- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1409-1410

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Godwin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1409

Goerzke-Goethe

1410

blef 1883 statsminister i Braunschweig och
stod efter hertig Vilhelms död (18 okt. 1884)
i spetsen för regeringen, till dess prins Albrekt
af Preussen 2 nov. 1880 öfvertog denna, hvarefter
G. återtog första platsen i statsrådet. Jfr B
r a u n s c h w e i g, sp. 44 -45, och C u m b
e r l a n d, sp. 950. 1. J- Th. W.

Goerzke [gö’rtske], Joachim Ernst von,
svensk-brandenburgsk militär, f. 1611 i
Bollersdorf i Brandenburg, d. 1682 som guvernör
i Küstrin, kom 1620 tal Sverige som page hos
drottning Maria Eleonora, öfvergick 1623 i Gustaf
Adolfs tjänst och deltog på svenska sidan i
trettioåriga kriget, hvarunder han avancerade
till öfverste för ett kavalleriregemente
1645. Efter westfaliska freden lefde han på sina
gods till 1656, då han gick i brandenburgsk
tjänst. Han kämpade i Polen, 1674 i Elsass,
1675-1678 i Brandenburg och Pommern, hvarvid han
utmärkte sig vid Fehrbellin, och förde slutligen
befälet i Preussen mot Henrik Horns svenska här,
som han dref tillbaka till Livland.

Goes [chõs] 1. Ter G., stad i holländska
prov. Zeeland, på ön Zuid-Beveland,
genom kanal förenad med Scheldes östra
mynning. 6,919 inv. (1900). Präktig gotisk kyrka,
hist.-arkeologiskt museum, sågverk, skeppsbyggen,
cigarrtillverkning. (J. F. N.)

Goes [chõs], Hugo van der, nederländsk målare,
sannolikt född i Gent (födelseåret okändt),
d. 1482 som vansinnig i klostret Eoodendale vid
Soignies, i hvilket han inträdt 1478. G. var
verksam i Gent, i hvars målargille han finnes
upptagen 1465-75 som medlem och senare som
dekan. De romantiska legender, som knutits till
hans person, ega ej bestånd inför den kritiska
forskningen. Hans förnämsta verk är ett stort
triptychon med herdarnas tillbedjan, beställdt
af den florentinske handelsagenten Portinari
för kyrkan S. Maria Nuova i Florens (nu i
Uffizierna). En präktig Herdarnas till- bedjan
förvärfvades 1903 till Kaiser-Friedrich-museet
i Berlin från privat ego i Madrid. Vidare
tillskrifvas mästaren Marias död i museet
i Brügge, ett di-ptychon med Syndafallet
och Kristi begråtande i hof-museet i Wien,
ett triptychon med Konungarnas tillbedjan
i Liechtensteingalleriet i Wien, en Madonna
i Städelsches institut i Frankfurt a/M, ett
porträtt af Karl af Bourbon i Germanisches museum
i Nürnberg. G. var i besittning af en inträngande
naturalistisk begaf ning, som dock låg äfven
åt det mystiska och själsligt sällsamma.
A. L. R.

Goes [gå’is], Damiäo de, portugisisk diplomat
och historiker, f. 1501, d. 1573, studerade i
Padua, blef 1523 portugisisk chargé d’affaires
i Flandern, sedermera vid konung Sigismund II:s
hof i Vilna samt i Danmark och Sverige (1531)
och .utnämndes slutligen till rikshistoriograf
och arkivarie vid statsarkivet i Lissabon. Han
författade en Lappiæ descriptio (tryckt bland
Opuscula 1544, 2 V» s.), hufvudsakligen grundad
på uppgifter af bröderna Johannes och Olaus
Magnus. Hans förnämsta arbete är Cronica de dom
Manoel (1566-67; nya uppl. 1619, 1749 och 1790).

Goes [gft/es], Axel Teodor, naturforskare, f. 3
juli 1835 i Eöks socken, Östergötlands län, d. 20
aug. 1897, blef 1854 student i Uppsala och 1864
med. licentiat därstädes. G. medföljde som läkare
och naturforskare 0. Torells expedition till
Spetsbergen 1861, undersökte s. å. hafsfaunan
kring

Tryckt den "/s C8

norska Finmarken och 1862, med understöd
ai Vet.-akad., faunan utanför Sveriges
västkust. 1865 förordnades han till guvernements-
och garnisonsläkare på ön S:t Barthélemy,
hvarifrån han gjorde vidlyftiga undersökningar
öfver Karibiska hafvets natur. Han samlade
såväl från öns kuster som från de större,
dittills föga genomforskade djupen (på 750
m. under hafsytan) massor af naturalier,
hvilka införlifvats med naturhistoriska
riksmuseets samlingar. 1870 tog G. afsked från
sin plats på Barthélemy och utnämndes 1871 till
provinsialläkare i Boxholms distrikt, beklädde
1879-85 samma post i Visby och 1885-95 i Kisa
distrikt. Vid Köpenhamns universitets jubelfest
1879 utnämndes G. till med. hedersdoktor. Han
skref åtskilliga. uppsatser i Vet. -akad :s
"Öfversigt".

Goessnitz [gö’ss-]. Se Gössnitz.

Goethe [göte], Johann Wolfgang von, tysk
skald, föddes 28 augusti 1749 i Frankfurt
am Main. Hans föräldrar voro kejserliga rådet
Johann Gäspar G. (f. 1710, d. 1782) och Katharina
Elisabeth Textor (f. 1731, d. 1808). Den förre,
hvars stränghet och ordningssinne hindrade ett
innerligt förhållande till barnen, gaf i andligt
arf konstförstånd och lifligt forskningsbegär,
själfständighet och konsekvens; den senare var en
solig, rik och sund natur med strålande fantasi,
stark humor och frisk humanitet ; hennes läggning
och inflytande voro för sonen bestämmande
(F. Ewart, "G :s väter", 1899, Heinemann,
"G:s mutter", 7:e uppl. 1904; 0. Levertin,
"G:s föräldrar",! "Essayer",II, 1907; A. Kbster,
"Die briefe der Frau Rath G.", 3:e uppl. 1905). G
:s af fadern ledda uppfostran omfattade ytterst
mångsidiga studier i språk, matematik, historia,
musik, teckning, hvartill kom sysselsättning med
faderns konst- och naturaliesamlingar. Eika och
växlande intryck af födelsestadens egenartade
förhållanden, en fransk härs inkvartering där
1759-61, hvarigenom G. lärde sig franska och
kom att åse franska teaterföreställningar, och
föräldrarnas umgänge med betydande personer läto
G. lära känna en mängd olika lifsförhållanden;
ett svärmeri för "Gretchen" 1764 satte hans
känslolif i rörelse. Tidiga poetiska försök
och sträfvanden att efterlikna teaterpjäserna
tillhöra äfven denna tid (se W. Scherer, "Aus
G:s frühzeit", 1879).

På faderns önskan begaf han sig hösten 1765
till Leipzig för att studera juridik. Men
hvarken de juridiska föreläsningarna eller
Gellerts moraliska intresserade honom; han
tillbragte tiden med ett muntert kamratlif,
utvecklade sitt konstsinne genom lektioner för
(Eser och tillegnade sig en mera riksspråklig
stil än den ursprungliga frankfurtdialekten. En
genom hans ogrundade svartsjuka störd kärlek
till den sköna Käthchen Schönkopf (se d. o.) var
Leipzigvistelsens viktigaste upplefvande. Efter
en kort misströstan om sina poetiska anlag,
föranledd af hård kritik, fort-

9 b. 45

, Goethe i yngre mannaåren,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0735.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free