- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
475-476

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gränsjö skans - Gränskommissarie - Gränskommission - Gränsmärke - Gränsnytta, Gränsnytteteorien - Gränspunkt - Gränsridare - Gränsrös - Gränsstolpe - Gränssträngen - Gränsvatten - Gränsvinkel - Gränsvärde - Gränsö skans - Gräntsö (Gräntzö) - Gräntsö kanal - Gräntzö - Gränum - Gräs - Gräsa - Gräsanden - Gräsandsträskliden - Gräsfjärilar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

färdigbyggd och hade besättning i mars 1644
samt iståndsattes 1657, men fick sedan
förfalla. L. W:son M.

Gränskommissarie, person, som af en stat fått
i uppdrag att med en annan stats fullmäktig
uppgå och i detalj ordna (genom uppställande af
gränsmärken etc.) samt beskrifva och kartlägga
gränsen emellan ett par stater, vanligen i
sammanhang med ett fredsslut och därvid skedda
territoriella förändringar. Oftast lämnas
uppdraget åt flera kommissarier på hvardera
sidan, hvilia då utgöra en gränskommission.

Gränskommission. Se Gränskommissarie.

Gränsmärke är ett å (och stundom tillika
under) jordytan anbragt tecken, hvarmed
afses att utvisa ett jordområdes gräns mot
ett annat. Gränsmärken äro behöfliga och
föreskrifna först och främst för att åtskilja
en jordegendom (samfälld by eller utskiftadt
hemman) från annan, därnäst för att utvisa
administrativa indelningar, således angifva
socken-, härads- och länsgräns, slutligen äfven
för riksgränsens utmärkande. Om gränsmärkena
mellan särskilda jordegendomar, hvilka märken
spela en viktig roll i privaträtten, innehåller
lagstiftningen noggranna bestämmelser (se
och rör
). Den, som i bedrägligt uppsåt rifver,
flyttar eller vrider gränsmärke eller märke, som
satts till betecknande af bestämd vattenhöjd,
och den, som falskeligen sätter dylika märken,
dömes enl. svensk lag (Straffl. kap. 12, §§
11, 21) till straffarbete fr. o. m. sex månader
t. o. m. fyra år samt förlust af medborgerligt
förtroende. Angående gränsmärken för utvisande
af socken-, härads- och länsgränser lära inga
allmänna författningar finnas, utan torde
skyldigheten att upprätta dessa gränsmärken,
liksom deras beskaffenhet, grunda sig på
landssed. – Å riksgränsen mot Finland,
som till ojämförligt största delen af sin
längd utgöres af rinnande vatten (Köngämä,
Muonio och Torne älfvar), finnas uppförda 67
gränsrös eller andra råmärken, jämlikt art. VI
i gränstraktaten i Torneå 20 nov. 1810, däraf 9
nedanför Haparanda och Torneå. Riksgränsen mot
Norge, hvilken hufvudsakligen är bestämd genom
1751 års gränstraktat i Strömstad, är utmärkt
ej mindre genom en uthuggen gata i skogen, där
sådan finnes, utan jämväl genom 294 gränsmärken,
riksrös, af hvilka det första finnes å Hisön
i Kornsjön och det sista, vid
Kuokimmuotka, är det s. k. treriksröset och
utgör n:r 1 å svensk-finska gränsen. Enligt
traktaten och senare öfverenskommelser skall
gränsen periodiskt uppgås, då bristfälligheter
å rösen botas samt skogsgatan upphugges och
rensas. Med afseende å gränsen mellan Bohuslän
och Norge gäller gränsregleringen af 1661; en
del af denna gräns fastställdes 15 mars 1904,
och återstående delen har 1908 öfverlämnats till
bestämmande genom skiljedom (jfr Grisbådarna).

Mellan Norge och Ryssland blef gränsen fullt
bestämd först genom konventionen i Petersburg
14 maj 1826, i hvilken stadgades delning af de
förut gemensamma distrikten (fælledsdistrikterne)
vid Ishafvet. För den del af nämnda gräns,
som före 1810 var gräns mot Sverige, gäller
1751 års gränstraktat och hvad i denna finnes
stadgadt om gränsens utmärkande, hvaremot den
öfriga gränsen, där den ej bildas af vattendrag,
utvisas af gränsstolpar (enl. art. IV i 1826
års konvention). A. Th. S. (Hj. H-d.)

Gränsnytta, Gränsnytteteorien, nationalek. Se
Värde.

Gränspunkt. Se Perspektiv, Punkt 3 och
Singulär.

Gränsridare, underbetjänte vid tullverket,
hvilkas hufvudsakligaste bestämmelse är
att genom verksam tillsyn förekomma oloflig
införsel af varor öfver riksgränsen. Enligt
den för tullverket nu gällande staten (1908)
är deras antal 141, af hvilka 52 beridna. De
äro fördelade på följande sätt: 11 i Strömstads
tullkammardistrikt under befäl af tullförvaltaren
i Strömstad, 53 i Dalsland, Värmland och Dalarna
under befäl af gränsbevakningschefen därstädes,
7 i Jämtland under befäl af tullförvaltaren
i Östersund samt 70 vid gränsen mot Finland
under befäl af tullförvaltaren i Haparanda.
E. R-s.

Gränsrös. Se Gränsmärke.

Gränsstolpe. Se Gränsmärke.

Gränssträngen, med. Se Sympaticus.

Gränsvatten. Se Farvatten.

Gränsvinkel, fys. Se Brytningsgräns.

Gränsvärde, mat., kallas det värde, hvartill
en gifven storhet närmar sig, då en annan
däri ingående storhet oafbrutet tillväxer
eller också oafbrutet närmar sig något visst
ändligt värde. Så är t. ex. 1/3 gränsvärdet
för decimalbråket
0,3333333....,
under antagande att decimalernas antal
oafbrutet tillväxer, och 2 gränsvärdet för
uttrycket
2ex -2
___________
x
om x oafbrutet närmar sig till 0. – Bestämmandet
af storheters gränsvärden tillhör dels den
algebraiska analysen, dels differentialräkningen.
(I. F.)

Gränsö skans. Se Lönö skans.

Gräntsö (Gräntzö), herresäte i
Loftahammars socken, Kalmar län, synnerligen
vackert beläget längst ned på landtungan
mellan Gamlebyviken och Gudingefjärden. 1 mtl,
tax. till 50,000 kr. (1907), hvarjämte till samme
egare, frih. Gust. Fleetwoods stärbhus, hör det
n. v. därom i Lofta socken belägna Grantorpet
m. m., 27/32 mtl, tax. till 30,000 kr.

Gräntsö kanal, i Loftahammars socken, Kalmar
län, ö. om Västervik, förenar Västerviks yttre
hamn i Lucernviken med Gudingefjärden. Kanalen,
i sitt nuvarande skick fullbordad 1873–74 med
bidrag af statsmedel, har en längd af omkr. 0,5
km., djup af 1,5 m. och bredd af 2,4 m. samt
begagnas nästan uteslutande af ångslupar
och smärre segelbåtar, hvilka transportera
landtmannaprodukter och fisk. A. G.*

Gräntzö. Se Gräntsö.

Gränum, bränneri i Jämshögs socken, Blekinge
län. Tillverkning 26 nov. 1906–1 maj 1907 252,916
liter af normalstyrka.

Gräs, bot. Se Gramineæ. Jfr Fodermedel
och Foderväxter.

Gräsa, artill., säges om en projektil, när den
vid skjutning studsar mot marken och därefter
fortsätter sin rörelse. Jfr Rikoschettering.

Gräsanden, zool. Se Andfåglar, sp. 964.

Gräsandsträskliden, kronopark i Jörns socken
och revir, Västerbottens län, afsatt jämlikt
k. brefvet 11 mars 1878, som förklarade, att den
efter afvittringen i Jörns socken uppkomna
öfverloppsmarken n:r 28 skulle bibehållas
i kronans ego som kronopark. Arean 1,004 har.
G. Sch.

Gräsfjärilar, Satyrinæ, zool., underfamilj
af dagfjärilfamiljen Nymphalidæ. I likhet med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:47:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbj/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free