Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 443-444 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grut, Edmund Hansen- - Grut, Torben Andreas - Gruter, Jan - Gruyer, François Anatole - Gruyère - Gruyèreost - Gruzintsev, Alexandr Nikolajevitj - Gry - Grübel, Johann Konrad - Grycksbo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

universitet. G. hade betydelse icke endast
som en utmärkt praktiker, utan äfven som
en mycket framstående lärare. Alla yngre
ögonläkare i Danmark, ända in till det
senaste årtiondet, ha erhållit sin utbildning
hufvudsakligen genom honom. 1882—92 utgaf
han "Nordisk ophthalmologisk tidsskrift"
och meddelade en mängd uppsatser i
"Hospitalstidende". Hans förnämsta arbeten
handla om hornhinneinflammationerna och
om skelningens orsaker. G. var led. af
Fysiogr. sällsk. i Lund (1900). J. Wk.


Grut, Torben Andreas, arkitekt, f. 2 juni
1871 i Tun, Västergötland, studerade vid
Tekniska högskolan 1890—94, var därefter ett
år anställd hos danske arkitekten H. Holm och
samtidigt elev vid Köpenhamns konstakademis
antik- och målarskola samt studerade
1895—98 vid konstakademiens i Stockholm
arkitektskola. G. var 1893 och 1896 anställd
hos I. G. Clason och 1898-99 hos F. Boberg
(vid nya posthuset). Bland hans själfständiga
arbeten märkas Villa Faxe vid Mullsjön (1899),
Tennishuset i Idrottsparken (1900), bankbyggnaden
Stockholm -Övre Norrland vid Fredsgatan (färdig
1905), flera villor, bland dessa arkitektens egen
villa på Djurgården (färdig 1906) och drottning
Viktorias villa Solliden vid Borgholm (färdig
s. å.). G. har dessutom gjort ritningar till små
bostadshus af trä, särskildt på beställning af
Landtbruksakademien 1905 några "byggnadstyper för
små jordbruk". Vid täflingen om ny stadsplan
för Göteborg vann G. 1902 jämte ingenjör
N. O. Gellerstedt andra priset. 1904—07 var han
redaktör för Teknologföreningens tidskrift
"Arkitektur och dekorativ konst". Sedan 1907
är han arkitekt i öfverintendentsämbetet.

G—g N.

Gruter [gröt-er], Jan (latinis. Janus
Gruterus), tysk-holländsk filolog, f. 1560, d. 1627
som bibliotekarie i Heidelberg, utgaf några
filologiska arbeten, hvilka vittna fördelaktigare
om hans lärdom än om hans kritiska förmåga. Hans
förnämsta verk är Inscripliones antiquæ
totius orbis romani (1603; ny uppl. 1707),
hvilket dock erhöll sitt största värde genom
J. Scaligers klassiska indices till detsamma. Se
biogr, öfver G. af J. v. Hulst (1847).

Gruyer
[gryië], François Anatole, fransk konstkritiker,
f. 1825 i Paris, utbildade sig därstädes och
på resor, särskildt uti Italien. 1872 blef
han generalinspektör öfver de sköna konsterna,
1875 led. af Académie des beaux-arts och 1881
konservator i Louvre. Hans förnämsta arbeten äro
Essay sur les fresques de Raphaël au Vatican
(1858—59), Raphaël et l’antiquité (1864),
Les vierges de ’Raphaël et l’antiquité (s. å.),
Les vierges de Raphaël el l’iconographie de la
vierge (1869), Les œuvres d’art de la renaissance
italienne au temple de Saint Jean, baptistère de
Florence (1875), Raphaël, peintre de portratts
(1881), La peinture au château de Chantilly
(1896, 1898).

Gruyère [gryiär], ty. Greyerz. 1.
Distrikt i sydöstra delen af schweiziska kantonen
Fribourg. Omkr. 23,000 inv., till största delen
fransktalande katoliker. Distriktet utgör en
liten del af det forna grefskapet G. (från 9:e
årh.), hvilket omfattade Sarines (Saanes),
Simmes och Broyes öfre dalar. 1555 såldes det
till Bern och Fribourg och är nu deladt mellan
dessa kantoner och Pays de Vaud. — 2.
(Gruyères) Hufvudstad i nämnda distrikt, vid Sarine. 800
m. ö. h. 1,375 inv. (1900). Tillverkning af ost
(se Gruyèreost). (J. F. N.)

Gruyèreost [gryiärost], hård, hel- eller
3/4-fet ostsort, som tillverkades urspr. i
schweiziska kantonen Fribourg (se Gruyère),
men beredes nu äfven i kant. Bern och Uri och
liknar nära Emmentalosten; bägge sorterna gå hos
oss under det gemensamma namnet schweizerost.
H. J. Dft.

Gruzintsev, Aleksandr Nikolajevitj, rysk
dramaturg och epiker i början af 1800-talet,
skref efterbildningar af Euripides (Elektra och
Orest samt Tsar Edip) och, i den pseudo-klassiska
stilen, tragedien Pokorennaja Kazan (1811,
Det underkufvade Kazan) samt de långrandiga
hjältedikterna Petriada (10 sånger; om Peter den
store, 1812—17) och Spasennaja i pobjedonosnaja
Rossija (1813; Det frälsta och triumferande
Ryssland). A—d J.

Gry, geol., benämning, som har afseende på den
inre beskaffenheten hos bergarter med hänsyn
till mineralbeståndsdelarnas eller kornens
storlek, form och fördelning m. m. Ordet har
i allmänhet samma betydelse som textur och i
många fall som struktur. Man talar t. ex. om
fint, groft, jämnt och ojämnt gry eller textur.
E. E.

Grübel. Johann Konrad, tysk folkskald, f. 1736,
d. 1809, skref utmärkta dikter från Nürnbergs
borgerliga lif på stadens dialekt (1802; ny
uppl. 1857). Hans Sämmtliche werke utkommo
1835. Se afh. af Priem (4:e uppl. 1891).

Grycksbo, pappersbruk i Falu landsförsamling,
Kopparbergs län, vid sjön Grycken och G. station
å Gäfle—Dala järnväg, 13 km. n. v. om Falun.


Grycksbo pappersbruk.

Det anlades 1740 af direktören J. Muncktell och
har alltsedan tillhört hans efterkommande
af släkten Munktell (Grycksbolinjen), nu
J. H. Munktells pappersfabriks-aktiebolag
(bildadt 1887). Detta eger fastigheter inom
nämnda samt Svärdsjö, Aspeboda, Bjursås, Åls och
Leksands socknar med ett sammanlagdt tax.-värde
af omkr. 1,6 mill. kr. 1906 tillverkades (med
4 pappersmaskiner, 3 sulfat- och 3 lumpkokare)
2,700 ton makulatur- och karduspapper samt 2,350
ton tryck-, skrif- och annat papper. 334

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>