- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1311-1312

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gleichenia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Gleichenia Sm., bot., ormbunksläkte af
gleicheniacéernas familj, hvilken utmärkes
genom nakna sporplättar (sori), bildade af ett
fåtal (2–8) sittande sporangier med central,
tvärställd, fullständig ring. Rhizomen äro
krypande eller klättrande och bladen oftast
en eller flera gånger dikotomiskt förgrenade,
med sista ordningens flikar hos undersläktet
Eugleichenia runda, hos Mertensia jämbreda
eller aflånga. De flesta gleicheniorna tillhöra
södra halfklotet (Södra Afrika, Australien,
Nya Zeeland, Syd-Amerika); några finnas dock i
Ostindien, och ett par arter nå därifrån till
Japan. Dessa arter jämte den på Nya Zeeland
och några i södra Afrika och Syd-Amerika gå
utom vändkretsarna, annars tillhöra de flesta
tropikerna. – Under forna geologiska perioder
hade dock släktet en helt annan utbredning,
och det förekom under krittiden såväl i Europa
som i synnerhet på Nord-Grönland, hvarifrån
Heer beskrifvit ej mindre än 18 fossila
arter, hvilka äro af intresse äfven därigenom,
att flera af dem synas tillhöra ett numera
utdödt undersläkte, Didymosorus, utmärkt
af tvenne sporplättar på hvarje småflik.

A. G. N.

Gleichen-Russwurm [glajchen-rossvorm], von.
1. Emilie von G., tysk författarinna,
skalden Fr. von Schillers yngsta dotter,
f. 1804, d. 1872, sedan 1828 gift med bajerske
kammarherren Adalbert von G., utgaf flera
bidrag till sina föräldrars historia:
Der briefwechsel von Schiller und Lotte 1788–89 (1856; senast 1897),
Schillers beziehungen zu eltern, geschwistern und der familie v. Wolzogen (1859),
Charlotte v. Schiller und ihre freunde (1860–65),
Schillers dramatische entwürfe (1867) m. m.

2. Heinrich Ludwig von G., friherre, den
föregåendes son, tysk målare, f. 1836 i Bajern,
d. 1901 i Weimar, utbildad i Weimar under
M. Schmidt och T. Hagen, målade stämningsfulla,
ofta djärft naturalistiska landskap med
karakteristiskt staffage äfvensom genrebilder.
Bland hans verk märkes en
Idyll (fårherde med sin hjord, 1885, Nationalgalleriet i Berlin).
Han uppträdde äfven som etsare med öfver 50 blad,
flertalet landskapsbilder. Se biogr. af B. Frenzel
och M. Lehrs (1902). –
G:s son, Karl Alexander von G., f. 1865
i München, där han är bosatt, har gjort sig känd
som författare
(Amor und Psyche 1896,
Vergeltung 1902 m. fl.).

J. K–e.

Gleig [gle’g], George Robert, engelsk
skriftställare, f. 1796 i Stirling, Skottland,
d. 1888, ingick först i krigstjänst och deltog
som löjtnant i fälttågen på Pyreneiska halfön
och i Nord-Amerika 1813–14. Sedermera egnade han
sig åt teologiska studier, blef 1820 prästvigd
och 1822 kyrkoherde. 1834 utnämndes han till
kaplan vid militärsjukhuset i Chelsea, 1844 till
generalkaplan vid armén och, sedan han 1846
utarbetat en plan för undervisning af soldater,
till generalinspektör för undervisningen
vid militärskolorna. 1875 lämnade han sina
offentliga befattningar. G:s första litterära
alster var
The subaltern (1825; sedan flera gånger upplagdt),
en underhållande skildring af fältlifvet i
Spanien under Wellington, hvartill senare
anslöt sig
Campaigns at Washington and New-Orleans (1847).
Bland G:s många öfriga skrifter – mest af
krigshistoriskt eller biografiskt innehåll –
må nämnas
Chelsea hospital and its traditions (3 bd, 1838),

biografier öfver
Warren Hastings (3 bd, 1841),
Clive (1848),
Wellington (1862) och
Walter Scott (1871)
samt en samling
Essays, biographical, historical and miscellaneous (2 bd, 1858).

(V. S–g.)

Gleim [glajm], Johann Wilhelm Ludwig,
tysk skald, f. 1719 i Ermsleben, d. 1803
i Halberstadt, studerade juridik i Halle
och debuterade på den litterära banan med
illustration placeholder

Versuch in scherzhaften liedern (1744, 1745 och 1753),
som möttes af allmänt bifall, samt det på
scenen gärna sedda herdespelet
Der blöde schäfer (1745).
1744 deltog han som sekreterare hos prins
Vilhelm af Brandenburg i andra schlesiska
kriget. 1747–97 var han sekreterare vid
domkapitlet i Halberstadt och kanonikus vid
stiftet Wallbeck. På uppmaning af Lessing
grep sig G. an med att besjunga Fredrik II
under sjuåriga kriget; så uppstod ett antal
sångbara, folkligt lagda visor, som samlades
i häftet
Preussische kriegslieder... von einem grenadier (nytryck af A. Sauer med inledning, 1882).
Den s. k. anakreontiska diktningen i Tyskland,
hvilken förberedts af Hagedorn, har sin
representativa gestalt i G., som outtröttligt
odlade alla dess arter. Graciösa, lekande, men
både i form och innehåll rätt enformiga, ha
dessa kärleks- och dryckesvisor haft betydelse
som reaktion och motvikt mot Gottscheds och hans
anhängares torra korrekthet. Efter fullbordandet
af krigsdikterna sjönk G:s skaparkraft, och hans
tallösa senare arbeten (bl. a.
Lieder für das volk, 1772,
Halladat, oder das rothe buch, 1774,
som i orientalisk kostym predikar lefnadsvisdom)
visade ingen förmåga af utveckling eller fördjupning
och kommo därför att sakna bifall och inflytande.
Personligen välvillig och hjälpsam, sökte G.
emellertid städse att understödja yngre tyska
författare och var på mångfaldigt sätt verksam
för deras bästa. Hans
Sämtliche werke utkommo i 7 bd, 1811–13;
ett supplementband tillfogades 1841.
G:s bref växling med Heine och J. von Müller
utgafs 1806; hans bref till Heine ånyo 1894–96
och till Lessing i Hempels Lessingupplaga, bd 20;
brefväxlingen med Uz 1899. En lefnadsteckning
öfver G. utgaf Körte 1811. Jfr Muncker i inledningen
till bd 45 af Kürschners "Deutsche national-litteratur" och
Runze, "Gleim und die seinen" (i "Zeitschrift für bücherfreunde", XI, 1908).

R–n B.

Gleipner, isl. Se Fenresulfven.

Gleisweiler [gla’jsvajler], by i Rhenpfalz,
vid östra foten af Hardt, 350 m. ö. h. Luftkurort
i förening med vattenkuranstalt samt vassle- och
drufkur.

Ln.

Gleiwitz [gla’j-], stad (stadskrets) i
preussiska reg.-omr. Oppeln (prov. Schlesien),
vid Klodnitz. 61,326 inv. (1905), däraf omkr. en
fjärdedel talar polska. G. är medelpunkten
för järnindustrien i öfre Schlesien. Utom ett
kungligt hytteverk (G. hütte) med gjuteri och
maskinverkstad finnas flera enskilda gjuterier,
mekaniska verkstäder, fabriker

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:19 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0686.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free