- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1237-1238

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gjutning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

använd för dekorativa ändamål, såsom stuck. En
vidsträckt användning har gipsafgjutningen
också haft på dekorationskonstens område,
såväl under antiken som sedermera under
renässansen och de därpå följande barock-
och rokokoperioderna. – Som ett godt medel
att efterbilda plastiska konstverk har den
fått stor betydelse för konstbildningens
spridande, och gipsafgjutningssamlingar ingå
numera som en viktig beståndsdel i de moderna
museiinstitutionerna.
G. H-r.

Gjutsedel, boktr. Se Stil.

Gjutstål (eng. cast steel, fr. acier au creuset,
ty. guss-stahl), metall., föråldrad benämning
degelstål (eng. crucible steel,
ty. tiegelguss-stahl). Se d. o.

Gjäll, nord. myt., en form för Gjoll (se d. o.).

Gjälp, nord. myt., en form för Gjalp (se
d. o.).

Gjæsteretssag [gä’ste-], da., ett mål, i
hvilket part är gjæst (gäst, ej hemmahörande)
i den jurisdiktion, där målet behandlas. Den
processuella behandlingen är i vissa afseenden
afvikande från den vanliga i syfte att åstadkomma
ett snabbare afgörande. En afdelning af "Hof-
og stadsretten" i Köpenhamn är gjæsteret;
utom Köpenhamn finnas inga gjæsteretter, men
"gjæsteretssagerne" behandlas vid de allmänna
underrätterna efter vissa särskilda regler. Äfven
i Norge känner man en gjæsteretsprocess.
E. K.

Gjæsvær [jäs-], den viktigaste fiskeplatsen i
VästFinmarken (Norge), är en samling af låga
öar och skär, hvilken ligger rakt utanför
den på Mageröens västra kust inskjutande
Tuefjorden, icke långt från Europas
nordligaste punkter, Knivskjærodden och
Nordkap. G. är den nordligaste bebyggda
plats i Norge. Det har telegraf- samt
ångbåtsförbindelse med Hammerfest och Vadsö.
O. A. Ö.

Gjöaexpeditionen [göa-]. Se Polarexpeditioner.

Gjöe [gö’e], dansk adelsätt. Se Göye.

Gjök, geogr. Se Gök.

Gjöl [göl], ö i Limfjorden, 11 km. n. v. om
Aalborg. 25 kvkm. 818 inv. (1906). Ön hör
till Hjörrings amt och är ganska bördig.
E. Ebg.

Gjölbaschi (i forntiden Trysa), by i vilajetet
Konia i Mindre Asien, i det forna Lycien, 5
km. från kusten, 10 km. från Myras ruiner. 1842
fann prof. Schönborn strax ö. om G. på en brant
klipphöjd, 866 m. ö. h., en storartad grafkammare
(heroon), som, sannolikt uppförd under
medverkan af attiska konstnärer, var rikt prydd
med skulpturer i nummulitkalk (Odysseus’ mord på
friarna, jakten på kalydoniska vildsvinet, Ilions
förstöring, amasonstriden m. m.). Skulpturerna
fördes 1882 till Wien af en expedition under
O. Benndorfs ledning.
(T. J. A.)

Gjör [jör], Bolette Margrete, född Nissen,
norsk författarinna, f. 1835 i Trondhjem,
gift 1872 med kyrkoherden Fr. J. Gjör, har
varit verksam för diakoniss-saken, missionen
och välgörenhetsarbetet samt har, under märket
Margrethe, skrifvit ett stort antal religiösa
berättelser, bland hvilka må nämnas Anna Helsing
(1884), Et stormveir (1887), som handlar om
prästen Lammers, De nykonfirmerte (1889; "Efter
konfirmationen", 1892), Prestefruen (1890;
"Prästfrun", 1895) och Missionsbarnet (1892;
sv. öfv. 1900) samt flera barnböcker.
O. A. Ö.

Gjörling [jör-], Agnes Nathalie, född Dehn, dansk
skådespelerska, f. 28 sept. 1851 i Köpenhamn,
var som barn anställd vid baletten och
debuterade 1867 på kungliga teatern, där
hon snart gjorde sig bemärkt, i synnerhet
i romantiska roller (Imogen i Shaksperes
"Cymbeline", 1871, Grefvinnan Gray i von der
Keckes "Bertran de Bom", 1873). Efter sitt
giftermål, 1880, uppträdde hon mera sällan och
fick 1888 afsked, men spelade 1889–93 med stor
framgång på Dagmarteatern.
E. Ebg.

Gjörwell. 1. Karl Kristofer G., historiker,
bibliograf, publicist, f. 10 febr. 1731 i
Landskrona som naturlig son af en officer,
Kristofer Feif-Ehrensparre, d. 26 aug. 1811
i Stockholm. Han uppfostrades först hos sina
fastrar, två gudliga damer, hvilka tvifvelsutan
grundlade den religiöst känslosamma stämning,
som följde honom lifvet igenom. Då det visade
sig, att han icke lämpade sig för faderns yrke,
sändes han till universiteten, först Åbo, sedan
Lund, Greifswald och åter Lund, där Lagerbring
utöfvade ett för hans framtid betydelsefullt
inflytande på honom. Ursprungligen bestämd
till präst, kände han sig föga tilltalad af
den ortodoxa förståndstron och mera dragen
till pietistiska riktningar. Under en resa
1750–51 till Holland och Frankrike synes han
ha anfäktats af tvifvelsmål och frestelser
till naturalism, men då han 1751 återkom till
Sverige för att bosätta sig i Stockholm, blef
han snart allvarligt gripen af herrnhutismens
läror, som han förblef trogen. Men han förenade
med sin religiösa känslosamhet en älskvärd,
barnslig glädtighet, som han bevarade trots
de många bekymmer och svårigheter han måste
genomgå. I Stockholm verkade han först som
informator; tankar att resa till Herrnhut för
att egna sig åt brödraförsamlingens tjänst
öfvergaf han och egnade sig i stället åt
forskning och förlagsverksamhet. Han ingick
1755 vid k. biblioteket, erhöll 1764 titeln vice
bibliotekarie, men råkade i spändt förhållande
till sin förman, tog 1781 tjänstledighet och
lyckades icke på 1790-talet göra sin survivans
till bibliotekarietjänsten gällande, utan fick
afsked med en liten pension.

illustration placeholder
[Porträtt; ingen bildtext]


Redan 1754 hade han börjat sin verksamhet
som skriftställare genom de "Bref om blandade
ämnen", som utkommo i 12 nummer med oregelbundna
mellantider och som omhandla politik (hatt),
ekonomi, religion (bl. a. angrep G. Bayle och
Holberg som naturalister). Han utgaf vidare
"Stockholms historiska bibliotek" (1755), som
omfattade lefvernesbeskrifningar, litterära
nyheter och historiska recensioner. Af större
betydelse blef dess aflösare, månadsskriften
"Den (svänska) svenska Mercurius", som började
utkomma i juli 1755 och fortgick t. o. m. juni
1761 samt – efter l 1/2 års hvila – från jan. 1763
till juni 1765 ("Svenske Mercurius") och som är
den första i högre mening litterära journalen i
Sverige, hvilken efter utländska mönster, främst
"Göttingische anzeigen von gelehrten sachen",
meddelade uppsatser i historia, filosofi, moral,
fysik och ekonomi (i öfv. och original), lärda
nyheter, recensioner samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:19 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0641.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free