- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
463-464

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gräflingen - Gräflingsläktet - Gräflingsommar - Gräfmaskin, Gräfningsmaskin l. Exkavator - Gräfning - Gräfningsmaskin - Gräfrath - Gräfsnäs

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

insekter, i synnerhet skalbaggar, daggmaskar,
sniglar m. m., mindre däggdjur, såsom sorkar
och möss, ungharar, fågelungar samt ägg). Förr
betraktades gräflingen som öfvervägande nyttig,
men på senare tid har man alltmer blifvit
öfvertygad om dess skadegörelse på hare och
skogsfågel, hvarför den med rätta efterhålles
af jägare. Då dessutom daggmaskar, som i sin
ordning äro att betrakta som nyttiga djur, tyckas
utgöra gräflingens viktigaste födoämne, torde den
nytta den gör genom att taga skadliga insekter
mer än uppvägas af dess skadegörelse. Köttet
är ätligt, men användes endast undantagsvis;
skinnet brukades förr mycket till jaktväskor,
fettet lämnar en utmärkt skosmörja. Gräflingen
jagas med taxar eller foxterriers i lyan,
hvarvid hundens uppgift vanligen inskränker sig
till att genom ihärdigt ståndskall ange platsen,
hvarest gräflingen ligger, då jägaren gräfver
sig ned, griper och dödar gräflingen. Denna
jakt kan därför med framgång idkas endast i
fråga om sand- eller jordgryt. Vidare fångar man
gräflingen genom att vid lyans hufvudgång, sedan
alla sidogångar blifvit tillspärrade, utsätta
trampsax eller en af bräder hopslagen fälla,
s. k. holk. Äfven skjutes gräflingen, då han på
kvällen lämnar eller på morgonen återvänder till
lyan. G. G.

Gräflingsläktet. Se Gräflingen.

Gräflingssommar. Se Indiansommar.

illustration placeholder

Fig. 1. Gräfmaskin med 1 skopa.



Gräfmaskin, Gräfningsmaskin l. Exkavator
användes för utgräfning af jordmassor, helst
stora sådana för kanaler, hamnar, järnvägar
och dylika arbeten. Gräfmaskiner förekomma i
hufvudsakligen två typer, afsedda för olika
arbetssätt. Den ena typen har endast en skopa,
hvilken är försedd med stadigt skaft och
är upphängd uti ett maskineri, som närmast
öfverensstämmer med en vanlig hisskran
(se fig. 1). Den stora skopan föres nedifrån
och uppåt utefter den jordmassa, som skall
utgräfvas, och fylles därvid med den lösskrapade
jorden. Hela gräfmaskinen svänges därefter,
så att skopan kommer öfver en järnvägsvagn,
i hvilken den tömmes
genom att dess bottenlucka öppnas. Maskinen är då
ånyo redo för en ny gräfningsrörelse. Dylika
maskiner äro ofta mycket kraftiga och
kunna gräfva i särdeles hård och stenbunden
mark. Skopan rymmer 1/2–2 kbm., och med maskinen
kan man gräfva
1,000 kbm. och mera per dag. Maskinen uträttar
således lika mycket arbete som flera hundra
arbetare. Den andra typen af gräfmaskiner (se
fig. 2) har en mängd mindre skopor sammanlänkade
till en skopkedja, i hvilken skoporna under
rörelse uppåt skrapas fulla af jord samt föras
vidare för att vid högsta punkten af maskinen
vända och samtidigt tömmas i vagnar, som föra
jordmassorna vidare. Detta slag af gräfmaskiner
arbetar uti ej alltför fasta jordlager jämnare
och fortare än de med en skopa försedda
maskinerna. Skoporna rymma omkr. 1/4 kbm. Med
dessa maskiner kan man gräfva ända till 2,000
kbm. per dag. Andra för olika ändamål byggda
gräfmaskiner finnas, såsom för gräfning under
vatten (se Mudderverk), för gräfning
i torfmossar, rörgrafvar etc.
Fr. E.

illustration placeholder

Fig. 2. Gräfmaskin med skopkedja.



Gräfning, landtbr., användes i trädgårdsskötseln
och det minsta jordbruket för att luckra
och vända jorden. Man skiljer härvid mellan
gräfning till vanligt djup, då jorden vändes
till ett spadtags, ungefär 25 cm. djup, och
djupgräfning (se d. o.),då det jordlager,som
ligger under spaddjupet,, upptages och lägges på
ytan. Gräfning till vanligt djup sker vanligen
på hösten, då jorden lägges med ojämn yta för
att så mycket som möjligt utsättas för luftens
och köldens luckrande inverkan, men
i trädgården oftast äfven på våren för
att gifva jorden den fina luckerhet, som då
erfordras; vid denna senare gräfning söker man
att så mycket som möjligt finfördela jorden
och jämnar genast ytan med en krattning för
att hindra jordens uttorkning. Gräfning användes
äfven vid upptagande af diken (jfr Afdikning).
Den utföres vanligen med spade af olika slag
för olika ändamål, men på seg jord äfven med
grep, som lättare nedtränger och bättre luckrar
jorden. H. J. Dft.

Gräfningsmaskin. Se Gräfmaskin.

Gräfrath [graf-], stad i preussiska
reg.-omr. Düsseldorf (Rhenprovinsen). 7,935
inv. (1900). Järngjuterier och
stålmanufaktur. Choklad- och sockerfabriker.

Gräfsnäs, gods i Erska socken, Älfsborgs län,
2 mtl säteri, jämte underlydande i Erska
och Långareds


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free