- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1363-1364

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gnejs ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1363

Gnejsgranit-Gnistan

1364

titkorn). Genom fältspatens utbildning i större
partier eller kristaller (ögon) uppkommer
s. k. ögongnejs. - Gnejsen har inom Sverige
stor utbredning och förekommer, såsom verkliga
berg och kullar, ofta öfver stora vidder, inom
nästan alla provinser. Den innehåller stundom
kalkstenslager samt malmförekomster och är en
af de bergarter, som

^,, ^J*?g!$|P6,.*..,,./ ,

.y^A ’

SUttU"1 ’ .’. .
’ ^ML^-À’kr%«

» ^.....*..:. ~:,-.; .£$* *.
- –? ^

:’^

Grå gnejs, (Nat. storl.). De mörka
partierna äro gKmmer.

sammanföras under benämningen k r i s t a 11 i n
i–s k a skiffrar. Den kan i många fall användas
till byggnadssten (brohvalf, trottoarkantsten,
yttertrappor m. m.) samt till tuktad gatsten.
&. E.

Gnejsgranit, petrogr. Se Gnejs och Granit.

Gnesen (po. Gniezno), stad i preussiska
reg.-omr. Bromberg (prov. Posen). 23,726
inv. (1905), hvaraf omkr. hälften
polacker. G. har ett gymnasium, en evangelisk
och 9 katolska kyrkor, däribland den gotiska
domen (14:e årh.; hufvudskeppet tillbyggdt i
barock 1760-90). Sockerfabrik, järngjuteri och
maskinverkstad; stora kvarnar. Stora häst- och
nötkreatursmarknader. - G. är en af de äldsta
städerna i det forna konungariket Polen och var
till 1320 de polske konungarnas kröuingsstad. I
11 :e årh. blef G. ärkebiskopssäte, hvars
innehafvare i 15:e årh. fick titeln Polens och
Litauens primas, sedan 1572 var Polens förste
furste, riksföreståndare under interregnum, ledde
konungavalet och krönte den nye konungen. G. är
ännu säte för ett domkapitel, men ärkebiskopen
residerar i Posen. "27 april 1656 vunno
svenskarna vid G. en seger öfver polackerna.
(J. F. N.)

Gnesio-lutheraner (eg. äkta lutheraner), den
riktning bland 1500-talets tyska lutheraner,
som strängt fasthöll vid Luthers afvisande
hållning gentemot den reformerta kyrkan under
bekämpande af Melanchthons och hans skolas
förmedlande tendenser.

Gnesta, municipalsamhälle i Frustuna socken,
Södermanlands län, vid G. järnvägsstation å
Västra stambanan, 66 kin. från Stockholm. Det
omfattar ett område af 42,6 har och hade 984
inv. 1908. Många handlande och handtverkare,
mejerier, bryggeri, af delningskontor af
Södermanlands eusk. bank, tingshus för Daga
härad, läkare, apotek, veterinärläkare m. m. A
den hvarje månad hållna torgdagen förekommer en
liflig handel med kreatur (i april och okt. äfven
hästmarknad) och särskildt med slaktkreatur till
Stockholm. Ordnings-, byggnads- och

brandstadgarna för rikets städer äfvensom
hälsovårdsstadgan i hvad den afser stad
skola i tillämpliga delar lända till
efterrättelse sedan 1883. Taxeringsvärdet af
fast egendom 1908: 1,231,700 kr. Gnetäceæ,
bot. Se Gnetäles. Gnetäles, bot., den högst
stående klassen bland gymnospermerna. Stammen
är enkel eller grenad, bladen hela och
motsatta. Blommorna, som äro förenade i
blomställningar och mer eller mindre täckta af
högblad, äro enkönade eller skenbart tvåkönade
och försedda med hylle, hvarigenom de afvika från
alla andra gym-nospermers blommor. Gnetalerna
skiljas från öfriga gymnospermer äfven genom
förekomsten af kärl i den sekundära veden,
som saknar hartsgångar. Embryot har två
hjärtblad. Klassen innehåller endast en
familj, Gnetäceæ , med 3 släkten, Ephedra,
Tumboa (Welwitschia) och Gnetum, hvilka äro
hvarandra så olika till utseende och inre
byggnad, att man knappt kan föra dem till samma
familj. Ep/iedra-arterna äro buskar med till
fjäll reducerade blad, Gnetwm-arterna vanligen
slingrande lianer med blad af vanligt utseende,
Tumboa, som har endast 2 blad, nående en ålder
af 100 år, är en af växtrikets märkvärdigaste
former. Familjens nytta är obetydlig. Några
Epfeedra-arter ha medicinsk användning, fröna
af Ephedra och Gnetum ha ett köttigt, ätbart
hylle. Jfr E p h e d r a och T u m b o a.
G. L-m.

Gnetum, bot. Se Gnetäles. Gniben, den
nordvästligaste spetsen af Själlands
ödde, 20 m. hög. Därifrån sträcker sig
Själlands rev 10 km. ut i Kattegatt.
E. Ebg.

Gnideld, eld, som framkallas genom
gnidning. Se Elddon.

Gni’dus, lat. Se K n i d o s. Gniezno
[gnjäsnå], polska namnformen för G n e-s en
(se d. o.).

Gnipahålan (Gnupahålan), nord. myt. Se G
ar m.

Gnista. Se Elektrisk gnista. Gnistan, ett i
Göteborg efter mönstret af Stockholmssällskapet
Idun 27 nov. 1878 stiftadt sällskap, som
ursprungligen haft till syftemål att utgöra en
samlingspunkt för konstnärer, vetenskapsidkare,
skriftställare och konstälskare, men som
senare ej obetydligt vidgat ramen för sina
ledamöter. Sällskapet sammanträder en gång i
månaden, med undantag af de tre sommarmånaderna;
vid sammankomsterna hållas föredrag eller
anordnas meningsutbyten samt föranstaltas
utställningar. Sällskapet har ock verkat
ej obetydligt utåt, har bl. a. anordnat
offentliga utställningar, hvilka haft stor
betydelse för väckande af konstintresset i
Göteborg, sålunda i jan. 1880 en utställning
af äldre konstindustri; sommaren 1881 en stor
skandinavisk konstutställning (vid hvilken
300 nordiska konstnärer voro representerade
med omkr. 750 konstverk) och i samband därmed
ett nordiskt konstnärsmöte; hösten 1886 -
tillsammans med Göteborgs konstförening - en
nordisk konstutställning i samband med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:03:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0712.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free