Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass / 1213-1214 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gislaved ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bakkroppslederna. – Gisselskorpionerna föda lefvande
ungar. De finnas uteslutande i varma länder,
där de äro mycket fruktade för sina giftiga
bett. Ett 30-tal arter äro kända, hvilka
fördelas på två underordningar. Till den ena
(Amblypygi) höra tarantelskorpionerna,
fam. Phrynidæ, som kännetecknas af en njurlik
framkropp, kort, aflång bakkropp, långsträckta,
på insidan taggiga maxillarpalper, som ändas med
en mot nästföregående led infällbar klo, samt
mycket utdragen trådlik förlängning af första
benparet. Den platta kroppen tillåter dessa djur
att söka gömställen i klippspringor, under barken
af döda träd eller under stenar, där de liksom
skorpionerna dölja sig om dagen.

Titanodamon Johnstoni.

Bland hithörande släkten kunna nämnas Phrynus,
från Syd-Amerika, Titanodamon (se fig.), från Afrika,
och Phrynicus, från Ostindien. Af den andra
underordningen (Uropygi) må såsom den mest
bekanta framhållas fam. Thelyphonidæ,
de s. k. trådskorpionerna, som fått
sitt namn däraf, att bakkroppen, hvars tre
sista leder äro starkt sammandragna till en
rörformig förlängning, ändas med en lång, ledad
tråd. Framkroppen är aflång, maxillarpalperna
äro kortare och gröfre än hos föregående
familj och ändas med en tång. Främsta benparets
trådformiga förlängning är mindre utdragen. Af
det hithörande släktet Thelyphonus finnas
omkr. 12 arter i både Gamla och Nya världen,
bland hvilka kunna nämnas den 3–4 cm. långa
T. caudatus, från Java och andra närbelägna
öar, samt T. giganteus från Mexico, som med
svanstråden når en längd af ända till 13 cm.
G. A-z.

Gissing [***], George, engelsk författare,
f. 1857 i Wakefield, Yorkshire, d. 1903 i S:t
Jean de Luz, är en af det moderna Englands
förnämsta realister, ehuru hans pessimistiska
lifsuppfattning hindrade honom från att
bli populär.

[Porträtt; ingen bildtext]

Workers in the dawn (1880), The
unclassed (1884), Demos (1886), en skildring af
den engelska socialismens olika typer, Thyrza
(1887), en fabriksflickashistoria, The nether
world (1889), med motiv från förbrytarlifvet
i Clerkenwell, New grub street (1891), som
innehåller scener ur den londonska förläggar- och
författarvärlden och där G. ger programuttalanden
för en hänsynslös realism, The odd women (1893),
In the year of jubilee (1894), The whirlpool
(1897), The town traveller (1898), Our friend
the charlatan (1901), The private papers of
Henry Ryecroft (1903), som innehåller
själfbiografiska skildringar, reseskisserna By the
Ionian sea (1901), en bok om Dickens (1898)
och de postuma Veranilda (1904), Will Warburton
(1905) och House of cobwebs and other stories
(1906) äro G:s förnämsta arbeten. Af Strauss,
Schopenhauer, Dickens, Shelley och Comte hade
G. mottagit viktiga impulser. Hans sträfvan var
att skapa en verkligt ärlig naturalistisk roman,
som framför allt sysslade med de i litteraturen
minst behandlade klasserna, en roman, som
utan alla humoristiskt försonande eller
melodramatiska element återgaf verklighetens
nöd och förtviflan. Litt.: T. Seccombe
i inledningen till "House of cobwebs".
R-n B.

Gississ, mus. Se Giss.

Gisslan (isl. gisl, fsv. gisli) betecknar en
människa, som med sin person utgör säkerhet för
uppfyllandet af en annans förpliktelse eller
mot svek från dennes sida. – I allmänhet har
gisslan kommit till användning vid uppgörelser
mellan stater och deras representanter. I
äldre tider ansågs en såsom gisslan lämnad
person jämväl med sitt lif innestå för
överenskommelsens uppfyllande, men, enligt i
senare tider antagen folkrättsgrundsats, kan
mottagaren endast inskränka hans frihet under
afvaktande af förbindelsens infriande. Ej
ens om fullgörandet däraf uteblir, ökas denna
befogenhet öfver hans person. Flyr gisslan,
kan hans utlämnande fordras. Sedan 16:e årh. har
ställandet af gisslan under fred kommit ur bruk,
och jämväl i krig är detta medel att förstärka en
förpliktelse numera sällsynt. – I det fornsvenska
lagspråket förekom ordet gisslan särskildt med
afseende å den säkerhet, som borde beredas en
nyvald konung, för att han ej på sin eriksgata
skulle ofredas. Han stod nämligen stor risk, om
han drog in i ett landskap ugislat, d. v. s. utan
att ha erhållit gisslan. Landskapsmenigheten
var å andra sidan skyldig att möta konungen vid
gränsen med den gisslan, som skulle ställas. Till
gisslan utsågos å landskapstinget vissa män,
hvilka följde konungen till nästa landskaps
gräns. Jfr Eriksgata och Grid.
K. H. B.*

Gisslarbo, järnbruk i Malma socken, Västmanlands
län, vid stationen af samma namn på
Köping–Riddarhyttans järnväg. Bruksegendomen,
som tillhör Riddarhyttans bolag, omfattar 6
lancashirehärdar, hemmanen G. och Kolsva (l 1/2
mtl) jämte kvarn, såg och tegelbruk, alltsammans
taxeradt till omkr. 135,000 kr. Tillverkningen
var 1906 3,630 ton smältstycken och 3,139
t. stångjärn. Antal arbetare 60.

Gisslare. Se Flagellanter.

Gissler, Nils, läkare, f. 22 febr. 1715 i
Gissö by, Torps socken i Medelpad, d. 19
nov. 1771 i Härnösand, blef 1733 student i
Uppsala, där han först egnade sig åt teologiska
studier, men sedan åt medicinska, och blef 1744
med. doktor. 1743 hade han blifvit utnämnd till
lektor i logik, fysik och medicin vid Härnösands
gymnasium samt förordnades 1762 att tillika vara
provinsialläkare i Västernorrlands län. G. var
en synnerligt skicklig, nitisk och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>