborgs län. Tillverkning 11
okt. 1906-28 febr. 1907 78,560 liter af
normalstyrka.

Gimmersta, gods i Julita socken,
Södermanlands län, vid Aspåns utlopp i sjön
Öljaren. 28 5/18 mtl med underlydande i Julita,
Floda och V. Vingåkers socknar. Arealen
omkr. 6,364 har. Taxeringsvärde
1,043,800 kr. (1906), däraf 32,100 kr. för
annan fastighet (kvarn, såg och tegelbruk). Godset
nämnes redan på 1200-talet. Det innehades
länge af släkten Ryning och senare af släkten
Ribbing, köptes 1805 af D. G. Hildebrand och
gjordes därefter af honom till fideikommiss
för hans systerson frih. K. Karlson Bonde,
under hvars tid likväl fideikommissrätten
upphäfdes. Den nuv. egaren är den förres sonson,
öfverstekammarjunkaren frih. K. K. Bonde. Egaren
af G. har patronatsrätt i Julita.

illustration placeholder
Gimmersta herrgård.


Gimo, bruksegendom, tillhörande Dannemoraverken,
belägen i Skefthammars socken, Uppsala län,
vid Dannemora–Hargs järnväg, vid hvilken G. har
egen station. Egendomen omfattar 26 9/12 mtl
inom Skefthammars, Ekeby och Alunda socknar
i Uppsala län, tax. till 818,300 kr. (1905),
hvaraf 246,200 kr. å

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0608.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free