- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
125-126

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grand Trunk-kanalen l. Trent-Mersey-kanalen - Grandval, François Charles Nicolas Recot de - Grandval, Marie Félicie Clémence de Reiset de - Grandville - Grane - Graneberg - Granefors - Granet, François Marius - Granfelt, Axel Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bridgewater-kanalen vid Preston brook, går genom
Staffordshire och når Trent vid Cavendish bridge
(Derbyshire), förbinder Mersey med Trent och
således Irländska sjön med Nordsjön. Den är 149
km. lång, 1,4 m. djup, har 91 slussar och går
2,033 m. genom ett berg vid Harecastle. Medelst
Oxford- och Grand Junction-kanalen
står den i förbindelse med Thames.
Wbg.

Grandval [gräva’l], François Charles
Nicolas Recot de
, fransk skådespelare,
f. 1710 i Paris, d. där 1784, tillhörde Théâtre
français 1729 -68 och var den främste i högre
komediroller. Före Lekains anställande (1750)
uppbar G. äfven de tragiska hufvudrollerna. Han
skref uppsluppna teaterpjäser på vers.
E. F-t.

Grandval [gräva7!], Marie Félicie Clémence
de Reiset de
, vicomtesse, fransk tonsättarinna,
f. 1830 på slottet Cour du Bois (dep. Sarthe),
har väckt uppmärksamhet med bl. a. oratoriet
Sainte Agnès (1876), den "lyriska scenen"
La fille de Jaïre (1879), operorna Atala
(1888) och Mazeppa (1892), ett Stabat mater
m. m. E. F-t.

illustration placeholder

Grandville [gravi’l], eg. Jean
Ignace Isidore Gérard
, fransk tecknare och
litograf, f. 1803, d. 1847 i Paris, hörde
till sin tids mest framstående och originella
konstnärer på det humoristiska området. Som hans
illustrationer till Florians och Lafontaines
fabler bevisa, hade han fint sinne för och
insikt i djurens natur. I det han kombinerade
djurnaturen med människogestalten eller hos
djuren lät mänskliga seder och karaktärer
framskymta, lyckades det honom att gifva uttryck
åt det orimliga och besatta i lifvet med en
verksam blandning af komik och satiriskt
lynne. Bland hans bästa arbeten må nämnas
Métamorphoses du jour (1828), som nog blir
bestående som hans mästerverk, Animaux parlants
(1840-42) och Scènes de la vie privée et publique
des animaux
, där hans samtida fingo i lifliga
spegelbilder återgifna sina egna politiska
och sociala svagheter. G. lämnade dessutom
illustrationer till Bérangers visor, Robinson
Crusoe, Gullivers resor m. m. samt utgaf en mängd
kompositioner af egen uppfinning, i hvilka hans
penna öfverflödar af idérikedom, käck satir
och godmodig humor. Efter julirevolutionen
tecknade G. politiska karikatyrer af stort
kulturhistoriskt intresse. - På svenska finnes
utgifvet "Lustiga taflor ur djurens lif"
(med text bearbetad af V. E. Öman, 1877).
C. R. N. (G-g N.)

Grane, nord. myt., Sigurd Fafnesbanes ridhäst,
utvald från konung Hjalpreks stall. Enligt
Volsungasagan härstammade G. från Odens
åttafotade häst Sleipner. Sigurd klöfjade
Fafnersskatten på G., som ej ville gå, förrän
ock Sigurd steg på hans rygg, och därför kallas
guldet af skalderna "Granes fagra börda". På
G. red ock Sigurd genom de flammande lågorna
omkring Brynhilds borg. Vid Sigurds död säges
G. ha visat tydliga tecken till sorg. Th. W.*

Graneberg, gods i Gryts socken,
Södermanlands län, 3 mtl, tax.-v. 118,000
kr. (1906). Egendomen, förr kallad Husgrana,
uppläts genom köp och donation 1596 till H. von
Mansbach, har därefter tillhört bl. a. släkterna
von Siegroth, Hummerhjelm, Lowisin och
Frölich. På 1800-talet blef den fideikommiss inom
friherrliga släkten Klinckowström och innehafves
nu af frih. H. Klinckowström.

Granefors, koppar- och mässingsfabrik
med plåtvalsverk, tråddrageri samt
raffineringsverk och smältugnar för koppar
och mässing, vid Mieån i Asarums. socken,
Blekinge län, tillhörigt det 1896 bildade
aktiebol. G. koppar- och mässingsverk,
som 1908 uppgått i aktiebol. Svenska
metallverken. Tillverkningen omfattade 1907:
143,300 kg. kopparplåt, 243,000 kg. kopparrör,
5,580 kg. kopparbult och, 232,800 kg. koppartråd
och kabel m. m., med ett sammanlagdt värde af
1,3 mill. kr. Verket sysselsatte 48 arbetare
och 4 vattenturbiner om 430 hkr, hvarjämte
1 turbin om 15 hkr användes för drifvande
af elektricitetsgenerator. Taxeringsvärdet å
fastigheten 328,700 kr.
illustration placeholder

Granet [gråna], François Marius, fransk målare,
f. 1775, d. 1849, var lärjunge af David, begaf
sig 1802 till Rom, där han stannade till 1819,
då han återkom till Paris. Han tillbragte sitt
återstående lif omväxlande i de bägge städerna. I
1810 års salong vann G. sin första framgång,
med Målaren Stella, tecknande en madonna på sin
fängelsemur
(nu i Petersburg), och där framträdde
genast hans opposition mot det klassiska
måleriet. Ännu skarpare framstod denna i Koret
till kapucinkyrkan vid Piazza Barberini
, med
munkar, som hålla mässa, hvilken tafla G. på
beställning upprepade fjorton gånger. Genom
sina religiösa motiv och med det pittoreska
utförandet, särskildt genom ljuseffekten i de
slutna rummen, verkade han starkt på sinnena
och var under restaurationen en af de mest
firade målarna. Ännu 1833 och 1834 väckte han
allmänt deltagande genomett par taflor: Kristna
slafvar friköpta i Tunis
(Louvre) och Poussin
döende i sin ateljé
. Under Ludvig Filip blef
G. direktör för galleriet i Versailles. Han
försökte sig på äldre dagar med bilder ur
hemlandets natur jämte staffage. G. grundlade
museet i Aix och är representerad därstädes med
målningen Mottagningsrummet i ett barnhus m. fl.
C. R. N. (G-g N.)

Granfelt. 1. Axel Fredrik G., finsk
universitetslärare och teologisk skriftställare,
f. 26 april 1815 i Hausjärvi (Tavastland),
d. där 16 jan. 1892, blef student 1832,
filos. kand. 1838, teol. licentiat 1844 och
adjunkt i teologi 1848, prästvigdes s. å. samt
utnämndes 1854 till professor i teologisk
dogmatik och moral vid Helsingfors universitet,
från hvilket ämbete han 1875 tog afsked såsom
emeritus. Han blef teol. doktor 1857 och var
medlem af prästeståndet vid landtdagarna,
1863-64, 1867 och 1872. G. har behandlat


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free