- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
545-546

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guérin-Méneville, Félix Édouard - Guérite - Guernsey - Guernsey-rasen - Guéroult, Adolphe - Guerra-Junquiero, Abilio - Guerrazar - Guerrazzi, Francesco Domenico - Guerre - Guerrero - Guerrero, Maria - Guerrieri-Gonzaga, Anselmo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Edouard, fransk zoolog, f. 1799, d. 1874, vinnlade
sig om odlingen af silkesmaskar och utvecklade
på detta område stora förtjänster. Han utgaf
bl. a. en praktfull atlas till Cuviers "Règne
animal", lconographie du règne animal (7 bd,
1830-44), innehållande 450 planscher, Genera
des insectes
(1835; tills, med Percheron),
Species des animaux articulés (1843) och Guide
de l’éleveur de vers à soie
(1856). 1831-58
redigerade han "Magazin de zoologie,
d’anatomie comparée et de paléontologie".
(L-e.)

Guérite [geri’t], fr., skyllerkur, gjordes
vanligen af trä, men någon gång äfven
af sten och tjänade till skydd för poster
hufvudsakligen mot oblid väderlek. Ända till
1789 byggdes dessa skydd jordfasta å sina
platser, företrädesvis i en fästningsenceintes
vinkelspetsar; därefter gjordes de flyttbara.
L. W:son M.

Guernsey [g§rnsi], den västligaste
och näst Jersey den största af de till
England hörande Kanalöarna l. Normandiska
öarna. 64,8 kvkm. 40,477 inv. (1901)
tills. med Herm och Jethou. Ön har
triangulär form, med högländ sydkust, som
mot n. öfvergår till slättland. Omkr. 2/3
av ön äro uppodlade. Hufvudprodukter äro
trädgårdsalster och granit. Berömd är G:s
nötkreatursras. Hufvudstad är S:t Peter
Port
, på östra kusten. (J. F. N.)

Guernsey-rasen [gä’nsi]. Se Jersey-rasen.

Guéroult [gerõ], Adolphe, fransk
publicist, f. 1810, d. 1872, omfattade i
ungdomen saint-simonismens läror, anställdes
1842 vid konsulsstaten, men afsattes 1848 af den
provisoriska regeringen och egnade sig sedan i
Paris åt politisk-publicistisk verksamhet. 1857
blef han hufvudredaktör för "La Presse" och
uppsatte 1859 det försiktigt oppositionella,
imperialistiskt demokratiska dagbladet "L’opinion
nationale". G. var 1863-69 medlem af lagstiftande
kåren, där han tillhörde oppositionen, och
uppträdde efter kejsardömets störtande för den
moderata republiken. Han utgaf bl. a. Études de
politique et de philosophie religieuse
(1862).
, v.s-g.

Guerra-Junqueiro [gerrajõke’irå],
Abilio, portugisisk skald, f. 1850, har författat
diktsamlingen Lira dos quatorze annos (1866), den
berömda dikten A morte de D. Joäo (1874). Flera
radikala och panteistiska verk från senare
år ha väckt förargelse, icke minst genom den
sarkastiska tonen (A musa em ferias, 1879. A
velhice do padre eterno
, 1887, Finis patriæ,
1891, och Os simples, 1892).

Guerrazar [gäratha’r], en ort nära Toledo
i Spanien, är bekant för den guldskatt, som
anträffades där 1858. Den består af 11 delvis med
dyrbara stenar besatta guldkronor, 3 kors i samma
stil, en smaragd med en ingraverad bebådelse
samt diverse fragment af guldkedjor m. m. En af
kronorna bär den västgotiske konungen Reccesvinds
namn, en annan konung Suinthilas. Skatten
härstammar från 600-talet, och de flesta
kronorna äro säkerligen votivgåfvor. Den
förvaras nu i Cluny-museet i Paris.
T. J. A.

Guerrazzi [goera’tsi], Francesco Domenico,
italiensk skriftställare och politiker, f. 1804
i Livorno, d. 1873, utgaf tidigt tragedier och
historiska romaner, af hvilka La battaglia di
Benevento
(1828), en patetisk skräckroman,
är den mest bekanta. För delaktighet i 1831
års konspirationer
satt han fängslad i flera år, och under denna
tid skref han bl. a. sin berömdaste roman,
L’assedio di Firenze (1834). Efter sin
frigifning utöfvade han med stor framgång
advokatyrket, utan att dock försumma sin
litterära verksamhet (Veronica Cybò, 1837, och
Isabella Orsini, 1844). Han utgaf 1847 ett drama,
I Bianchi ed i Neri, samt redigerade 1848 den
republikanska tidskriften "L’inflessibile". I
okt. s. å. inträdde han som inrikesminister
i toskanska kabinettet. Efter storhertigens
flykt (febr. 1849) bildade han tillsammans med
Montanelli och Mazzoni triumviratet, och 27
mars uppdrogs honom diktaturen. Som diktator
förhindrade han en af många önskad förening
mellan Toscana och Rom. Vid reaktionens seger
(i april 1849) fängslades G. och dömdes till
ständig landsflykt. Han begaf sig till Bastia,
där hans tid upptogs af litterära arbeten. 1854
utkom den mycket omtyckta historiska romanen
Beatrice Cenci och 1856 satiren L’asino. 1859
och 1860 års händelser gåfvo honom nytt
tillfälle att deltaga i det politiska lifvet,
i det han erhöll plats i den italienska
representationen, där han slöt sig till den
radikala oppositionen. Hans romaner och noveller
äro originella till uppränningen och ådagalägga
stor berättarförmåga, men karakteriseras på samma
gång af effektsökeri och öfverdrifter. Utom redan
nämnda arbeten författade han bl. a. Apologia
della vita politica di G
. (1851), Pasquale
Paoli
(1860) och Vita di Andrea Doria (1863);
Opere utkommo i 15 bd 1859-68, Lettere (utg. af
Carducci) 1880-82 och (af Martini) 1891 ff.,
Note autobiografiche e poema 1899. Se biogr,
af Corona (1873), Fenini (1875), Bosio (1877),
Vismara (1880) och Guasfcalla (1903 ff.).

Guerre [gar], fr., krig; ett slags biljardspel
(jfr À la guerre och Biljard, sp. 381). -
Guerre à outrance [otra’s] l. g. à mort [mår],
krig på lif och död. - Nom de guerre, se d. o.

Guerrero [gärërå]. 1. Stat i republiken Mexico
vid Stora oceanen. 64,756 kvkm. 479,205
inv. (1900), till största delen indianer,
7 inv. på 1 kvkm. G. är i allmänhet ett ännu
till stor del skogbevuxet bergland med ringa
odling. Största vattendraget är Rio de las Balsas
l. Mexcala. Silfver är viktigaste mineralet,
men därjämte förekomma
guld, bly, svafvel, salpeter m. m. Hufvudstad
Chilpancingo (7,497 inv. 1900); viktigaste
hamnen är Acapulco (se d. o.). - 2. Stad
(förr hufvudstad) i nämnda stat, belägen på
omkr. 1,500 m. höjd i en smal och osund dal i
Sierra Madre. 6-7 tusen inv. Den hette fordom
Tixtla och fick sitt nuv. namn, då staten
bildades, 1847. (J. F. N.)

Guerrero [gärërå], Maria, spansk skådespelerska,
f. 1868, utbildade sig i Paris under Coquelins
ledning och öfvertog 1895 i Madrid Teatro
español, där hon uppförde de gamla spanska
mästerverken och goda nutidsdramer. Hon blef
sitt lands mest ansedda aktris, som förstod
bl. a. att i komiken inlägga behag och en krydda
af fantasi. 1896 blef hon gift med en grand af
Spanien, don Fernando Diaz de Mendoza,
som också öfvergått till skådespelaryrket,
och makarna ha sedan dess uppträdt i hemlandet,
Amerika, England, Belgien, Paris (1898 och 1900)
m. fl. st.

Guerrieri-Gonzaga [goerrieri-gåntsaga], Anselmo,
markis, italiensk statsman och författare,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:29:01 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free