- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1179-1180

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giller ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid bömiska landsarkivet. G. var en
mycket samvetsgrann forskare, hvars kritiska
undersökningar öfver trettioåriga kriget
(bl. a. rörande Wallenstein) ha mycket
värde. Bland hans arbeten märkas Geschichte
der böhmischen brüder
(1856–57), Rudolf II und
seine zeit.
(1862–65), en på nya källforskningar
stödd Geschichte des dreissigjährigen krieges
(l:a afd., bd l-3, 1869–78; 2:a afd., bd l,
1880), omfattande endast tiden till 1623,
Waldstein während seines ersten generalats
(2 bd, 1886) och Die maritimen pläne der
Habsburger und der theilnahme kaiser Ferdinands
II. am polnisch-schwedischen kriege
(i Wiens
vet. akad:s "Denkschriften", 1890), utgaf
Monumenta historiæ bohemicæ (1864–67), m. fl.
(C. H. H.)

Ginea (Ginæa). Se En-Gannim och Djenin.

Giner de los Rios [chine’r]. 1. Francisco G.,
spansk litteraturhistoriker, professor i juridik,
f. 1840 i Ronda (Malaga), har verkat reformerande
på undervisningsområdet och publicerat Estudios
filosóficos y religiosas, Estudios de literatura
y arte, Estudios jurídicos y políticos,
Educación y enseñanza
och Filosofia de derecho
m. fl. värdefulla arbeten. – 2. Hermenegildo G.,
den föregåendes broder, spansk författare och
politiker, f. 1847 i Cadiz, var 1891–98 professor
i retorik i Alicante och tog 1898 transport till
Barcelona. G. tillhör Zorrillas republikanska
parti. G. har utgifvit ett 70-tal arbeten och
är f. n. redaktör af "Biblioteca Andaluza",
hvaraf 24 vol. utkommit. Af särskildt värde äro
hans Filosofia y arte (1878), Arte literario
ó retórica
(1891), Princípios de literatura
(1892) och Manual de estética y teoría del arte
(1895).
Ad. H-n.

Ginevra [djin-], italienska namnet på Genève.

Gin-fizz [***], eng. (af gin,
geneverbrännvin, och fizz, hvitglödgningshetta),
amerikansk dryck, utgörande en blandning af gin,
citron m. m. med mycket is uti.

Gingang (eng. gingham, af jap. ginggang eller af
franska staden Guingamp, se d. o.), text., ett
urspr. ostindiskt, fint och tätt, äkta färgadt
bomullstyg, väfdt med lärftbindning i randiga,
rutiga och flammiga mönster. Förr har tyget
äfven väfts med inslag af bast, silke eller lin o. s. v.

Ginger-beer [***], eng. (af ginger,
ingefära, och beer, öl, dricka), tekn., en dryck,
erhållen genom jäsning af en sockerhaltig vätska
medelst ett slags jäst, "gingerbeerväxten". Denna
jäst, som kommer i handeln i form af gula,
hornartade massor, består hufvudsakligen
af en bakterie, Bacterium vermiforme, och
spridda jästceller (Saccharomyces). Drycken,
som särskildt i England är mycket omtyckt,
beredes därigenom, att man i ett slutet kärl
med en 10–20 proc. sockerlösning lägger ett
stycke af jästen och en bit ingefära. Vätskan
börjar snart att jäsa, afhälles efter 24
timmar från jästen och buteljeras. Drycken är
endast kort tid hållbar. Jfr Kefir och Tibi.
G. L-m.

Gingergrassolja [***]. Se Geraniumolja.

Gingerol, farm. Se Ingefära.

Gingham [***], eng. Se Gingang.

Gingiva, lat., tandkött. Se Tänder.

Gingivitis (af lat. gingiva, tandkött),
inflammation af tandköttet. Se Munsjukdomar.

Gingri, socken i Älfsborgs län, Ås härad. 2,079
har. 570 inv. (1907). Annex till Fristad, Skara
stift, Ås kontrakt.

Ginguené [***], Pierre Louis, fransk
litteraturhistoriker, f. 1748, d. 1816,
redigerade 1791–94 den inflytelserika
tidningen "Feuille villageoise". 1794 blef
han generaldirektör för det offentliga
undervisningsväsendet och medlem af
Franska institutet, började 1794 en
filosofisk-litterär-politisk tidskrift, som 1807
införlifvades med "Mercure de France", skickades
1797 som franskt sändebud till sardinska hofvet
och var 1799–1802 medlem af tribunatet. G. var
verksam som kritiker samt skref en omfattande
Histoire liltéraire de l’Italie (1811–19; ny
uppl. 1824–35).

Ginisty [***], Paul, fransk skriftställare,
f. 1855 i Paris, var 1896–1906 direktör
för Odéon-teatern därstädes och blef 1906
generalinspektör öfver offentliga minnesmärken
(afd. mobilier). G. har varit en uppmärksammad
medarbetare i tidningspressen och i liffull
stil skrifvit romaner, vers, sedeskildringar,
teaterpjäser m. m.

Ginkel [***], Godard de, earl af Athlone,
holländsk krigare, f. 1630 i Utrecht, d. där
1703, var son till den framstående diplomaten
Godard Adriaan van Reede, baron de Ginkel
(d. 1691 i Köpenhamn), kom tidigt i krigstjänst,
blef ståthållaren Vilhelm III:s förtrogne
vän och följde honom 1688 på expeditionen till
England. 1691 blef G., som åtföljt Vilhelm äfven
till Irland och året förut utmärkt sig vid Boyne,
efter dennes återresa befälhafvare öfver den
engelska armén på ön. Han eröfrade genom en
vågsam stormning (30 juni) det starka fästet
Athlone, nyckeln till västra Irland, och vann
ett par veckor senare (12 juli) en lysande seger
vid Aghrim öfver den jakobitiska hären samt intog
19 juli Galway och 3 okt. Limerick. Därmed var
Jakob II:s parti krossadt och Irlands eröfring
fullbordad; G. återvände i triumf till London,
upphöjdes 1692 till earl af Athlone och baron
af Aghrim samt blef holländsk fältmarskalk. Som
sådan utmärkte han sig i slagen vid Steenkirken
(1692) och Landen (1693) mot fransmännen
och tog äfven under Marlboroughs öfverbefäl
en ärofull del i spanska arfföljdskriget
under dess första år. – Ätten G. utdog 1844.
(V. S-g.)

Ginkgo L. 1. Bot., växtsläkte af klassen
Ginkgoales bland Gymnospermerna. Det innefattar
blott en enda art, G. biloba L. l. Salisburia
adiantifolia
Sm., ginkgoträdet.

illustration placeholder
Ginkgo biloba. A gren med hanblomställning,

B blad, C fruktblad med två fröämnen,

D fruktblad med frö, ar fröhylle.


Detta, som i sitt hemland,
Kina, är ett resligt (ända till 30 m. högt) träd
(se planschen till Coniferæ), har ett
från barrträden,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0610.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free