- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
517-518

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gualdo, Luigi - Gualdo Tadino - Gualeguay - Gualeguaychu - Gualillos - Gualior - Guallabamba - Gualtieri, Luigi - Gualöf - Guam (Guahan, Guajan) - Guamanco - Guamares l. Guamanes - Guanabacoa - Guanacon (Guanakon) - Guanahani - Guanajuatit - Guanajuato - Guanakon - Guañape - Guanare - Guanas - Guancas l. Huancas - Guancher - Guanes - Guanin - Guanit - Guano

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


gran rivale
och Costanza Gerardi samt dikter, som
samlades under titeln Le nostalgie (1882).

Gualdo Tadino [goa′ldå], stad i italienska prov.
Perugia, vid järnbanan Ancona–Foligno. 3,254
inv. (1901; som kommun 10,055). Silkesodling. I
närheten det forntida Taginæ, där Narses 552 slog
östgoternas konung Totila.
J. F. N.

Gualeguay [gωalegωāj], stad i argentinska prov.
Entre Rios, vid floden G., som 50 km. längre ned
mynnar ut i Paranacito (en sidoarm till Paraná),
genom järnväg förenad med den 10 km. längre ned
belägna hamnen Puerto de Ruiz. 9,000 inv.
(1903). Slakterier, garfverier m. m. samt
kvarnrörelse.
(J. F. N.)

Gualeguaychú [gωalegωaitjo′], stad och
viktigaste flodhamnen i argentinska prov. Entre Rios, vid
en segelbar flod med samma namn, hvilken 18 km.
längre ned faller ut i Uruguay, midt emot Fray
Bentos. 15,000 inv. (1903). Ångkvarnar och stor
tillverkning af köttextrakt.
(J. F. N.)

Gualillos [gωali′ljås], pass i Anderna. Se
Tacora.

Gualior. Se Gwalior.

Guallabamba [gωal-], flod. Se Esmeraldas.

Gualtieri [goaltiēri], Luigi, italiensk
författare, f. 1826 i Bologna, d. 1901 i San Remo,
var en utomordentligt alsterrik romanförfattare af
Manzonis skola. Bland hans arbeten må nämnas
I misteri d’Italia (12 bd, 1849), L’innominato (2
bd, 1857), La biscia dei Visconti (1861), L’ultimo
papa
(1865), La figlioccia di Cavour (2 bd, 1881)
och La gabbia di ferro (1887).

Gualöf, socken i Kristianstads län, Villands
härad. 1,979 har. 551 inv. (1907). Annex till
Trolle-Ljungby, Lunds stift, Villands kontrakt.

Guam (Guahan, Guajan), den sydligaste
och största ön bland Marianerna i Mikronesien. 50
km. lång, 5–16 km. bred, 514 kvkm. Ön är till
största (södra) delen bergig, men väl bevattnad och
bördig samt producerar ris, socker, kakao och
indigo. Den omgifves nästan fullständigt af korallref.
Omkr. 11,000 inv., till stor del afkomlingar af
inhemska Chamorros och inflyttade tagaler och spanjorer
från Filippinerna. Sedan 1898 hör G. till
Förenta staterna, som där ha en flottstation (San
Luis d’Apra l. Caldera). Sedan 1905 har ön
telegrafförbindelse med Yap bland Karolinerna,
Manila, Boninöarna och Menado på Celebes (och
således med det östasiatiska telegrafsystemet) samt
med San Francisco. Hufvudstad är Agaña,
på västra kusten. (Jfr Marianerna.)
(J. F. N.)

Guamanco. Se Guamares.

Guamares [gωamares] l. Guamanes, en stam
af Mexicos urinvånare. Jfr Guachichiles.
H. A. *

Guanabacoa [gωanabakåa], stad på Cuba, 7
km. ö. om Habana. 13,965 inv. (1899). Militärhospital.
Mineralkällor.

Guanacon (Guanakon), zool. Se
Lamasläktet.

Guanahani [gωan-], en af Bahamaöarna. Se
Columbus, sp. 580.

Guanajuatit [-choatīt], miner., detsamma som
selenvismutglans, Bi2 (Se, S)3.
A. Hng.

Guanajuato [gωanachoātå]. 1. Förbundsstat i
det inre af republiken Mexico. 28,363 kvkm.
1,061,724 inv. (1900), 37 inv. på 1 kvkm. Landet
genomdrages i nord-sydlig riktning af två
bergskedjor: Sierra Gorda i n. ö. och Sierra de G. i
midten, mellan hvilka ligga högslätter af
1,600–2,300 m. höjd. I s. reser sig en grupp af sju
vulkaner. Förnämsta vattendraget är Rio de Lerma,
som flyter till Stora oceanen och i sitt nedre lopp
kallas Rio Grande de Santiago. Statens förnämsta
rikedom är dess stora tillgångar på mineral (guld,
koppar och bly, men hufvudsakligen silfver);
årliga värdet af den ädla metallproduktionen var
1896–1901 3,1 mill. pesos, men är stadt i snabbt
aftagande. Stark odling af majs, hvete, korn och
frukter samt på vissa ställen af sockerrör, vin och
i större mängd röd peppar. – 2. (G. l. Santa
Fé de G.
) Hufvudstad i nämnda prov., ligger
midt i silfverdistriktet, 2,045 m. ö. h., i och på
de branta sluttningarna af en djup klyfta, cañon
de Marfil, och är högst oregelbundet byggd, med
smala och branta gator samt 4–5 våningar höga
hus. Invånarnas antal, förr uppgående till 100,000,
var 1900 41,486. Staden har en katedral, en
jesuitkyrka, ett universitet och gymnasium samt ett
stort myntverk (sedan 1812), där intill år 1880
utmyntats 224,6 mill. pesos i silfver och 20,4 mill.
pesos i guld. – G. anlades 1554.
(J. F. N.)

Guanakon. Se Lamasläktet.

Guañape [gωanja′pe], guanoö vid kusten af Peru,
under 8° 35′ s. br.

Guanare [gωa-], stad i Venezuela, staten
Zamora, hvars hufvudstad det är, nära floden G.
10,880 inv. (1894). Odling af kaffe, socker och
kakao.
J. F. N.

Guanas [gωa′nas], en till nu-aruakfolken hörande,
fredlig, intelligent indianstam, nu bosatt i brasilianska
staten Matto Grosso, vid öfre Paraguay.

Guancas [gωa′nkas] l. Huancas, en
sydamerikansk stam, bosatt i det inre Peru, mellan
9° och 14° s. br., på Andernas östra sluttningar.
I likhet med flera andra inhemska indianstammar
i Peru äro de icke besläktade med de mera
civiliserade Quichua-folken, eller inkaperuanerna, hvilka
vid spanjorernas ankomst behärskade landet. Jfr
Cieza de Leon, ”Cronica del Peru” (öfv. af
Markham, 1865), Tschudi, ”Peru, reiseskizzen”
(1846) och Markham i ”Journal of the Roy. geogr.
soc.” (XLI, 1871).
H. A.*

Guancher [gωa′ntjer], urbefolkningen på Kanarieöarna
(se d. o.).

Guanes [gωa′es], en till den stora muisca- eller
chibcha-familjen hörande stam i Colombia i
Syd-Amerika.

Guanin, kem., 2-amino-6-oxipurin, ett till
urinsyregruppen hörande, i guano af Unger 1845
upptäckt ämne af sammansättningen C5H5N5O, som
sedermera anträffats i många djurorgan (lefver,
mjälte, pankreas, testiklar) och såsom hufvudbeståndsdel
i spindelexkrement. Det finnes äfven i
kräftdjur och musslor, i fiskfjäll och simblåsor och
i sjukliga muskelkonkrement hos svinet. Guanin är
ett hvitt, vanligen amorft, i vatten olösligt pulver,
som med syror ger salter, men äfven lätt löser
sig i alkalier.
P. T. C.*

Guanit, miner. Se Struvit.

Guano, fosfat- och kväfvehaltiga gödselmedel,
bestående af fågelträck och fiskrester, aflagrade
på hafsfåglarnas häckplatser, i synnerhet vid Syd-Amerikas
västkust. Guanon var sedan gammalt använd som
gödsel i närheten af lagerställena och började på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free