- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
71-72

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gradiska - Graditz - Gradivus - Gradmätning - Gradnät - Grado - Gradpassering - Gradskifva - Gradstock - Gradtal - Gradualafhandling - Gradualdisputation - Graduale - Gradualpsalm - Gradualsystemet - Graduell - Graduera - Gradus ad Parnassum - Gradväxling - Græca sunt... - Græcia - Græcum est, non legitur - Graef l. Gräf, Gustav - Graef l. Gräf, Hermann - Graéna - Grævius, Johann Georg - Graf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anträffades 1904 och 1905 stora
lämningar af gamla pålbyggnader.
(J. F. N.)

Graditz. Se Stuteri.

Gradivus. Se Mars.

Gradmätning. Se Geodesi.

Gradnät, kartogr., det nät af meridianer och
paralleller, som är uppritadt på en glob
eller karta. Gradnätets form på en karta
beror på den använda kartprojektionen.
K. Rn.

Grado [-da]. 1. Stad i illyriska
kustlandet på en ö i Isonzomynningens
laguner och genom en stendamm skyddad mot
hafvet. 3,973 inv. (1900). Hafskurort med
mildt, jämnt klimat samt kalla och varma
hafsbad. Kustsanatorium för skrofulösa
barn. Säsong 15 maj-sept. Frekvens omkr. 6,500
kurgäster. Fiske och sardininläggning. 579-1451
patriarksäte (förut i Aquileja), sistn. år
flyttadt till Venezia. - 2. Köping i spanska
prov. Oviedo (Asturien). 17,125 inv. (1900)
i hela kommunen, till hvilken äfven hör
Trubia med kanongjuteri och gevärsfabrik.
J. F. N. Ln.

Gradpassering, krigsv., den tjänstgöring i
lägre grader, som hvarje vid svenska armén såsom
officer eller underofficer antagen förr måste
förrätta, innan han fick tjänstgöra såsom officer
eller underofficer. Genom förändrade bestämmelser
för vinnande af inträde vid krigsskolan
upphörde gradpasseringen från 1883 års början.
C. O. N.

Gradskifva, ett ritinstrument dels för att
afsätta, dels för att uppmäta vinklar (se vidare
Vinkel).

Gradstock, ett instrument, fordom användt till
att mäta solens höjd. Se Jakobsstafven.

Gradtal, mat. Se Ekvation, sp. 139.

Gradualafhandling. Se Gradualdisputation.

Gradualdisputation, disputation för vinnande
af akademisk (doktors-)grad; äfven den vid ett
sådant tillfälle till granskning framställda
afhandlingen (gradualafhandling), hvilken skall
enligt de för svenska universiteten gällande
statuterna vara författad antingen på svenska,
latinska, franska, engelska, tyska eller
italienska språket samt försvaras på det språk,
hvarpå den är utgifven. Se vidare Disputation.

Graduale (lat. responsorium graduale,
af gradus, trappa), mus. 1. I katolska
kyrkan den på läsningen af episteln följande
responsorialsången, så kallad, emedan den
intonerande prästen i äldre tider stod
på trappan till ambonen (se Ambo). I
lutherska kyrkan sjunges gradualpsalmen
efter föreläsandet af dagens epistel. -
2. Liturgisk sångbok, innehållande
alla melodier, som sjungas vid mässan.
A. L.*

Gradualpsalm. Se Graduale 1.

Gradualsystemet, jur. Se Arfsordning.

Graduell (fr. graduel af lat. gradus, steg),
stegvis fortskridande, gradvis anordnad eller
skeende.

Graduera, tilldela akademisk lärdomsgrad (i
allmänhet doktorsgrad). Se Grad 7.

Gradus ad Parnassum, lat., "steg till
Parnassen", en af jesuiten Aler 1702
sammansatt ordbok till tjänst för dem, som
vilja skrifva latinsk vers. Den upptar ordens
kvantitet, synonymer, lämpliga poetiska attribut
o. s. v. Senare arbeten med samma ändamål äro
utgifna af Sintenis (1879) och af Siedhof (1839)
för grekisk vers.

Gradväxling, detsamma som afljud (se d. o.). Jfr
Finska språket.

Græca sunt... Se Græcum est...

Græcia, lat., Grekland. - G. magna,
Stor-Grekland (se d. o.).

Græcum album. Se Album græcum.

Græcum est, non legitur (plur. Græca sunt,
non leguntur
), lat., "det är grekiska, tages
icke med i läsningen" (urspr. ett uttryck,
begagnadt af medeltidens lärare och jurister,
som ej kunde grekiska och därför öfverhoppade
de i latinsk text förekommande styckena på
grekiska); skämtsamt uttryck om teoretiska
svårigheter, som man undviker att ge sig in på.

Graef [gräf] l. Gräf, Gustav, tysk målare,
f. 1821 i Königsberg, d. 1895 i Berlin
som professor vid akademien, utbildade sig
1843-46 i Düsseldorf under Th. Hildebrandt
och W. Schadow och sedermera genom resor, i
synnerhet i Italien. G. idkade under sina första
år historiemåleri i stor stil (debutbilden Der
Nibelungen noth
, 1846; Wittekind underkastar
sig Karl den store
, 1853, efter utkast
af Kaulbach, i kupolsalen i Berlins Neues
museum, m. m.), men vände sig i början af
1860-talet mera till genreartade historiska
framställningar (Fosterlandskärlek år 1813,
Berlins nationalgalleri) samt porträttmålning
(två porträtt i Nationalgalleriet).
J. K-e.*

Graef [gräf] l. Gräf, Hermann, tysk
skriftställare, f. 1880, är innehafvare af
"Verlag für literatur, kunst und musik" i
Leipzig och utgifvare af serien "Beiträge zur
literaturgeschichte", där han själi skrifvit om
Heine, Tieck, H. von Kleist, Hauff, Lenau m. fl.,
hvarjämte han skrifvit en tysk litteraturhistoria
(1904). R-n B.

Graéna, badort. Se Guadix.

Grævius, Johann Georg, Hette egentligen
Gräve eller Greffe, tysk filolog, f. 1632, blef
1656 professor i Duisburg och 1662 professor
i vältalighet och politik i Utrecht, där
han dog 1703, utgaf kommenterade upplagor af
romerska författare (bl. a. Cicero) och skref
Thesaurus antiquitatum romanarum (1694-99) och
Thesaurus antiquitatum et historiarum Italiæ
etc. (1704-25; fortsatt af Burmann). G. stod i
liflig förbindelse med samtidens svenska lärde,
såsom Schefferus och L. Norrman. Se E. Wrangel,
"Sveriges litterära förbindelser med Holland"
(1897).

Graf. 1. Se Begrafning, Begrafningsplats,
Fornlämningar, Grafbref, Grafmonument,
Grafrannsakning, Griftefrid, Katakomber och
Klippgrafvar.

2. Befästningsk., en med konst åstadkommen
långsträckt fördjupning, som, när den ligger
strax framför ett försvarsverk, kallas yttergraf
och upptages då dels för att lämna material
till vallens danande, dels för att bilda
ett stormhinder (se d. o.) eller åtminstone
för att erbjuda en skyddad plats för sådanas
anordnande. Grafvens närmast försvararen varande
sluttning kallas innerbrant eller eskarp och
den motsatta ytterbrant eller kontereskarp. En
fältbefästnings yttergraf gjordes förr vanligen
3 m. djup och 5-7 m. bred samt med så branta
sluttningar som möjligt och kallades då
stormgraf. Enär grafven mestadels låg i död
vinkel, försågs den vanligen med olika slags
stormhinder. Numera utföres fältbefästningens
yttergraf, när sådan anlägges, oftast såsom
flackgraf (se d. o.) för att medgifva frontal
bestrykning från bröstvärnet och


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free