Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 601-602 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guldslageri - Guldsmeden - Guldsmedsemalj - Guldsmedshyttan - Guldsmedshyttans kapell - Guldsmedskonsten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kvadrat, mellan hvart och ett lägges ett
guldblad, det hela inskjutes i ett dubbelt
fodral af pergament, och denna form, hinnformen,
bearbetas med hammare, tills guldbladen erhålla
formens storlek. De uttagas då, sönderskäras
i fyra delar och bearbetas i en ny form. Man
använder vanligen två pergamentformar och
två hinnformar (innehållande ända till
800 blad) efter hvarandra. Den färdiga
varan inlägges i små böcker af rödfärgadt
silkespapper. Guldslageriets teknik var förr
uteslutande baserad på handarbete för ofvan
beskrifna operationer, men nu för tiden utföras
de i stor utsträckning medelst maskinhammare
och maskinvalsar. Jfr Bladmetall.
(G. H-r.)

Guldsmeden, zool. Se Guldbaggar.

Guldsmedsemalj, konstind.. Se Emalj 3.


Guldsmedshyttans herrgård.

Guldsmedshyttan, bruksegendom i Lindes socken,
Örebro län, belägen i en synnerligen vacker
trakt invid sjön Rossvalen, vid ett i denna sjö
utfallande vattendrag. G. omfattar omkr. 28 mtl i
Lindes samt 4 mtl i Ramsbergs och Ljusnarsbergs
socknar, tills. omkr. 12,500 har, tax. 1908
till 2,245,900 kr., däraf 1,156,600 kr. för
annan fastighet, bestående af bl. a. två
masugnar, anriknings- och briketteringsverk,
kolugn med destillationsverk samt såg, allt
tillhörigt det 1868 bildade Guldsmedshytte
aktiebolag (inbetalt aktiekapital 2
mill. kr.). Årliga tillverkningarna för
försäljning äro f. n. omkr. 20,000 ton
järnmalm, 20,000 t. järnmalmskoncentrat, 20,000
t. järnmalmsbriketter, 18,000 t. tackjärn och
600 stds sågade trävaror. Arbetarantalet är
omkr. 400. Bolaget eger 9/10 af aktierna i
Stråssa grufaktiebolag, majoriteten i Stripa
grufbolag och alla aktierna i Älfvestorps
aktiebolag och aktiebolaget Högbans grufvor, Leja
koppargrufvor, 3/4 i Tyskafalls-, Gullblanka-
och Glittra grufbolag samt både inmutnings- och
jordeganderätten i 69 utmål och 46 inmutningar
och är dessutom egare af hälften i Gusselhytte
och Löa masugnar. Anläggningarna vid Stråssa
omfatta anriknings- och briketteringsverk med en
tillverkning nu af omkr. 70,000 t., som skall
ökas till 100,000. Den där hittills påvisade
malmarean är 27,000 kvm. med en malmkvantitet af
omkr. 11 mill. ton. Stråssa grufaktiebolag eger
Blanka odalutmål och Smällbergs grufvor samt
dispositionsrätten till Stråssa grufallmänning
(omkr. 1,000 har produktiv skogsmark) och
med full eganderätt 200 har af Kårbergs
hemman. Kraften till verken erhålles från
kraftstationerna vid G. (monterad för 350
hkr), Älfvestorps kraftstation (2,500 hkr),
belägen 40 km. v. om G., Flögfors, omkr. 10
km. n. ö. om G. (1,100 hkr), och Löa, omkr. 15
km. n. ö. (600 hkr). Bolaget eger omonterad
vattenkraft vid Storåfallet (1,200 hkr) och
Älfvestorp (2,000 hkr). – G. var ursprungligen
ett silfververk, drifvet redan under den
äldre medeltiden, enär man i den äldsta, på
Guldsmedshyttebyns mark belägna grufvan trott
sig kunna spåra brytning af silfverförande malm
före krutets användning, men öfvergifvet måhända
till följd af digerdöden. Under 1700-talet
gjordes flera gånger försöksbrytningar med
mer eller mindre lyckade resultat, tills 1843
kommissionslandtmätaren E. Elzvik blef egare
af malmfyndigheten och började bryta malm med
oväntad framgång. 1845 anmäldes en tillverkning
af 157 ton bly och 1,560 löd. mark silfver. Äfven
de följande åren var afkastningen riklig,
uppgående under 15 år till 18,329 löd. mk silfver
och 2,550 t. bly, representerande ett värde
af 1,5 mill. kr. Sedan det nuv. bolaget blef
egare af G., anlades 1869 en tackjärnshytta,
som sedan följts af andra för järntillverkning
afsedda anläggningar. På sista tiden har G.,
särskildt sedan Metallurgiska patentaktiebolaget
1903 blef hufvuddelegare, utvecklat sig till
ett modernt järnverk, drifvet med elektrisk kraft
och utrustadt med andra den nutida bruksdriftens
hjälpmedel. Bolaget har egen järnväg (4 km.) från
G. till Storå station vid Frövi–Ludvikabanan,
en 10 km. lång järnväg mellan Gullblanka grufvor
och G. samt en s. k. rutschbana från Stripa
grufva till G. 1908 såldes aktiemajoriteten till
aktiebolaget Järnexport.

Guldsmedshyttans kapell, församling i Örebro
län, Lindes och Ramsbergs bergslag. 4,078
inv. (1907). Kapell till Lindesbergs
stadsförsamling, Västerås stift, Fellingsbro
kontrakt.

Guldsmedskonsten omfattar, i ordets
vidsträcktare och vanliga bemärkelse,
förarbetning ej endast af guld, utan äfven
af silfver och metaller, som likna guld
eller silfver, samt ädelstensinfattning
(juvelerarkonsten). I äldre tider inbegrepos
därunder jämväl sigillgravyr och emaljering. En
senare tid har här, som på alla andra områden,
genomfört en noggrannare arbetsfördelning. Till
de viktigaste inom guldsmedskonsten använda
tekniska förfaringssätten höra drifning,
skärning (ciselering), stansning och prägling. -
Guldsmedskonsten tillhör, jämte vissa delar af
den textila slöjden och keramiken, de tidigast
öfvade arterna af mänsklig konstfärdighet. Redan
hos de förhistoriska folken träffas dess
alster: hos Greklands urbefolkning, hos den
nordiska bronsålderns folk, hos de amerikanska
folken vid tiden för den nya världens upptäckt
o. s. v. Arbeten i guld och silfver ha dock, på
grund af materialets dyrbarhet och smidighet,
varit i högre grad än andra konstslöjdalster
utsatta för afsiktlig förstöring. Historien
visar, att den konstnärliga utstyrseln i
allmänhet varit ansedd blott som en tillfällig
dräkt, hvilken vid behof kunde afläggas,
och den talar både i äldre och nyare tider,
alltifrån gamla testamentets dagar till våra
dagar om nedsmältningar i massa, om bildningar
och utmyntningar. Det är sålunda i allmänhet
endast särskildt lyckliga omständigheter och
fynd, hvilka man har att tacka för någon mera
detaljerad kännedom om äldre tiders verksamhet
på de’tta område. Det visar sig af dem - något
som är helt naturligt -, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>