- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
473-474

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grängesbergs konst-och järnvägsaktiebolag - Grängesbergs stora konstbolag - Gränningsvallen - Gränsbefälhafvare - Gränsbevakning - Gränsetullrätt - Gränsfästning - Gränsfästningarna - Gränsfästningssystem - Gränsjö skans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Västra Ormbergsfältet. 1788, 1794, 1819 och
1831 tillkommo flera anläggningar af liknande
slag, hvilka egdes af tre skilda bolag, som 1846
sammanslöto sig till ett, Grängesbergs stora
konstbolag
. Detta fullbordade 1848 ytterligare
en konstbyggnad, som på sin tid ansågs mycket
betydande. 1853 invigdes en af bolaget för 55,324
rdr rmt anlagd järnväg genom gruffältet och
ned till en lastageplats vid sjön Södra Hörken;
öfver nämnda sjö och den närliggande Norra Hörken
fraktades nämligen malmen från grufvorna till de
kringliggande järnbruken Gravendal, Fredriksberg,
Ulriksberg, Hörken, Högfors, Kloten m. fl. Först
i samband med järnvägsanläggningens utförande
ombildades bolaget (Grängesbergs stora konst-
och järnvägsaktiebolag
) och sedermera 1876 under
namnet Grängesbergs konst- och järnvägsaktiebolag
med ett aktiekapital af 450,000 kr. Det
uppförde 1878 en ångcentral till vattenkraftens
hjälp. 1893 arrenderade det vattenkraften vid
den 10 km. från Grängesberg belägna Hellsjö
hytta samt anlade där en kraftstation på 400
hästkrafter och öfverförde kraften på elektrisk
väg till Grängesberg. Denna anläggning utfördes
af Allm. sv. elektr. aktiebol. i Västerås och
var den första i sitt slag i Sverige samt af
epokgörande betydelse. Kraftstationen är efter
flera utbyggnader ännu i dagligt bruk. 1897
öfvergick aktiemajoriteten i bolaget till
Grängesbergs grufaktiebolag, och 1898 inköptes
Lernbo egendom i Norrbärke socken med vattenfall,
vid hvilket bolaget s. å. började uppföra en
kraftstation för ytterligare kraftleverans till
Grängesberg. 1904 sålde det alla sina egendomar
till Grängesbergs grufaktiebolag och upplöstes
1906.
N. H-g.

Grängesbergs stora konstbolag.
Se Grängesbergs konst och järnvägsaktiebolag.

Gränningsvallen, kronopark i Ramsjö socken,
Norra Hälsinglands revir, Gäfleborgs län,
afsatt genom K. M:ts beslut 29 sept. 1865. Areal
10,867 har. Skogshushållningsplan fastställdes
1898 med årlig afkastning af 12,174 träd.
G. Sch.

Gränsbefälhafvare, befälhafvare för en vid
gräns posterad styrka. I Haparanda fanns en
gränsbefälhafvare ända till 1881 års utgång.
C. O. N.

Gränsbevakning, en vanligen mindre trupp, som
är posterad vid en viss del - oftast den mest
trafikerade - af gränsen för upprätthållande af
ordning och öfvervakande af internationella
förbindelsers iakttagande. I Ryssland är
gränsbevakningen (Pogranitsjnaja stracha) en
militäriskt ordnad styrka, som har till uppgift
att bevaka gränserna i hela deras utsträckning
och att hindra smuggleri. Den lyder under
finansministeriet, består af 31 brigader,
fördelade i mindre afdelningar och förenade i
7 distrikt, rekryteras ur armén och uppgår till
en styrka af omkr. 35,000 man med närmare 1,000
officerare. Jfr Gränsridare och Kustbevakning.
C. O. N.

Gränsetullrätt, specialdomstol med uppgift att
upptaga och pröfva mål ang. öfverträdelser af
tullförfattningarna. Gränsetullrätter finnas
i Jämtlands län, nämligen i Funäsdalen
(i Härjedalen) och i Östersund, samt i
Norrbottens län i Haparanda. Rätten består
af en af hofrätten förordnad ordf. och tre
nämndemän som bisittare. Jfr k. br. 30 juli 1817,
k. kung. ang. förändrad organisation af
tulldomstolarna 7 maj 1831, Svea hofrätts
univ. 8 nov. 1836, k. br. 13 febr. 1849
och k. tullstadgan l juli 1904, § 171.
E. K.

Gränsfästning, en i närheten af ett rikes
landgräns belägen fästning, hvars väsentligaste
uppgift numera är att tjäna till stödjepunkt och
skydd för egen armés strategiska uppmarsch eller
att spärra en viktig förbindelseled. I äldre
tider förekommo storartade gränsbefästningar,
hvilka uppfördes sammanhängande längs hela
riksgränsen, för att skydda mot närboende
stammars plundringståg, t. ex. den 2,450
km. långa Kinesiska muren, uppförd omkr. 200
år f. Kr., flankerad af höga torn, den 117
km. långa piktiska muren, från 2:a årh. e. Kr.,
på gränsen mellan England och Skottland,
och den 14 km. långa vallen Dannevirke, från
900-talet. Under slutet af 1600-talet uppstod
i Frankrike ett för detta land egendomligt
gränsfästningssystem, grundadt på den sedermera
som oriktig befunna åsikten, att ett tillräckligt
antal fästningar vid rikets landgräns är i
stånd att h. o. h. utestänga en fientlig armé
ur landet. Franska gränsen omgafs till följd
däraf med en tredubbel gördel af fästningar,
hvaraf den yttre utgjordes af små och tätt
liggande, den mellersta af något större och
glesare förlagda samt den inre af ett färre
antal stora fästningar. Efter den obetydliga
roll denna tredubbla fästningsgördel spelade
under 1813-15 års krig råkade detta system i
misskredit, och fästningarna erhöllo en annan
strategisk betydelse än förr. Jfr Fästning.
O. A. B. (L. W:son M.)

Gränsfästningarna, vedertagen benämning på
dels de befästningar, som norrmännen i början
af 1900-talet nybyggde strax innanför gränsen
mot Sverige, dels Fredriksten och, ehuru mindre
egentligt, det längre innanför gränsen liggande
Kongsvinger, hvilka båda äldre fästningar
samtidigt förstärktes. Gränsfästningarnas uppgift
skulle vara att trygga de norska stridskrafternas
mobilisering och uppmarsch bakom Glommen. De
delades i 4 grupper: Fredrikstensgruppen,
som omfattade Hjelmkollenfästet vid Svinesunds
färjställe, Fredriksten (det s. k. Hovedfortet)
med de detacherade verken Gyldenlöve och
Overbjerget samt det vid Femsjön liggande
Vedenbatteriet; Örjegruppen, bestående
af de båda bakom passet mellan Örje- och
Ödemarksjöarna liggande Örje- och Lihammerverken
samt Rödenesverket vid Kroksunds färjställe;
Urskogsgruppen, som kom att utgöras af
endast Dingsrud- l. Urskogfästet; och
Kongsvingergruppen, omfattande Kongsvinger
samt de bakom denna fästning nybyggda verken
å Vardeaasen och Gulbækaasen jämte en del
infanterivärn. - I enlighet med konventionen
i Karlstad mellan Sverige och Norge 26
okt. 1905 ha samtliga dessa befästningar
nedlagts med undantag af Fredriksten, där
endast nyanläggningarna slopats och underhåll
i fortifikatoriskt syfte ej medgifves,
och Kongsvinger, som ej får utvidgas. För
placering af den från gränsfästningarna
bortförda krigsmaterielen, särskildt
bestyckningen och pansarkonstruktionerna,
beviljade 1906 års storting 1,076,000
kr. Materielen torde hufvudsakligast komma
till användning vid Narvik och i Glommenlinjen.
L. W:son M.

Gränsfästningssystem. Se Gränsfästning.

Gränsjö skans i Ångermanland, nära
Jämtlandsgränsen, vid vägen från Ragunda. G. var


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:47:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbj/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free