- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
61-62

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grabbe, Christian Dietrich - Graben-Hoffmann, Gustav - Graber, Veit - Grabfeld - Grabow - Grabow, Wilhelm - Grabow, Karl Ludvig - Grabow, Emma Matilda Elisabet - Grabowski, Michal - Grabuge - Gracchus - Gracchus, Tiberius Sempronius - Gracchus, Tiberius Sempronius - Gracchus, Tiberius Sempronius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

G:s verk ha utgifvits af K. Gottschall
(2 bd, 1870), O. Blumenthal (4 bd, 1874)
och E. Grisebach (4 bd, 1902; med biogr.). Se
vidare C. Behrens’ biogr, öfver G. (Köpenh. 1903)
och O. Nieten, "Chr. D. G. Sein leben und seine
werke" (1908). R-n B.

Graben-Hoffmann, Gustav, tysk musiker,
f. 1820 i prov. Posen, d. 1900 i Potsdam,
studerade en tid för Hauptmann och egnade sig åt
sånglärarkallet, 1858 i Dresden, 1868 i Schwerin
och från 1869 i Berlin. Utom flera sångläror
(1865, 1872, 1874) utgaf han ett stort antal
sångkompositioner, bland hvilka i synnerhet den
humoristiska 500,000 teufel blifvit vida känd.
A. L.*

Graber, Veit, tysk zoolog, f. 2 juli 1844 i Wer
vid Innsbruck, d. på en resa till Neapel 3 mars
1892, professor i zoologi vid universitetet
i Czernowitz, gjorde sig förtjänt genom en
rad arbeten rörande såväl insekternas anatomi
och utvecklingshistoria som frågor af allmänt
biologisk bärvidd. Här må nämnas Die tympanalen
sinnesorgane der orthopteren
(1876), Über neue
otocystenartige sinnesorgane der insecten

(1878), Die chordotonalen sinnesorgane der
insecten
(1882-83), Grundlinien zur erforschung
des helligkeits- und farbensinnes der tiere

(1884), Die äusseren mechanischen werkzeuge der
wirbellosen tiere
(1886), Vergleichende studien
über die keimhüllen und die rückenbildung
der insecten
(1888), Über die morphologische
bedeutung der ventralen abdominalanhänge der
insektenembryonen
(1891). Af mera populär
form är Die insecten (3 dlr, 1877 -79).
L-e.

Grabfeid [-felt], fordom ett härad (gau) i
Franken, mellan Thüringerwald, Vogelsgebirge,
Spessart och öfre Main, var deladt i en västlig
del, det s. k. Buchonia, med hufvudorterna Fulda
och Hersfeld, samt det egentliga G.

Grabow [-bå]. 1. Förr stad i preussiska
reg.omr. Stettin (Pommern), sedan 1900
införlifvadt i Stettin. - 2. Stad i
Mecklenburg-Schwerin, vid Elde. 5,296
inv. (1900). Ångsågar och ångkvarnar.

Grabow [-bå], Wilhelm, preussisk statsman,
f. 1802, d. 1874, blef 1838 öfverborgmästare
i Prenzlau, hvarefter han egnade sig nästan
uteslutande åt kommunala och politiska
angelägenheter. 1847 blef han medlem af
den första "förenade landtdagen" och
1848 af nationalförsamlingen, i hvilken
han slöt sig till högra centern och blef
församlingens president. Efter vänsterns seger
i okt. s. å. afsade han sig detta uppdrag och
lämnade kort därefter äfven kammaren. 1849
fick han plats i deputeradekammaren och
blef dess president. Då den alltför radikala
kammaren upplöstes och en ny vallag utfärdades,
protesterade G. mot regeringens egenmäktiga
förfaringssätt och slöt sig till oppositionen,
hvilken han allt framgent tillhörde. 1859-61
var han kammarens vicepresident samt valdes 1862
och följande åren till dess president. 1866 drog
G. sig tillbaka från det politiska lifvet. 1875
restes en minnesvård öfver honom i Prenzlau.

Grabow. 1. Karl Ludvig G., dekorationsmålare,
f. 29 dec. 1847 i Stockholm, genomgick
konstakademien 1861-63, utbildade sig i Berlin
1864-70 hos professorerna Karl och Paul Gropius
och hade till 1873 anställning i deras ateljé,
hvarefter han slog sig ned i Stockholm som
dekorationsmålare, sedan 1890 anställd vid
Dramatiska teatern. G. har utfört en mängd
förtjänstfulla dekorationer
såväl till denna teater som till Operan,
Svenska, Vasa-, Södra, Oskars- och Folkteatern
och till landsortsscener. G. har äfven
dekorerat kaféer och privatvåningar. -
2. Emma Matilda Elisabet G., den
föregåendes syster, sångerska. Se Taube, M.
J. K-e.»

Grabowski, Micha?, polsk författare,
f. 1805, d. 1863 som direktör för
"upplysningskommissionen" (undervisningsväsendet)
i Warschau. G. deltog lifligt i romantikernas
kamp mot klassicismen och blef varm anhängare
af den s. k. Ukrajnska skaldeskolans
mystiska natursvärmeri och förkärlek för
lillryska (kosackiska) motiv. Fr. o. m. 1827
publicerade han i "Dziennik Warszawski"
polska efterbildningar af lillryska folkvisor
under titeln Melodye ukrainskie. Sina
litterär-estetiska åsikter samlade han i
Literatury i Krytyki (4 bd, 1837- 40). Dessutom
författade han litterära bref 1841-54. Af
historiskt värde är hans bredt anlagda Ukraina
dawna i terazniejsza
(Ukrajna i forn- och
nutiden, del I, 1850). Bland hans historiska
romaner, som äro skrifna efter förebilden
af W. Scott och nästan uteslutande behandla
Lill-Rysslands äldre historia i romantiskt
idealiserande stil, märkas Koliszczyzna i stepy
(1838), Stannica Hulajpolska (1841) och Tajkury
(1846, med handlingen förlagd till Volynien)
samt de historiska berättelserna Pau starosta
Kaniowski
(1856) och Zamiec w stepach (En storm
på stäppen; 1862). A-d J.

Grabuge [-byj], fr. (af it. garbuglio, oreda),
ett slags kortspel. Ordet betyder egentl,
gräl, käbbel.

Gracchus, namn på en frejdad fornromersk familj,
tillhörande Semproniska ätten.

1. Tiberius Sempronius G., konsul 215 f. Kr.,
deltog med utmärkelse i andra puniska kriget
(218-201), men föll i ett bakhåll 213 (l. 212). -
2. Tiberius Sempronius G., den föregåendes son,
d. omkr. 150 f. Kr., utmärkte sig som fältherre
och ordnare af förhållandena i Spanien och på
Sardinien samt som censor 169 f. Kr. Han var
gift med en dotter af Scipio Africanus den äldre,
Cornelia, hvilken gällde som ett mönster af maka
och moder, bl. a. berömd för det utmärkta sätt,
hvarpå hon uppfostrade sina barn. - 3. Tiberius
Sempronius G
., den föregåendes och Cornelias
son, tjänade i hären vid Kartago och Numantia,
där han, som genom sin faders namn åtnjöt
förtroende i Spanien, bemedlade ett fördrag,
hvarigenom den instängda romerska hären blef
räddad, hvaremot fördraget sedermera af senaten
förklarades ogiltigt. Han var en man med ädelt
tänkesätt och såg med sorg och medlidande det
tillstånd, hvari det lägre folket i Italien hade
kommit genom krigens ödeläggelser, de långvariga
fälttågen och de förnämes besittningstagande
af statsjorden. Vid sin återfärd från Spanien
fann G. med djup grämelse, att i Etrurien inga
fria arbetare eller små gårdar syntes, utan att
slafvar, ofta slagna i bojor, skötte de rikes
ofantliga gods, medan de romerske medborgarna
"icke egde annat än ljus och luft, kämpade
för andras prakt och rikedom och nämndes
världens herrar, utan att själfva rå om en
fotsbredd jord". I den krets, som omgaf Scipio
d. y., synes man ha varit betänkt på att söka
återupprätta den jordbrukande klassen genom en
reduktion af åtminstone en del af statsjorden,
hvilken innehades af de förnäme, och genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free