- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
29-30

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gottlands artillerikår - Gottlandsfåret - Gottlands infanteriregemente - Gottlands järnväg - Gottlandslagen - Gottlands län

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gottlands nationalbeväring och utgjordes då af 2
batterier och ett fästningskompani med en stamtrupp
af 100 man, förlagd i Visby. Kåren har efter 1901
blifvit ombildad och tillökad, så att den numera
uppgår till 3 batterier och l positionskompani med en
styrka af 21 officerare, 14 underofficerare, 4
civilmilitärer och 156 man fast anställda. Den är
fortfarande förlagd i Visby och ständigt tjänstgörande.
C. O. N.

Gottlandsfåret, en mycket gammal landtras, som
numera är mycket uppblandad med utländska raser
och i synnerhet med cheviotblod. Till färgen är
rasen grå, ibland helt svart, mera sällan hvit. Horn
förekomma vanligen hos baggarna, men ytterst
sällan hos tackorna. I ullafkastning lämna baggarna
2,5–3,0 kg. och tackorna omkr. 2 kg. otvättad ull.
Vanlig slaktvikt för baggar är 22–25 kg., för tackor
20 kg. och för halfårslamm 13–17 kg. Se fig.
å pl. II till art. Fårsläktet.
H. F.

Gottlands infanteriregemente (n:r 27) bildades
1886 ur Gottlands nationalbeväring, ökades något
efter 1901 års ombildning och utgöres numera af
2 bataljoner, 2 fästningsinfanterikompanier, 1
trängkompani och 1 velocipedafdelning med en fast
personal af 50 officerare, 50 underofficerare, 8
civilmilitärer och 398 man fast anställda. Vid
regementet öfvas årligen 500 man beväring från fastlandet.
Regementet är förlagdt i Visby.
C. O. N.

Gottlands järnväg (sign. G. J.), som eges af
Gottlands järnvägsaktiebolag, är smalspårig (0,891 m.)
och utgöres af en sydlig linje,
Visby–Roma–Hemse–Hafdhem–Burgsvik, 79 km., och en nordlig,
Visby–Västkinde–Tingstäde, 24 km., samt hamnspår
i Visby. Vid Roma station, belägen ungefär
midt på ön, står den åt s. v. i förbindelse med
Klintehamn–Roma och åt n. ö. med Slite–Roma
järnväg samt vid Hemse station åt s. ö. med
Ronehamn–Hemse järnväg. Meningen är att utsträcka
den norra linjen till Lärbro och Fårösund. För
allmän trafik öppnades sträckan Visby–Hemse 1878,
Hemse–Hafdhem 1900, Hafdhem–Burgsvik 1908,
Visby–Västkinde 1896 och Västkinde–Tingstäde
1899. Bokförda byggnadskostnaden uppgick 31 dec.
1907 till 2,111,294 kr., hvaraf för rullande materiel
372,554 kr. Aktiekapitalet utgjorde samtidigt
760,100 kr. och reservfonden 70,819 kr. Styrelsen
har sitt säte i Visby.
A. d’A.

Gottlandslagen. Se Landskapslagar.

Gottlands län omfattar landskapet Gottland (se
d. o.) med därtill hörande öar och holmar och är,
hvad beträffar öarna Gottland och Fårön, beläget
mellan 56° 54′ och 58° n. br. samt 0° 2′ och
1° 18′ ö. lgd från Stockholms observatorium. Länets
största längd i s. s. v.–n. n. ö. är 120 km. och
största bredd i v.–ö. är 50 km. Arealen utgör
3,160 kvkm., däraf 3,118 kvkm. land och 42 kvkm.
vatten. Folkmängden vid 1907 års slut var 53,845
pers. (25,742 mankön och 28,103 kvinnkön), hvaraf
44,380 på landsbygden och 9,465 i länets enda stad,
Visby. Folkmängdstätheten var sålunda 17 personer
på l kvkm. land. I förhållande till rikets folkmängd
hade länet 1,0 proc. däraf och var i anseende till
folkmängden det sista i ordningen och till folkmängdstätheten
det 18:e. Folkökningen har varit ganska
ringa och uppgår för de sista femtio åren till
sammanlagdt blott 11,4 proc., hvaraf kommer på
landsbygden 2,7 proc.; folkstocken hade till senare hälften
af 1860-talet stigit till samma antal, som nu
uppvisas, och ökades fortfarande till slutet
af 1870-talet, hvarefter den minskades till
början af 1890-talet, då en vändning till det
bättre åter inträdde, och har sedan dess ökningen
fortgått. – I judiciellt hänseende är landsbygden
delad i 2 domsagor, omfattande enhvar ett härad
och tingslag, under Svea hofrätt, hvilka benämnas
Gottlands norra och Gottlands södra domsaga
och härad samt sammanfalla med Gottlands
norra och Gottlands södra fögderi, af hvilka
hvartdera omfattar 3 länsmansdistrikt. Visby
har sin rådstufvurätt. Landskommunerna
äro 92. – I ecklesiastikt hänseende
sammanfaller länet med Visby stift. – Ett
särskildt militärbefäl finnes för Gottlands
trupper, Gottlands infanteriregemente och
Gottlands artillerikår. (Om den äldre militära
organisationen se Gottlands nationalbeväring.) –
Länet ingår i Södra bergmästardistriktet,
Mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet,
Östra skogsdistriktet, Östra postdistriktet
och Södra telegrafinspektionsdistriktet samt
utgör ett justeringsdistrikt, n:r 16. Länet
omfattar vidare 4 provinsialläkardistrikt och
har sitt länslasarett i Visby, där ock hospital
för sinnessjuka finnes. En länsveterinär är
anställd. – För länet finnes en särskild arkivdepå
i Visby. – Ett högre allmänt läroverk finnes
i Visby. I Hemse är upprättad en manlig och
kvinnlig folkhögskola samt landtmannaskola. –
Till riksdagens Första kammare utser länet 2
ledamöter; till Andra kammaren väljer staden
1 och landsbygden 2 ledamöter. – Af länets
egovidd upptaga åker och annan odlad jord
22 proc., naturlig äng 7 och skogbärande
mark 45. En fullt medelmåttig skörd kan
beräknas till 55,000 hl. hvete, 220,000
hl. råg, 270,000 hl. korn, 60,000 hl. hafre,
40,000 hl. blandsäd, 360,000 hl. potatis,
240,000 hl. rofvor och rötter samt 510,000
deciton sockerbetor. Kreatursstocken, uppgafs
vid 1906 års slut till 11,767 hästar, 35,025
nötkreatur (hvaraf 20,488 kor och 4,650 oxar)
samt 32,727 får och 10,372 svin. Jordbrukets och
boskapsskötselns afkastning är ej tillräcklig
för det egna behofvet af hafre och fläsk, men
gifver i öfrigt öfverskott till utförsel. Hvad
skogstillgången beträffar, är ännu ingen brist,
men afverkningen är större än tillväxten,
och om äfven den för länet särskildt gällande
skogslagstiftningen haft goda verkningar, synes
den dock icke ha motsvarat de förväntningar, som
man hyst om den. Också ha särskildt för G. 13
juni 1908 utfärdats lag ang. vård af enskildas
skogar och förordningar ang. skogsvårdsstyrelse
och ang. skogsvårdsafgifter. De viktigaste
binäringarna äro kalkbränning, tillverkning af
slipstenar och tegel samt fiske. Detta senare
beräknades för de tio åren 1896-1905 haft ett
årligt medelvärde af knappt 250,000 kr., hvaraf
hälften kom på strömmingsfisket, men fisket i
sin helhet synes vara snarare i aftagande än i
tillväxt. Husslöjden i hemmen är obetydlig. Äfven
fabriksindustrien är ringa. Den uppgifves
1906 ha bedrifvits vid 78 fabriker med 1,186
arbetare och 5,22 mill. kr. tillverkningsvärde
(0,4 proc. af rikets), hvaraf Roma råsockerbruk
2,73, cement-, sten- och tegelindustri 0,95,
sågverk och hyflerier 0,26. Handtverkspersonalen
angafs s. å. till 1,013, och inkomsten af
handtverksdriften uppskattades för bevillning
till fullt ¼ mill. kr. Handlandena och deras
biträden upptogos till ett antal af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free