- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
139-140

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grantham - Grant land - Granton - Grantorpets tändsticksfabrik - Grantzow, Adéle - Granula - granulationer - Granulationsväfnad - Granuléarbeten - Granulering - Granuleringsstål - Granulit - Granvelle, Granvella, Nicolas Perenot - Granvelle, Antoine Perenot de

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Latinskola, besökt af Newton, åt hvilken rests
en bronsstaty på S:t Peters hill. Kanal till
Nottingham vid Trent.

Grant land [grä’nt-länd], till Amerika räknadt
polarland, v. om Robesonkanalen, mellan 81° och
83° n. br. (Kap Columbia), upptäckt af Hayes,
Hall och Nares och af den sistnämnde undersökt
till Kap Alfred Ernst (82° 16’ n. br., 85° 33’
v. lgd). Hans fartyg öfvervintrade i Discovery
bay (81° 44’ n. br.) och Floeberg beach (82°
27’ n. br.), före Nansens färd den nordligaste
öfvervintringsort på jorden. Från de tre längre
mot n. utsända expeditionerna nådde Markhams
83° 20’ n. br. På östra kusten, i Discovery bay,
under 81° 45’ n. br., hade 1882-84 amerikanerna
sin iakttagelsestation för den internationella
polarforskningen.

Granton [grä’nten], by och hamn vid Edinburgh,
Skottland, vid Firth of Forth, knappt 2
km. v. om Leith, har en genom vågbrytare
(945 och 966 m. långa) bildad utmärkt hamn
och står genom en ångfärja för järnvägståg i
förbindelse med Burntisland och Fife. (Se karta
till art. Edinburgh.) (J. F. N.)

Grantorpets tändsticksfabrik, tillhörig
ett 1906 bildadt bolag, ligger i Lofta
socken, Kalmar län.. Tax.-värde 110,200
kr. Tillverkningen uppgick 1907 till 553,300
kg. säkerhetständstickor, 5,000 kg. tomaskar och
100,000 kg. splint, med ett sammanlagdt värde
af 255,500 kr. 125 arbetare.

Grantzow, Adèle, tysk dansös, f. 1843 i
Braunschweig, d. 1877 i Berlin, uppträdde med
stor framgång i Petersburg, Moskva, Paris,
Berlin (1872) och Wien (1876) samt ansågs
som sin tids förnämsta danskonstnärinna.
A. L.*

Granula (sing. granulum), lat., små
korn, gryn. 1. Bot. Se Cell, sp. 1380. -
2. Farm. tekn., mycket små piller af högst
5 cg. vikt. De beredas ofta med socker och
gummislem som hufvudmassa, men kunna bestå
äfven af annat material. Ej sällan ges i form
af sådana korn vissa läkemedel, t. ex. arsenik
(arseniktrioxid eller arseniksyrlighet),
som tagas kurmässigt i helt små, småningom
stigande och åter aftagande doser.
C. G. S.

Granulationer, med. Se Granulationsväfnad. Jfr
äfven Egyptisk ögoninflammation.

Granulationsväfnad (af lat. granulum,
litet korn), med. Vid allehanda patologiska
tillstånd, t. ex. vid sårläkning, utväxer från
den på platsen för den sjukliga förändringen
befintliga bindväfven ny, af "inflammatoriska"
celler genomsatt, bindväf, granulationsväfnad,
som i början är särdeles cell- och kärlrik och
därför mjuk och lös, men sedermera småningom
blir allt fattigare på celler och blodkärl och
därvid allt fastare och hårdare. Till en början
är den nybildade väfnaden vanligen anordnad
i form af små mer eller mindre lifligt röda,
glänsande, vårtliknande tappar, som, sedda
från ytan, te sig som fina korn, granulationer
(däraf namnet). Granulationsväfnaden spelar
en särdeles viktig roll vid sårläkning och vid
organisation af exsudater och andra patologiska
produkter. Jfr Benröta, Bensår och Dödkött.
G. F-r.

Granuléarbeten (af lat. granulum, litet korn). Se
Etrusker, sp. 1003.

Granulering (af lat. granulum, litet korn), en
operation, hvarigenom en större massa af ett
ämne fördelas i en mängd större eller mindre
korn. Uttrycket
nyttjas vanligen om metaller (t. ex. tackjärn,
zink, tenn), då de, genom att i smält tillstånd i
en fin stråle hällas i vatten, stelna och därvid
blifva mer eller mindre fint fördelade. I Sverige
förekommer granulering af tackjärn i stor skala
för att borttaga svafvelhalten hos det tackjärn,
som skall användas till degelstålsberedning
enligt Uchatii-metoden (vid Vikmanshyttan).
G. H-r.

Granuleringsstål. Se Mezzotintogravyr.

Granulit (af lat. granulum, litet korn),
petrogr., en till urberget hörande finkornig,
kristallinisk blandning af fältspat (vanligast
röd ortoklas) och kvarts samt i densamma
inströdda små, röda granater. Bergarten är oftast
tydligt skiffrig och visar därjämte en ganska
regelbunden skiktning samt bildar växlande lager
med gnejs. Genom upptagande af glimmer (biotit)
kommer den stundom att bilda öfvergångar till
sistnämnda stenart. Det först och bäst kända
granulitområdet är det sachsiska, beläget på
nordvästra sluttningen af Erzgebirge. Huruvida
granuliten är en omvandlad granitbergart eller
af sedimentärt ursprung är bland geologerna
ännu en omtvistad fråga. De bergartsvarieteter,
som i Sverige äro kända under namn af eurit l.
hälleflintgnejs, likna väsentligen den inom det
sachsiska granulitområdet förhärskande bergarten,
nämligen biotitgranuliten, och uppträda ofta på
samma sätt som denna, hvarför desamma af svenska
geologer äfven benämnts granulit. Jfr Eurit.
E. E.

Granvelle [grävä’l], Granvella. 1. Nicolas
Perenot
, herre till G., statsman, f. 1484
i hertigdömet Bourgogne, d. 1550 i Augsburg,
trädde 1519 i ståthållarinnans i Nederländerna,
Margaretas, tjänst. G. fick 1530-50 sköta
en stor del af kanslersgöromålen, dock blott
under statssekreterartitel, och åtnjöt Karl V :s
oinskränkta förtroende. G:s politik var i hög
grad fredlig. Ständigt yrkade han på förlikning
med Frankrike och att de tyske protestanterna
borde genom fredliga medel afhållas från brytning
med den katolska kyrkan. Han bragte också
till lyckligt slut (1546) underhandlingarna
om förbund mellan kejsaren och hertig Morits
af Sachsen.
illustration placeholder

- 2. Antoine Perenot de G., vanligen
kallad kardinal G., den föregåendes äldste
son, Karl V:s och Filip II:s rådgifvare,
f. 1517 i Besançon, d. 1586 i Madrid, blef af
sin fader invigd i den europeiska politiken
och uppfostrad till hans efterträdare. Vid 23
års ålder blef han biskop i Arras. G. höll å
Karl V:s vägnar vid öppnandet af konsiliet i
Trident ett glänsande tal öfver den kejserliga
politiken i kyrkliga frågor. Vid sin faders död
(1550) blef G. hans själfskrifne efterträdare
som kejsarens statssekreterare. Han var en af
tidehvarfvets främste statsmän, skarpsinnig,
insiktsfull, men därjämte härsklysten, girig
och fullkomligt hänsynslös. Då Filip II (1556)
efterträdde sin fader, bibehöll han till en
början G. i hans gamla ställning. G. skötte nu
de underhandlingar mellan Frankrike och Spanien,
som 1559


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:47:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbj/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free