Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gruppbefästning - Gruppe, Otto Friedrich - Gruppetto - Gruppord l. Komplex - Gruppstöringar - Gruppsådd - Gruppteori - Grus - Grus - Grusien - Grusija - Grusiner - Grusinska eparkien - Grusinska exarkatet - Grusinska härvägen - Grusiskan - Gruskalk - Grusnejlika - Grusning - Gruson, Hermann - Grusonwerk - Grus-slok - Grut, Edmund Hansen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
långskjutande förmåga, tvingar till
anläggandet af framskjutna infanteri-
och artilleriställningar för närstriden
eller då man ej vill sammanföra alla
försvarselementen inom ett enhetsforts
trånga område. En gruppbefästning anordnas å
de för hållandet af hufvudstridsställningen
viktigaste punkterna samt i öfverensstämmelse
med en stödpunktsbefästning i fältkriget;
främst sålunda stormfria infanteriverk och
skyttegrafvar med bombsäkra beredskapsrum
samt 500-700 m. därbakom fjärrstridsverk med
pansarskyddadt artilleri. För båda anläggningarna
anordnas tillbakadragna bombsäkra logement,
och såväl hvarje verk som gruppen i sin helhet
omgifves med stormhinder. L. W:son M.
Gruppe [gro’ppe], Otto Friedrich, tysk
författare, f. 1804 i Danzig, d. 1876 som
sekreterare i de bildande konsternas akademi
i Berlin, utgaf en mängd arbeten i filosofi
och estetik samt lyriska och dramatiska dikter,
tillhörande den akademiska epigonlitteraturen. Af
hans vetenskapliga verk kunna nämnas Deutsche
uebersetzungskunst (1859), en monografi öfver
K. Lenz (1861) och Leben und werke deutscher
dichter (1864-72).
Gruppetto (it., eg. liten grupp), mus.,
dubbelslag (se d. o.).
Gruppord l. Komplex, språkv.. kallas stundom
vissa sammansättningar, som man icke vill
fatta som ordfogningar, utan som ord, emedan
den enhetliga synpunkten öfverväger. Hit
föras t, ex. illasinnad, icke-fackman,
Edgren-Leffler-Cajanello, hin håle, slå ihjäl,
gud vet, leka hoppa kråka och äfven han ligger
och studerar vid akademien, han går och tror han
ska bli utnämnd. Jfr Noreen, "Vårt språk", VII.
R-n B.
Gruppstöringar, astron. Se Störingar.
Gruppsådd, Dibbling, landtbr. Se
Dibbla.
Gruppteori, mat., läran om grupper, hvarvid
med grupp förstås en samling af matematiska
operationer af sådan fullständighet, att alla
kombinationer af operationer inom gruppen ge
till resultat operationer, som redan förut
finnas i gruppen. Sålunda bilda exempelvis de
sex operationer, som bestå i att på alla möjliga
sätt ändra ordningen bland tre föremål a, b,
c, en grupp. Som ett andra exempel kan anföras
sammanfattningen af alla transformationer,
genom hvilka en storhet x öfverföres
till storheten ax+b, där a och b tänkas
kontinuerligt genomlöpa alla talvärden. Denna
senare grupp tillhör den klass af grupper, som
kallas kontinuerliga, under det att det första
exemplet tillhör de diskontinuerliga gruppernas
klass. Gruppteorien är af största betydelse
för matematiken. Förtjänsten af gruppteoriens
utveckling tillkommer i främsta rummet
Galois (se denne) och S. Lie, som är skaparen af
teorien för de kontinuerliga grupperna. I. F.
Grus. 1. Petrogr., sammanhopning af kantiga
eller af rundade, löst vid hvarandra liggande
bergartsfragment af ett eller flera olika
slag, från ett hampfrös eller en ärtas till
ungefär en hasselnöts storlek. Man skiljer
mellan fint och groft, sandigt och stenigt
grus samt i afseende på bildningssättet mellan
rullstensgrus, flodgrus och strandgrus (rundade,
afnötta och rentvättade fragment), morängrus
eller kross-stensgrus och förvittringsgrus
(mer eller mindre skarpkantiga och orena, med
bergartsmjöl eller lerslam blandade fragment). -
Morängruset och rullstensgruset ha inom Sverige
en mycket stor
utbredning i nästan alla provinser samt
förekommer äfven i Norge, Finland, England,
Nord-Amerika m. fl. st. Enl. A. Atterberg ("De
klastiska jordbeståndsdelarnas terminologi"; i
"Geol. fören:s förh.", 1905) skall grus ha en
kornstorlek mellan 2 och 20 mm., ett material,
som är gröfre (2-20 cm.), benämnes klapper,
och ett finare än 2 mm. (0,2-2 mm.) kallas
sand. Han indelar grus i mal l. grofgrus (6-20
mm.) och gryske l. fingrus (2-6 mm.).
E. E.
2. (Njurgrus). Se Njursjukdom.
Grus, Transläktet, zool. Se Tranor.
Grusien (ry. Grusija), transkaukasiskt
landskap. Se Georgien. - Grusinska härvägen
kallas den 213 km. långa, af ryssarna
anlagda väg, som leder från Vladikavkas vid
Terek öfver Darielpasset (2,431 m.) och
Krestovajapasset (2,379 m.) i Kaukasus till
Tiflis i Kura-dalen och som öppnades 1893.
J. F. N.
Grusija, rysk namnform för Georgien (se d. o.).
Grusiner (ry. grusintsi), ryska namnet på
georgierna (se Georgien).
Grusinska eparkien. Se Georgien.
Grusinska exarkatet. Se Georgien.
Grusinska härvägen. Se Grusien.
Grusiskan. Se Georgiska språket och litteraturen.
Gruskalk, geol., en till kritsystemet i nordöstra
Skåne hörande kalksten. Se lgnabergakalksten.
Grusnejlika, bot., namn på Gypsophila muralis.
Grusning. Se Gatläggning, sp. 800.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
