- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
533-534

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gude, Hans Fredrik - Gude, Ove - Gude, Nils - Gudea - Gudehus, heinrich - Gudenaa - Gudfader - Gudfred - Gudhem - Gudhem - Gudhems och Kåkinds domsaga - Gudhjem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i blick och känsla; friskast är han i sina
akvareller. Under sitt Berlinskede fann han
en ny motivkrets vid Östersjöns södra kust;
han målade marinmotiv därifrån med staffage af
båtar och fiskare. Han har ock utfört eleganta
raderingar. - I norska nationalgalleriet är
G. representerad af den vackert komponerade
utsikten Högfjäll (1857), Hvila vid bäcken,
en typisk och ståtlig ateljétafla med frodiga
björkar (1860), Efenbron (ett litet utsökt
arbete från Wales 1864), Inseglingen till
Trondhjem
(1874) m. fl. Sandviksfjorden (1879)
m. fl. landskap representera lionom i Stockholms
nationalmuseum, Bränningar (1862) i Uppsala
universitet, Likfärd på Sognefjord (1866)
jämte fem andra taflor på Göteborgs museum,
Norsk lotshamn i Köpenhamns konstmuseum. Berlins
national galleri eger fyra taflor af honom,
Dresdengalleriet Landande fiskare, museet i
Wien Fiskare med bloss. I Düsseldorf, Bremen,
Karlsruhe och andra tyska gallerier träffas
ock målningar af honom. Han var medlem af
akademier i Stockholm, Köpenhamn, Amsterdam,
Wien m. fl. L. Dietrichson utgaf 1899 hans
lefnadsminnen, ’’Av Hans Gudes liv og værker",
jämte en biografisk inledning.

2. Ove G., den föregåendes son, svensk-norsk
diplomat, f. 11 sept. 1853 i Düsseldorf, blef
juris kandidat i Kristiania 1876 och inträdde
1877 på den diplomatiska banan samt avancerade
till legationssekreterare i Berlin 1884 och
i London 1891. G. afgick som minister
i en särskild beskickning till Japan och
Kina 1897-96, för att utreda bästa sättet för
ordnande af de förenade rikenas representation,
och blef det af honom afgifna förslag af
regeringen framlagdt och af riksdagen godkändt.
G. blef 1897 envoyé i Madrid och 1902 i
Köpenhamn. Efter unionsbrottet 1905 försattes
han i disponibilitet.

3. Nils G., den föregåendes broder,
porträttmålare, f. 1859 i Düsseldorf,
studerade i Karlsruhe och Berlin, där
han nu är bosatt. Hans faders
porträtt
(1889)
eges af norska nationalgalleriet.
1 o. 3. G-g N. 2. T-s.

Gudea, konung. Se Babylonien, sp. 577
och planschen.

Gudehus [gõdehos], Heinrich, tysk operasångare
(tenor), f. 1845 vid Celle, har sedan 1871 med
stor framgång sjungit på flera tyska scener,
"kreerade Parsifal i Baireuth 1882, var 1880-90
kammarsångare vid hofoperan i Dresden,
sjöng 1891 vid tyska operan i New York och
tillhörde därefter flera år hofoperan i Berlin.
A. L.*

Gudenaa [-å], Danmarks betydligaste strömdrag,
i östra delen af Nörrejylland, uppstår genom
förening af två mindre åar, hvilka båda komma
från norra delen af Vejle amt, där äfven den mot
v. flytande Skjernaa har sin källa. Under namn
af Bredvadaa flyter G. 37,6 km. mot n. ö.,
går genom Mossjön och Himmelbjergsjöarna
i nordvästlig riktning förbi Silkeborg samt
därefter mot n. genom en 45,2 km. lång dal, som
är uppfylld af kärr och på bägge sidor begränsas
af höjder. Vid byn Tange vänder den sig åter mot
n. ö. och kommer efter ett lopp af 37,6 km. fram
till staden Randers, hvarest den faller ut i
Randersfjorden. G:s längd uppgår till 158 km.,
hvaraf 82,8 km. (från Silkeborg till utloppet)
kunna trafikeras af pråmar. I olika trakter bär
ån olika namn. Den upptager omkr. 80 större eller
mindre tillflöden, bland hvilka det
betydligaste är Nörre-aa, som afleder vattnet
från Viborgsjön och Haldsjön. G:s hela
kringliggande landområde är 2,800 kvkm., och
Gudenaadalen är Danmarks största dalsänkning.
E. Ebg.

Gudfader. Se Dopvittne.

Gudfred. Se Godfred.

Gudhem, nunnekloster af cisterciensorden i
Gudhems härad och socken, Skaraborgs län, beläget
s. ö. om Hornborgasjön. Redan på 1160-talet
har sannolikt något slags klosterstiftelse
funnits i Gudhem, som därtill upplåtits af
konung Karl Sverkersson. Dennes efterträdare
Knut Eriksson gaf ock jord i G. till det
nya klostret, och konungarnas gåfvor erhöllo
på 1170-talet påflig bekräftelse. Sannolikt
synes, att G. under sin första tid tillhört
benediktinorden, men klostret anslöt sig senare
till cisterciensorden. Alltifrån sina tidigaste
år var det föremål för stor välvilja från
den erikska konungaättens sida och omhuldades
sedan af Folkungarna. 1308 skänkte hertigarna
Erik och Valdemar till klostret gården Aranäs
(se d. o.) under villkor, att klostret inom
ett år förlades dit. Detta blef väl ej af,
men sedan konung Magnus Eriksson 1334 skänkt
klostret gården Rackeby, i nordvästra
delen af Kållands härad, flyttade nunnorna
dit och stannade där åtminstone till 1349. Två
år senare finna vi dem emellertid omsider vid
Aranäs, där de synas ha uppehållit sig vid pass
10 år, hvarefter de återvände till G. Äfven
från medeltidens senare del äro att anteckna,
åtskilliga donationer till klostret, och vid
reformationens inbrott egde det en betydande
mängd gårdar. En del af klostergodsen -
bland dem flera testamenterade af drottning
Katarina (d. 1252), Erik Erikssons gemål -
låg på Själland. Några af dessa gods, hvilka
förut varit utarrenderade, sökte klostret
1347 sälja till riddaren Bo Falk till Vallöf,
men köpet gick tillbaka. 1405 tillbytte
sig nunnorna för samma gods af Abraham
Brodersson en mängd gårdar i Västergötland. -
Med reformationens inbrott följde klostrets
upplösning. 1529 tillsatte Gustaf Vasa Herlagh
Jörensson till fogde öfver klostrets landbor,
och s. å. förstördes klostret af en vådeld och
blef icke återuppbyggdt. 1533 fick Olof Persson
detsamma i förläning. Johan III hyste planer på
att återuppföra klostret - planer, som aldrig
förverkligades. Nu återstå endast obetydliga
lämningar efter de af lös kalksten uppförda
byggnaderna. Jfr F. Hall, "Gudhems kloster" (i
"Vestergötlands fornminnesförenings tidskrift",
II: 1, 1899). C. S-e. (T. H-r.)

Gudhem. 1. Härad i Skaraborgs län, ingår i
Gudhems och Kåkinds domsaga samt i Sköfde
fögderi och omfattar socknarna Gudhem, östra
Tunhem, Ugglum, Torbjörntorp, Friggeråker,
Falköpings västra socken, Bjurum, Broddetorp,
Hornborga, Sätuna, Segerstad, Håkantorp,
Valtorp, Stenstorp, Södra Kyrketorp, Brunnhem,
Dala, Högstena, Borgunda, Sjogerstad, Rådene,
Ljunghem, Edåsa, Bjärka. 39,092 har. 10,963
inv. (1907). - 2. Socken i nämnda härad. 2,144
har. 578 inv. (1907). G. bildar med östra Tunhem
och Ugglum ett regalt pastorat i Skara stift,
Falköpings kontrakt.

Gudhems och Kåkinds domsaga, i Skaraborgs län,
omfattar Gudhems och Kåkinds härad. 1,037
kvkm. 28,558 inv. (1907).

Gudhjem, dansk socken och fiskeläge på Bornholms
nordöstra kust midtemellan Allinge och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free