Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gorkoje ozero ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1493
Gorostiza-Gorst
1494
üämnda distrikt, vid floden G. 8.000 inv. Hamn
med holländskt fort; säte för en infödd
furste. J- F- N-
Gorosti za [gåråsti’tha], Manuel Eduardo
de, spansk-mexikansk komediförfattare,
f. 1789, troligen i Veracruz, d. 1851,
nödgades af politiska skäl emigrera till
London 1823, men återvände till Mexico 1833,
blef ledamot af statsrådet, senare sändebud i
London, Paris och New York, därefter chef för
nationalbiblioteket och slutligen direktör för
nationalteatern. Såsom lyriker är G. af ringa
betydelse, men hans dramatiska produktion är af
mycken förtjänst. Han är en .-god skildrare af
sin tids dagliga lif, i Moratins :genre. ej
utan kvickhet, ehuru något enformig. Hans
bästa arbeten äro: Conligo pan y ccbolla. 1833
{af Scribe omarbetad i "Üne chaumiére et
son .cocur"), "Indulgencia para todos, 1848
(af Laube .omarbetad i ’?Cato von Eisen"),
Las costumbrcs de .mitano, El amigo intimo,
Dieguito och Tal para .cual ö los liombres y
las mujeres. Ett urval af G :s -arbeten utkom i
4 bd i Bruxelles och Paris 1825 -26 under titel
"Teatro escogido". G. finnes upptagen i spanska
akad :s "Catålogo de autores de la ienffua".
Ad. H-n.
Gorove [gåråve], Istvan, ungersk politiker,
f. 1819, d. 1881, gjorde sig på 1840-talct
känd genom .sina i liberal anda hållna
politiska arbeten Nem zctiséy (Nationalitet,
1842), och Nyiigot (Västerlandet. 2 bd, 1844),
uppträdde 1848 som medlem först af landtdagen i
Pressburg och sedan, under revolutionstiden, af
ungerska nationalförsamlingen, mot de radikala
ytterlighetsmännen, men nödgades dock efter
revolutionens undertryckande fly till utlandet
och fick först 1856 tillåtelse att återvända. Han
blef sedermera en af Déaks trognaste anhängare
och satt 1867-71 i Andrassys ministär, först
som minister för handel, jordbruk och industri,
sedan 1870 sorn kommunikationsminister. 1871
utgick G. ur ministären, missnöjd med dess föga
frisinnade förslag till kommunallagar, och drog
sig kort därefter af hälsoskäl tillbaka från
det politiska lifvet.
Gorresio fgårrësiå], G a sp a r e, italiensk
orientalist, f. 1808, d. 1891, blef 1832
professor i historia vid krigshögskolan och 1834
i filologi vid universitetet i Turin. G. började
1838, med statsunderstöd, orientaliska studier
i Paris, blef 1852 professor i sanskrit i Turin
(den förste i Italien) och utnämndes 1862 till
överbibliotekarie vid nationalbiblioteket i
samma stad samt blef 1876 utländsk led. af
Institutet. Hans hufvudarbete är en edition
.af det berömda indiska poemet "Eäniäyana"
jämte öfversättning, Råmåyana. poema indiano
di Valmicln (1843-58), hvilken värderas för
tolkningens trohet och språkets elegans.
(K- V. 7.)
Gorries von Gorgas, Johan, ingenjör, gick under
30-åriga krigets senare skede i svensk tjänst
och blef kapten vid H. K. v. Königsmarcks
regemente och ingenjör vid fästningarna
i Bremen. Han utarbetade en karta öfver
Bremen och Verden och blef 1650 ingenjör
vid bremiska fortifikationsstaten, adlades
1653, blef öfverstelöjtnant och kommendant i
Burg 1654 och medföljde 1655 ett till Polen
marscherande regemente. Han förordnades där
s. å. till generalkvartermästarlöjtnant och
generalkvartermästare. 1656 uppgjorde han dcssein
till Graudenz’ befästande och hade öfverinseende
öfver befästningsarbeten i Preussen. 1657
medföljde han Karl X
till Danmark som generalkvartermästare
och blef 3 aug. tillika öfverste för ett
dragonregemente. G. ledde jämte Dahlbergh
belägringen af Frederiksodde och anordnade
det befästa lägret vid Bredstrup, men deltog
ej i tåget öfver Belten, utan kvar-stannado
i Holstein hos pfalzgrefven af Sulzbach; i
slutet af 1658 kallades han emellertid öfver
till Själland for att öfvertaga ledningen af
Köpenhamns belägring och befäste 1659 Korsör
och Nyborg samt Nakskov, där han förordnades
till kommendant. Efter krigets slut fick han
afsked 1661 och gick i kurfurstens af Pfalz
tjänst som "råd och general-wachtmästare öfver
militiæstaten". G. öfvergick sedermera i dansk
tjänst som generalmajor och kommenderades till
Norge, där han 1667 synes ha fått kommandot öfver
niilitien sunnanfjälls och sedan avancerat till
generallöjtnant. L. W:son M.
Gorringebanken. Se Atlantiska hafvet, sp. 337.
Gorrveda, oriktig form för G å r d v e d a,
(se d. o.).
Gorsedd. Se Eisteddfod.
Gõrski [gur-], S t a n i s X a w. polsk
historiker, f. 1489, d. 1572 i Krakau, blef
efter teologiska och juridiska studier i
Krakau och Padua sekreterare hos biskop Piotr
Tomicki i Krakau och sedan domherre, var på
sin tid en af Polens lärdaste män och samlade
de s. k. "Acta tomiciana" (27 bd), en storartad
samling af för Polens historia viktiga dokument
för tiden 1507-48, hvilka G. själf till största
delen afskref efter dåtida urkunder, bref och
politisk-diplomatiska skrifter och som 1852
började utgifvas af trycket. Jfr "Übersicht der
polnischen geschichtlichen literatur der letzten
jahre" (i Sybels "Historische zeitschrift",
bd 18, 1867). A-d J.
Gorst [gå’st]. 1. Sir John Eldon G., engelsk
statsman, f. 1835 i Preston, 1861-64 brittisk
civilkominissario på Nya Zeeland, medlem af
underhuset 1866-68 och 1875-1906, intog som sådan
en bemärkt ställning, tillhörde E. Churchills
(se denne, sp. 277) "fjärde parti" och var
1890 ombud på arbetarskyddskonferensen i
Berlin. 1885 -86 var han solicitor general
i Salisburys första ministär, 1886-91
understatssekreterare för Indien och 1891-92
finanssekreterare i dennes andra och slutligen
1895-1902 undervisningsminister ("vicepresident
of committee council ön education") i Salisburys
tredje ministär; som sådan genomförde han
undervisningsdepartementets omorganisation som
Board of education (1899-1900). Efter sin af gång
understödde G. kraftigt Balfours skollagsförslag
(1902). men intog i flera andra frågor en
oppositionell hållning.
2. Sir Eldon G., den föregåendes son. engelsk
diplomat, f. 25 juni 1861 på Nya Zeeland, var
en tid privatsekreterare hos lord E. Churchill,
inträdde i diplomatisk tjänst 1885, anställdes
i Kairo 1886. blef kontrollör öfver den direkta
skatteuppbörden i Egypten 1890, befordrades
1892 och 1894 och var 1898-1904 finansiell
rådgifvare hos egyptiska regeringen. 1904-07
var han biträdande undersekreterare i engelska
utrikesdepartementet och efterträdde 1907
lord Cromer som brittisk minister, agent
och generalkonsul i Egypten, d. v. s. detta
lands egentlige styresman. G. anses ega stor
förmåga och erfarenhet i diplomatiska, finans-
och organisationsfrågor; bl. a. ombildade han
på 1890-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
