- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
179-180

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Greenwood, Thomas - Grefbäck - Gref Ebba - Greff, Joachim - Greffe, J.G. - Greffier - Grefing, Lorens Ludvig - Grefrath - Grefsen - Grefskap - Grefskapsråd - Grefsätter - Grefvar - Grefve

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1886, 5:e betydligt tillökade uppl. 1894),
hvilken såväl i England som i andra länder haft
stort inflytande på folkbiblioteksrörelsens
utveckling. G. är nu medlem af förlagsfirman
Scott, Greenwood and son. Bland hans skrifter
märkas ytterligare Sunday school and village
libraries
(1892) och Edward Edwards, the chief
pioneer of municipal public libraries
(1902),
hvarjämte han från 1897 utgifvit flera årgångar
af årsboken "Greenwood’s library year book". I
fråga om engelska folkbiblioteks organisation
är G. den främsta auktoriteten, liksom han mer
än någon annan verkat för kommunala biblioteks
upprättande med stöd af Ewerts’ lag (se
Bibliotek, sp. 274). V. S-g.

Grefbäck, oriktig form för Gredbäck
(se d. o.).

Gref Ebba. Se Lilliehöök, Ebba.

Greff, Joachim, tysk dramatiker, f. omkr. 1500
i Zwickau, d. 1552, skref flera bibliska
skoldramer, delvis med uppmuntran af
Luther, bl. a. Jakob und seine söhne (1534, i
samarbete med Georg Major) och Mundus (1537),
samt öfversatta Plautus’ "Aulularia". Se
E. Buchwald, "J. G." (i "Probefahrten", 1907).
R-n B.

Greffe, J. G. Se Grævius.

Greffier [-fië], fr. (af mlat. graphiarius,
skrifvare), fordom titel på prov. Hollands
förste statssekreterare; i Frankrike
domstolsnotarie. Greffier en chef, chef för
domstolens kansli; commis-greffiers, af denne
antagna och aflönade biträden.

illustration placeholder

L. Grefings boktryckarmärke.

Grefing, Lorens Ludvig, boktryckare, f. 1714
i Lybeck, d. 1769 i Stockholm, blef 1739 egen
boktryckare i Stockholm och verkade mycket
för den svenska typografiens höjande, i synnerhet
genom ett för sin tid mönstergillt utförande
af de många och stora arbeten, hvilka utgingo
från hans tryckeri, hvarjämte han öfvade en
omfattande förlagsverksamhet. Bland hans bästa
alster må nämnas Dalins svenska historia, De
Geers "Insecta", Modées samling af författningar
m. m. -rn.*

Grefrath, by i preussiska reg.-omr. Düsseldorf
(Rhenprovinsen). 4,342 inv. (1900). Sammets-
och siden-, linne- och cigarrfabriker.
J. F. N.

Grefsen, Norges första, 1858 anlagda
kallvattenkuranstalt, 5 km. fr. Kristiania,
170 m. ö. h., vid foten af Grefsenaasen (380
m. ö. h.), var i början mycket besökt. Platsen
har nu förändrats till ett sanatorium för
lungsjuka, som är öppet året om. Ln.

Grefskap. 1. Ett åt en grefves styrelse
öfverlämnadt område eller en åt honom på vissa
villkor gifven förläning (se Grefve) eller titel
på ett fideikommiss (se Beck-Friis, sp. 1148,
och Grefve, sp. 180). – 2. Eng. county, benämning
på landskap eller provinser i Storbritannien,
Irland och i Nord-Amerika.

Grefskapsråd. Se County.

Grefsätter, kronopark i Hannäs socken,
Tjusts härad och revir, Kalmar län, inköpt
från Grefsätters egendom 1903 jämlikt k. bref
21 dec. 1902 för 338,700 kr. Areal 2,927 har.
G. Sch.

Grefvar, de efter fetts utsmältning ur djuriska
fettväfnader kvarvarande hinnorna.

Grefve (i saliska lagen garafio l. grafio,
angls. gerefa, ty. graf, holl. graaf, af oviss
härledning, motsv. lat. comes, fr. comte,
sp. conde, it. conte, eng. earl), adlig titel
på person, som innehar rang närmast öfver
vicomte l. viscount och friherre. Grafio
betecknade hos frankerna egentligen den af
konungen tillsatte styresmannen öfver gau
(se d. o.), men nyttjades äfven som titel
för andra slags ämbetsmän, hvarvid ordet dock
erhöll ett på ämbetets art syftande tillägg,
t. ex. borggrefve, pfalzgrefve (vid hofvet),
markgrefve (vid gränslandskap). Till sin hjälp
hade grefven ofta en ställföreträdare,
vicecomes (däraf vicomte). Då med feodalväsendet
det bruket uppstod, att personer fingo en
grefves myndighet inom gränserna af sina
egna gods, började innehafvarna af de gamla
gaugrefskapen, som blifvit ärftliga, kalla sig
landtgrefvar, för att skilja sig från
den nya "länsgrefve"-klassen. Sedan slutet
af 1400-talet tillkom grefvetiteln i Tyskland
äfven sådana herrar, hvilkas besittningar
voro riksomedelbara. I början af 1800-talet
mediatiserades i Tyskland alla grefvar,
utom landtgrefven af Hessen-Homburg, hvilken
bibehöll sin suveränitet till ättens utgång,
1866. Rätten att upphöja i grefligt stånd var
i början kejsarens prerogativ, men tillkommer
numera hvarje regerande furste i Tyskland. –
Sedan Ludvig XI krossat feodaladeln i Frankrike,
upphörde hvarje samband mellan greflig värdighet
och ämbetsmyndighet, och "comte" blef därefter
endast en adlig titel. Denna afskaffades 1789,
upplifvades 1806, afskaffades ånyo 1848 och
återinfördes af Napoleon III efter statskuppen
1852. – Hos angelsaxarna kallades högste
ämbetsmannen i ett "hundred" (härad) gerefa,
men samma titel nyttjades, med någon förändring,
äfven om andra tjänstemän, t. ex. scirgerefa,
tungerefa, portgerefa m. m. Ordet har bibehållit
sig i ämbetstiteln sheriff. Grefvetiteln
motsvaras i England af predikatet earl (se
d. o.). – I Danmark, där grefvetiteln sporadiskt
förekommit sedan medeltiden, infördes grefve-
(och friherre-)värdigheten af Kristian V,
1671. Grefvarna erhöllo grefskap (om 2,600 tnr
hartkorn, af hvilka 300 tnr jämte hufvudgården
voro skattefria), tiondefrihet, domsrätt,
patronatsrätt samt hals- och handrätt öfver
sina underhafvande; grefskapen, som gingo i
arf efter förstfödslorätt, blefvo emellertid län
under kronan, till hvilken de skulle återfalla,
när manslinjen utgått. Med tiden inskränktes
dessa privilegier, och genom 1849 års grundlov
upphäfdes alla adliga företrädesrättigheter. (Jfr
Adel, sp. 146 ff.) De nuvarande danska
"länsgrefvarna" äro endast fideikommissarier, och deras
fideikommiss benämnas grefskap. Grefskapen
äro 22 till antalet (ett af dem, det i Norge
belägna "Laurvig", är substitueradt med ett
fideikommisskapital). Utom grefskapsinnehafvarna
finnas åtskilliga familjer, hvilka genom kungliga
patent erhållit greflig rang och värdighet. –
finska riddarhuset ha 11 grefliga ätter
blifvit introducerade,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:29:01 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free