- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1491-1492

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gorkoje ozero ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som på icke-ryskt språk skrifvits om G. i
bokform, torde vara E. J. Dillon, "M. G." (London
1902). Jfr R. Lindqvist, "M. G., ett monografiskt
utkast" (i "Ateneum", 1901) och "Lifshelvetet
i rampljus" (i "Finsk tidskrift", 1904),
J. Mandelstam, "G. och hans verk" (i "Ateneum",
1902), A. Jensens G.-studie i "Varia"
(s. å.),. T. Söderhielm, "Några reflexioner
öfver ’Natthärbärgets’ diktare" (i "Euterpe",
1903), och A. Ruhe, "M. G." (1905). Till sv. äro
vidare öfversatta "Berättelser" (3 bd, 1901-02;
I i 3:e uppl. 1907), "Varjenka Aljesova"
(1901 och 1904), "I mörkret och i fängelset"
(1905) och "En mor" (1907).
A-d J.

<b>Gorkoje ozero<b>. Se Dengis.

Gorkum [chå’r-]. Se Gorinchem.

Gorlice [gårli’tse], stad i
västra Galizien, vid Ropa. 6,437
inv. (1900). Petroleumraffinaderier och annan
industri; i närheten vidsträckta oljefält.
J. F. N.

Gorm (sammandragen form för äldre Godorm,
angls. Godrum), namn på flera under heden
tid uppträdande danska konungar (jfr
t. ex. Danelagen, sp. 1247). Den siste bäraren
af namnet, Gorm den gamle, ansågs förr, ehuru
säkerligen med orätt, som den förste konungen
öfver hela Danmark. I slutet af 900-talet lade
han nämligen Jutland under Lejrekonungarnas
spira; men denna bedrift, som enligt den större
Jällinge-stenens vittnesbörd egentligen utfördes
af hans yngre son, Harald Blåtand, som sedan blef
faderns efterträdare, betecknar endast slutet
af en tillfällig skilsmässa mellan landskapen,
hvilka redan före G:s tid flera gånger varit
förenade och äfven sedermera tidtals styrdes
af olika konungar. G. skall, enligt sagorna, ha
härskat i hundra vintrar – hvaraf väl tillnamnet
– (han dog omkr. 936) och varit en ifrig hedning,
men af sin kristna drottning, Tyra Danabot (se
Tyra 1), något hejdats i sitt förföljande af de
kristne. Denna sägen har dock ringa historisk
hemul, liksom äfven berättelsen om, att G. dog af
sorg, då hans drottning bragte honom budskapet
om sonen Knut Danaasts död, stämplas som en
saga af den utan tvifvel äkta inskriften på
den mindre Jällinge-stenen, enligt hvilken
inskrift G. själf rest stenen öfver Tyra. G:s
och Tyras namn äro förbundna med Danmarks
förnämsta fornminnesmärke, de båda stora
högarna vid Jällinge (nära Vejle). af hvilka
den ena innesluter deras timrade grafkammare.
C. R. (Ad. N-n.)

Gornerhorn [gå’rnerhårn]. Se <sp>Dufourspetsen<sp>.

b>Gornicki</b> [gurni’tski], <sp>Lukasz<sp>, polsk författare,
f. 1527, d. 1603, blef efter teologiska
studier i Krakau och Padua sekreterare hos
konung Sigismund August och präst i Wieliczka,
upphöjdes 1561 i adligt stånd, utnämndes till
kunglig bibliotekarie och 1570 till starosta
(ståthållare, borgfogde) i Tykocin. G. anses
som en af den polska "guldålderns" främsta
prosaister. Hans mest berömda arbete är
Dicorzanin polski (Den polske hofmannen), 1566,
en öfversättning och på polska förhållanden
tillämpad omarbetning af Baldassarre Castigliones
"II cortegniano", uppställande en idealiserad
bild af en dåtida ädling och af adelssamhället i
dess helhet. G. författade ock ett par märkliga
politiska skrifter, Rozmowa o elekcyej,
o wolnosci, o prawie i obyczajach polskich

(1616), hvari han kritiserade
det gamla, själfsvåldiga systemet och
valmonarkien, samt Droga do zupelnej wolnosci
(Vägen till fullständig frihet, 1637),
hvari förordas en oligarkisk republik
efter venezianskt mönster. Hans polska
krönika, Dzieje w koronie polskiej od
r
. 1538-72 (1637), utgör blott en samling
anekdoter utan egentligt historiskt värde. G:s
samlade verk utkommo 1886. Jfr Löwenfeld,
"L. G., sein leben und seine werke" (1884).
A-d J.

Gornji-Dubniak (G.-Dübnik), stad i Bulgarien, vid
vägen mellan Sofia och Plevna, 12 km. s. ö. från
sistnämnda ort, bekant genom slaget 24
okt. 1877. För att skydda sina förbindelser med
Sofia, under det han höll sig i sitt befästa
läger vid Plevna, befäste Osman pascha åtskilliga
orter vid vägen, bl. a. G., och inlade besättning
i dem. Först då förstärkningar anlände, i midten
af okt., kunde den ryska krigsledningen tänka
på att fullständigt instänga Osman, hvarför
general Gurko med 2 1/4 infanteridivisioner och
11 kavalleribrigader framryckte mot G. och öfriga
fasta platser. 24 okt. anfölls ställningen vid
G. af största delen af hans trupper och togs
omsider sent på aftonen efter flera misslyckade
stormningar, då återstoden af besättningen,
2,500 man, gaf sig fången.
C. O. N.

Gorod l. Grad, ry., ett i flera europeiska
språk under olika former (sv. gard, gård; ty.,
i sammansättn., gratz, grätz) förekommande
ord, hvars grundbetydelse är inhägnad
plats. I nuv. ryska språket betyder det
stad. Ursprungligen betecknade det fästning (i
början helt enkelt en gärdesgård l. trämur). I
denna mening förekommer gorod i Rysslands
historia ända in i 18:e årh. Under städernas
senare utvecklingsperiod började det beteckna
skilda territoriella delar af politisk eller
administrativ natur. Med utvidgningen af stadens
egor blef äfven ordets mening vidsträcktare
och omfattade hela den angränsande nejden, som
utgjorde kommunens besittning. Sedermera förstods
med gorod alla de orter, där myndigheterna
hade sitt säte. Hvarje gorod i denna mening
bestod af en centralpunkt och en därtill hörande
krets, som innefattade ett visst antal orter af
olika slag. Kretsarna utgjorde administrativa
afdelningar af moskovitiska rikets territorium
under 16:e och 17:e årh. – F. n. finnas i
Ryssland tre slags städer: guvernementsstäder,
där guvernementsstyrelsen residerar, kretsstäder,
där kretsens 1. häradets förvaltning har sitt
säte, samt städer "utom stat" (zasjtatnijgorod).
J. G.*

Gorodisjtje, ry., lämningar af gamla befästa
ryska orter (jfr Gorod), som funnos till före
tatarernas herravälde i Ryssland (midten af
1200-talet). De äro till största delen jordhögar,
af tvenne olika former. Somliga, tillhörande
en senare tid, då skjutvapen kommit i bruk,
bestå af regelbundna kantiga upphöjningar med
bastionförsedda hörn; andra, som måste hänföras
till ett mycket äldre tidsskede, äro runda. De
senare förekomma mera allmänt än de förra. De
flesta äro belägna på höga flodstränder, på två
eller tre sidor skyddade af naturliga branter,
på den fjärde af vallar o. d.
J. G.*

Gorodnoje, stad i Ukrajna. Se Krasnokutsk.

Gorontalo (Gunong Tello). 1. Distrikt i
nederländska residentskapet Menado på ön Celebes
jämte vasalländerna vid Tominibukten 50,317
kvkm. 247,800 inv. (1895). – 2. Hufvudstad i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:19 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0776.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free