Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 513-514 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guadelupe - Guadet, Marguerite Élie - Guadiana - Guadiana l. Ciudad de Victoria - Guadix - Guaduas - Guahan - Guahibo - Guaicuru (Waikuru) - Guaillas-passet l. Huaillas-passet - Guaimas - Guaira, La (La Guayra) - Guajacum (Guayacum) - Guajakblått - Guajakdroppar - Guajakharts

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Guadelupe [gwadelo’pe]. Se Graciosa.


Guadet
[gyadä’], Marguerite Élie, fransk
revolutionsman, f. 1758, var vid revolutionens
utbrott, 1789, advokat i Bordeaux och
utsågs i sept. 1791 till representant i
lagstiftande församlingen. Där slöt han sig
till girondisterna och blef snart en af
deras förnämsta män. Invald i
nationaikonventet (sept. 1792), fordrade han, ehuru
förgäfves, septembermordens bestraffande och
angrep Robespierre och bergpartiet. Han var
en af dem, som röstade för Ludvig XVI:s
afrättning, men med uppskjutande af dödsdomens
verkställighet. Liksom de öfrige girondisterna
häktades G. 2 juni 1793, men lyckades fly ur
fängelset. Styrelsens spårhundar upptäckte
honom slutligen på hans faders gård,
Liibourne, och förde honom till Bordeaux,
där han giljotinerades 17 juli 1794. - En
släkting till G., Joseph G., f. 1795, d. 1880,
utgaf 1861 det för revolutionshistorien viktiga
arbetet Les Girondins, leur vie privée, leur vie
publique, leur proscription et leur mort (2 bd).
E. W.

Guadiana [gωa-; af arab. Vadi Ana, "floden
Ana"]. 1. (Lat. Anas), en af Pyreneiska halföns
fem hufvudströmmar. Enligt ett äldre antagande
skulle en bäck (Guadiana alto), som uppstår
i det öde Campo de Montiel ur en rad små sjöar
(Lagunas de Ruidera), men som efter ett kort lopp
försvinner i ett kärr, vara G:s ursprung. Nyare
geografer betrakta dock som G:s källflod den
vida längre, ehuru vattenfattiga Záncara, som
rinner upp på högslätten i prov. Cuenca och
förenar sig med Gigüela. Omkr. 40 km. nedanför
denna förening mottager Záncara afloppet från
fjorton vattenrika källor, hvilka bryta fram ur
kalkbottnen n. ö. om Daimiel och af folktron
betraktas som den åter framträdande G., hvarför
de kallas "G:s ögon" (Ojos del G.) och
deras aflopp G. Bajo. Floden flyter sedan i
västlig hufvudriktning under många bukter till
Portugals gräns, mottagande från h. bifloderna
Bullaque och Ruecas samt från v. Jabalon, Zújar
och Matachel. Vid Portugal vänder floden sig mot
s., bildar två gånger gräns mellan detta land och
Spanien samt faller ut i Cádiz-bukten. Mynningen
är genom sandbankar och öar delad i flera kanaler
och kan passeras endast af små fartyg. G:s längd
från Ojos är omkr. 650 km., från Záncaras
källor 820 km., dess flodområde 83,000
kvkm. Floden, som är segelbar från Mertola,
65 km., är i allmänhet smal och vattenfattig;
i Portugal vid Pulo do Lobo för den knappast
mer vatten än vid Ojos. Om sommaren uttorkar den
t. o. m. delvis. – 2. (G. menor, "lilla G."),
flod i södra Spanien, biflod till Guadalquivir,
uppstår i prov. Granada genom förening af
källfloderna Guardal l. Barbata och Fárdes, af
hvilka den förra har sina källor på La Sagra, den
senare på norra sidan af Sierra Nevada. G. är
både längre (med Guardal 135 km.) och
vattenrikare än hufvudfloden Guadalquivir.
(J. F. N.)

Guadiana l. Ciudad de Victoria. Se Durango 2.

Guadix [gωadīch], stad i spanska
prov. Granada, vid G., ett tillflöde till
Guadiana menors källflod Fárdes. 12,652
inv. (1900). Biskopssäte. Omkr. 10 km. s. om
G. ligger borgen La Calahorra och 10 km. v. om
G. badorten Graena, med järn- och
svafvelhaltiga källor, hvilka begagnades redan
af romarna. – G. är romarnas Acci, en stad i de
iberiske bastetanernas land, som under Augustus
blef militärkoloni.

Guaduas [gωadoa’s], stad i sydamerikanska
republiken Colombia, dep. Cundinamarca,
i en högdal (1,036 m. ö. h.) vid vägen
mellan Bogotá och Honda. 9,000 inv. Socker-
och kaffeodling; kol- och asfaltlager.
(J. F. N.)

Guahan. Se Guam.

Guahibo, indianstam i Orinocos källområde. Den
svenske forskaren K. Bowallius gjorde
hos denna stam samlingar, som förvaras
i Riksmuseets etnografiska afdelning.
E. N-d.

Guaicuru (Waikuru), en till Yumafolken hörande
indianstam på Kaliforniska halfön.

Guaillas-passet [gωai’ljas-] l. Huaillas-passet
[hωai’ljas-], ett 4,130 m. högt pass öfver
peruanska Anderna i Syd-Amerika, genom hvilket
vägen leder från Oruro till Cochabamba. (J. F. N.)

Guaimas. Se Guaymas 2.

Guaira [gωa’jra], La (La Guayra), hamnstad
i sydamerikanska republiken Venezuela,
förbundsdistriktet, vid Karibiska hafvet, 10
km. n. om staden Carácas, hvars hamn det är. Med
förstaden Maiquetia 14,000 inv. Staden
har ett synnerligen pittoreskt läge på den
smala, ytterst heta (28–29° C. medeltemperatur)
kustremsan mellan hafvet och kustkordillererna
samt drifver betydande handel, ehuru den
endast har en öppen redd. Af ett engelskt
bolag har byggts en vågbrytare af mer än 600
m. längd och 12 m. djup vid yttre ändan. 1902
blockerades staden af en engelsk-tysk flotta.
(J. F. N.)

Guajacum (Guayacum) L., bot., farm., växtsläkte
af fam. Zygophyllaceæ, omfattande omkr. 4
träd och buskar i Amerika. G. officinale
L. har motsatta blad, med 1-3 par trubbigt
ovala, helbräddade, läderartade småblad,
utan uddblad. Blommorna äro långskaftade,
6-10 tillsammans i enkla flockar. Foderbladen
äro 5, olika, snart affallande; kronbladen
äro 5, blåa; ståndarna äro 10; fruktämnet är
plattryckt, tvårummigt; af de 8 fröämnena i
hvarje rum utvecklas blott 2 i den omvändt
hjärtformiga, skarpkantade och med spröt
försedda frukten. Detta träd har en höjd af 10-12
m., med en vidsträckt krona af gaffelformigt
delade grenar. Guajakträdet växer i Västindien,
Florida och i Syd-Amerikas nordliga länder och
har alltsedan Amerikas upptäckt varit användt i
medicinen. Liknande egenskaper som guajakträet
har veden af arter af släktena Bulnesia Gay
och Porlieria R. et P., båda nära besläktade
med Guajacum och inhemska i Syd-Amerika. (Se
Guajakharts och Guajakved.)
O. T. S. (G. L-m.)

Guajakblått, farm. Se Guajakharts.

Guajakdroppar, farm. Se Guajakharts.

Guajakharts, Resina Guajaci, farm., beredes på
det sätt, att meterlånga stycken af guajakved
genomborras med en smal kanal längs midten; den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>