- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
301-302

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Griffenfeld, Peder - Griffith, W. - Griffith, Francis Llewellyn - Griftefrid - Grigioni - Grignan, Françoise Marguerite - Grignard, Victor - Grigno - Grignon - Grigorescu, Nikolae - Grigoriopol - Grigorjev, Vasilij Vasiljevitj - Grigorjev, Apollon Alexandrovitj - Grigorjev, Alexandr Vasiljevitj - Grigor Lusavoriths - Grigorovitj, Dimitrij Vasiljevitj

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

då för svag (häri led af en stenåkomma) att
lämna Trondhjems stad, där han afled 12 mars
1699. G:s dotter Charlotte Amalie (f. 1672,
d. 1703) hade 1690 äktat baron Frederik Krag,
som med henne fick Stensballegaard; från henne
härstamma flera af Danmarks förnämsta adelsätter,
såsom Frijs-Frijsenborg och Ahlefeld-Laurvig. -
G. föll offer för det envälde, som han
själf af alla krafter hade sträfvat efter
att utveckla. Han trodde sig obetingadt kunna
bevara konungens ynnest och förtroende och kunna
tillåta sig allting, så länge han hade konungens
bevågenhet. "Ärelystnad och girighet ha förstört
denna människa", var Kristian V:s egen dom
öfver honom, och att konungen, hvars mildhet
eljest var så stor, förblef oförsonlig mot honom,
måste närmast tillskrifvas, att han kände sig
djupt besviken. G:s stora duglighet gjorde
honom just desto mera farlig. Biografier af
C. P. Kothe (1745), O. Wolff (1820). O. Vaupell
(1880 -82) och A. D. Jörgensen (1893-94). Jfr
äfven Paludan-Müllers "G:s stigen og
fald" (i "Historisk aarbog", 1878).
E. Ebg.

Griffith [gri’fith], W., botanist. Se Griff.

Griffith [gri’fith], Francis Llewellyn, engelsk
egyptolog, f. 1862, e. o. professor ("reader")
i egyptologi vid universitetet i Oxford sedan
1901, har på ett förtjänstfullt sätt utgifvit en
del textpublikationer: "The inscriptions of Siût
and Der Rifeh" (1889), samt medarbetat i de af
det engelska sällskapet Egypt exploration fund
utgifna. Han har dessutom sedan 1892 för samma
sällskap redigerat dess årliga "Archæological
report", som innehåller berättelser om de under
året i Egypten företagna gräfningarna och en
resumé af hvad som på egyptologiens område
uträttats.

Griftefrid, jur. Mot kränkning af grafvarnas
helgd inskrider samhällets straffande myndighet
sedan gammalt, stundom med ytterst stränga
straff. I den äldre svenska rätten var det
egentligen mot handlingar, framsprungna ur
begäret att åtkomma i grafvarna förvarade
värdeföremål, s. k. grafplundring, som
straffbuden riktade sig. För sådana fall stadgar
än i dag den finska strafflagen ett skärpt
tjufnadsansvar. Såväl svensk som finsk strafflag
behandlar emellertid numera förgripelser emot
grafvarnas helgd ur en vidare synpunkt bland
de s. k. fridsbrotten, medan dansk och norsk
strafflagstiftning i dessa s. k. griftefridsbrott
närmast se blott särskilda former för
förgripelse mot annans religiösa känslor och
därför afhandla dem bland religionsbrotten.
N. S-g.

Grigioni [-djåni], it. Se Graubünden.

Grignan [grinjä’], Françoise Marguerite de,
grefvinna, dotter till markisinnan de Sévigné
(se denna).

Grignard [grinjär], Victor, fransk kemist,
f. 1871 i Cherbourg, studerade under Barbier vid
Lyons universitet, där han 1901 tog graden som
"docteur ès sciences physiques". blef 1902 docent
i kemi och 1906 laborator (1905-06 hade han varit
laborator vid universitetet i Besançon). G. har
skaffat sig ett ansedt namn genom studiet af
organo-magnesiumföreningar och deras roll
vid organiska synteser. Dessa föreningar
t. ex. af typen C6H5MgJ äro mellanprodukter vid
framställningen af talrika ämnen, som karbinoler,
syror o. a., och den Grignardska reaktionen,
som begagnar sig af
dessa mellanprodukter, utmärkas
genom en vidsträckt användbarhet.
H. E,

Grigno [gri’njå], österrikiskt spärrfort
i Tyrolen vid vägen mellan Trente och
Bassano. L. W:son M.

Grignon [grinjå’J, by i franska
dep. Seine-et-Oise, 12 km. v. om Versailles,
sedan 1848 en statens landtbruksskola och
försöksstation.

Grigorescu, Nikolae, rumänsk målare,
f. 1838 i Bukarest, d. 1907, studerade i Paris,
bodde 1861-64 i trakten af Fontainebleau och
var en förtjänstfull landskapsmålare. Han
målade äfven porträtt och rumänska folktyper,
men vann sitt namn förnämligast genom
krigsmålningar från ryskturkiska kriget 1876,
hvari han deltog. Bland hans slagmålningar, som
ställas i jämbredd med Verestsjagins, märkes
Anfallet på Smarden (stadshuset i Bukarest).
G-g N.

Grigoriopol, stad i ryska guv. Cherson,
vid Dnjestr. 7,600 inv. (1897). Tobaks-,
vin- och trädgårdsodling.
J. F. N.

Grigorjev, Vasilij Vasiljevitj, rysk arkeolog,
f. 1816, d. 1881, blef 1836 docent i persiska
språket vid universitetet i Petersburg
och 1838 professor i österländska språk vid
Richelieu-lyceet i Odessa, hvarest han stiftade
sällskapet för historia och fornforskning. Efter
att 1852-63 ha varit generalguvernör i
Orenburg fick G. anställning som professor vid
orientaliska fakulteten i Petersburg 1863 och
blef 1867 preses i arkeologiska sällskapets
orientaliska sektion. Bland G:s arbeten märkas
en samling smärre uppsatser med titeln Rossija
i Azija
(1876; Ryssland och Asien) samt On the
Patan coins of India, found in the ruins of
Sarai
. (A-d J.)

Grigorjev, Apollon Aleksandrovitj, rysk
kritiker, f. 1822, d. 1864. Hans skonslösa kritik
af motståndare i tidningen "Moskovitianin"
gjorde honom mycket impopulär, på samma
gång som hans enskilda lif gaf anledning till
missnöje. 1861 deltog han ock i redigeringen af
den af bröderna Dostojevskij uppsatta tidskriften
"Vremja". Hans kritiska uppsatser om filosofi
och litteratur, ofta orediga i innehållet
och dunkla i formen, utgåfvos i 1 bd 1876
af N. N. Strachov. G. gjorde sig känd äfven
soin poetisk öfversättare af Molière, Byron
("Parisina" och fragment af "Childe Harold")
samt Shaksperes "Midsommarnattsdrömmen",
"Köpmannen i Venedig" och "Romeo och Julia".
A-d J.

Grigorjev, Aleksandr Vasiljevitj, rysk geograf,
f. 1848, deltog i N. P. Wagners expedition
till Hvita hafvet 1876. 1879 beordrades
han af ryska Geografiska sällskapet,
på A. M. Sibirjakovs bekostnad, att med
ångskonerten "Nordenskiöld" kringsegla Asien
söderifrån för att bringa undsättning åt den
svenska "Vega"-expeditionen. Fartyget stötte
dock på grund vid japanska ön Jeso, hvarifrån
G. hemförde etnografiska samlingar. 1883
utnämndes G. till sekreterare i ryska
Geografiska sällskapet. 1886 besökte han på
nytt Solovetska öarna, och 1887 deltog han i
en geografisk expedition till Novaja Zemlja.
A~d J-

Grigor Lusavorithš. Se Gregorius
Illuminator
.

Grigorovitj, Dmitrij Vasiljevitj, rysk
författare, f. 1822, d. 3 jan. 1900 (n. st.),
skildrade ryska allmogen med sympati och
etnografisk noggrannhet i romaner och noveller,
som genom bilder af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free