- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
141-142

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granvelle, Antoine Perenot de - Granvik - Granviks revir - Granville - Granville, earler af - Granville, William Anthony - Granzonen - Granådalen - Grão Pará - Grape-fruit - Graphic, The - Graphis - Grapholita - Graptoliter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ledde till freden i Cåteau-Cambrésis. Då Filip
s. å. begaf sig till Spanien, fick G. kvarstanna
i Nederländerna såsom regentinnan Margaretas
förste rådgifvare. Vid den nederländska
kyrkans omorganisation — G :s verk — erhöll
G. ärkebiskopsstiftet Madines och utnämndes
1561 till kardinal. Kyrkoorganisationen
uppväckte stort missnöje i landet och ådrog
G. allmänt hat. Sedan Margareta för sin broder
förklarat, att lugnet i Nederländerna ej kunde
återställas, förrän G. aflägsnats, erhöll denne
1564 befallning att lämna Bruxelles. 1565 sändes
han till Eom för att biträda spanska sändebudet
därstädes, och 1571 bragte han där till stånd
ligan mot turkarna. Efter att ha en kort tid ledt
Neapels förvaltning, kallades G. 1579 till Madrid
och utöfvade från denna tid stort inflytande på
den spanska politiken. 1584 belönades han med
ärkebiskopsstiftet Besançon. Hans statsskrifter
(9 bd, 1842—61; omfattande tiden till 1565) ha
utgifvits af Weiss, hans Correspondance 1565—1686
(12 bd, 1878—97) af E. Poullet och Ch. Piot. —
Litt.: Philippson, "Ein ministerium unter Philipp
II. Kardinal Granvella am spanischen hof" (1895).

(C. H. H.)

Granvik, kronopark i Undenäs och Tivedssocknar,
Södra Vadsbo härad, Granviks revir, Skaraborgs
län, bildad genom flerfaldiga inköp. 1890
förvärfvades själfva bruks- och skogsegendomen
Granvik om 6,422 har för 300,000 kr., 1905 en
del smärre lägenheter om 102 har för 14,100
kr. samt 1906 dels hemmanet Friskelstorp 124
har för 3,700 kr., dels egendomen Bocksjö om
550 har för 60,000 kr. Totalareal 8,121 har.

G. Sch.

Granviks revir, omfattande Södra Vadsbo
härad af Skaraborgs län och uppdeladt i 4
bevakningstrakter, utgör det ena af de två revir,
hvari det forna Vadsbo revir uppdelades enligt
1907 års riksdags beslut. Inom detsamma finnas 65
allmänna skogar, innehållande sammanlagdt 13,039
har, hvaraf en kronopark {Granvik) om 8,121 har,
från arrende undantagna domänskogar 798 har, en
häradsallmänning (östra Stöpen) om 775 har och
3,345 har under skogsstatens kontroll stående
skogar.

G. Sch.

Granville. 1. [grävi’l] Befäst sjöstad i franska
dep. Manche, på en bergudde vid Bosqs utlopp i
Kanalen. 11,667 inv. (1901). Staden är omgifven
af starka murar och till stor del byggd af
granit, med smala, mörka gator. Säker och bekväm
hamn, stora skeppsvarf, blomstrande kusthandel
samt betydande kabeljo-och ostronfiske. Hafsbad
med kasino. Staden anlades af engelsmännen i
början af 15:e årh. och togs af fransmännen
1450. Till densamma höra de utanför belägna
Chauseyöarna, 52 till antalet, men endast
en, Grande ile, bebodd (omkr. 100 pers.). —
2. fgrä’nvil] Stad i Nya Syd-Wales, Australien,
20 km. v. om Sydney. 5,098 inv. (1900).

(J. F. N.)

Granville [grä’nvil], earler af. Se Carteret 3
och Leveson-Gower.

Granville [grä’nvil], William Anthony,
svensk-amerikansk matematiker, f. 16 dec. 1863
i Minnesota af svenska föräldrar, filos.
doktor vid Yaleuniversitetet 1891, lärare i
matematik vid samma universitet sedan 1893,
har utom doktorsafhandling rörande The
addition theorem in elliptic junctions
utgifvit
matematiska läroböcker.

Granzonen, geol., den horisont eller zon inom
Sveriges postglaciala torfmossar, som utmärkes
genom närvaron af granlämningar. Granen, som till
Sverige invandrat österifrån, har inkommit
senare än tall och ek, och därför har granzonen
inom södra Sveriges torfmossar n. om Skåne sin
plats ofvanpå ekzonen, medan den längre norrut
— utanför ekens forna utbredningsområde, där
någon ekzon i torfmossarna följaktligen
icke kan vara för handen — hvilar på
tallzonen. Granzonen saknas i såväl Skånes som
Danmarks torfmossar från den postglaciala tiden.

A. G. N.

Granådalen, kronopark ö. om Öster-Dalälfven
i Särna socken och revir, Kopparbergs län,
afsattes genom k. br. 10 nov. 1865 och K. M:ts
befallningshafvandes utslag 10 jan. 1894. Areal
20,884 har. Skogshushållningsplan fastställdes
1900 med årlig afverkning af 12,088 träd.

G. Sch.

Grão Pará. Se Pará 1.

Grape-fruit [gréip-frõt], bot., den ganska stora,
apelsinliknande frukten af en Citrus-form,
närmast släkt med C. decumana, men mindre än
denna och med finare arom. Frukten är något
syrligt bäsk, ätes med socker och är då mycket
välsmakande. Grape-fruit exporteras i stor mängd
från Västindien, särskildt till Förenta staterna,
där den är mycket omtyckt; den förekommer äfven
sedan ett par år i den svenska frukthandeln.

G. L—m.

Graphic [grä’fik], The, en sedan 1869 i
London utkommande illustrerad veckoskrift af
framstående artistiskt värde, hvilken uppsattes
af W. L. Thomas och redigeras af T. Heath
Joyce. Bland konstnärer, som medarbetat däri,
märkas Herkomer, Leighton, Millais, Gilbert
och G. Du Maurier, bland författare Ch. Reade,
W. Besant, Th. Hardy, W. Black, G. Meredith, Bret
Harte och Kud. Kipling samt forskningsresandena
Stanley och Sven Hedin. Upplagan uppgår till
omkr. 200,000 ex. Jfr Daily graphic.
Tidningens vackra julnummer ha vunnit en
mycket stor spridning.

Graphis, bot., ett släkte bland
lafvarna. G. scripta, skriftlaf, är allmän
på slät bark af hassel, lind, al o. s. v. och
igenkännes på sina svarta fruktkroppar, som
likna skrifttecken.

G. L—m.

Grapholita, zool. Se Ärtvecklaren.

Graptoliter (af grek. grafein, skrifva, och
lithos, sten), paleont., en under silurtiden
lefvande, numera utdöd djurgrupp bland
hydrozoerna. Fossilen omnämnas redan af M. von
Bromell (1679 —1731) och erhöllo af Linné namnet
graptoliter. Jämte engelsmannen Lapworth ha
svenskarna Törnqvist, Holm och Wiman inlagt de
största förtjänster vid utredningen af hithörande
formers utveckling och byggnad.

Graptoliterna äro kolonibildande organismer;
af dem är intet annat bevaradt än det yttre,
kitinösa höljet, peridermet. Koloniernas byggnad
liksom deras yttre form är så starkt växlande,
att graptoliterna fördelats på tre väl skilda
grupper:

I. Graptololdea Lapw. Kolonien anlägges från
ett litet kägel- eller dolkformadt djurhus med
nedåtvänd mynning, den s. k. sikulan (fig. 1 och
2, s). Denna börjar som en liten ringliknande
vall, hvilken genom pålagring blir allt högre,
slutligen bildande en rörformad kropp, som
utlöper i en cylindrisk eller spolformad
tagg. Ofta innan ännu sikulan nått sin fulla
utveckling, framknoppar ur densamma ett litet
rör i direkt förbindelse med dess hålighet; röret
utväxer efter hand till den första egentliga
boningskammaren, den första tekan (fig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:29:01 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free